Svenskämnet

BERÄTTELSENS

UTVECKLING

1. DEN VANLIGA VÄRLDEN
2. ROPET PÅ ÄVENTYR
3. VÄGRAN ATT DELTA I ÄVENTYRET
4. MÖTET MED EN MENTOR
5. FÖRSTA TRÖSKELN
6. PRÖVNINGAR, VÄNNER OCH FIENDER
7. INGÅNGEN TILL DEN INNERSTA GROTTAN
8. DEN STÖRSTA UTMANINGEN
9. BELÖNING
10. VÄGEN TILLBAKA
11. ÅTERUPPTÅNDELSE
12. KOMMA TILLBAKA MED ELIXIRET
PERSONFUNKTIONER:
HUVUDPERSON/HJÄLTE
MENTOR
FIENDER
SKUGGOR
FORMSKIFTARE
TRICKSARE, CLOWNER
BUDBÄRARE
VÄNNER
VÄKTARE VID TRÖSKLARNA
SYMBOLISKA SAKER
SYMBOLISKA DJUR

STEG ETT: DEN VANLIGA VÄRLDEN

"Inledningen är en väldigt känslig tidpunkt"
Innan en historia börjar har berättaren gjort vissa kreativa val.
Fråga: Vad är det första du får se i filmen eller möta i romanen? Är det titeln? Den första dialogen? Hur ser den första bilden ut? Var någonstans i huvudpersonens liv börjar historien? Behöver berättaren en prolog eller en introduktion? Eller blir det ett hopp rätt in i handlingen?
Öppningen av en berättelse är ett viktigt moment för att sätta tonen och känsloläget för hela historien. Författaren eller regissören kan framställa en stämning, en bild, en metafor som ger åskådaren/läsaren en referensram för att bättre kunna uppleva berättelsen.
Fråga:Vilken känsla börjar berättelsen du analyserar med? Vilka bilder och metaforer finns i början av berättelsen?
En mytisk analys av berättelsen handlar om att undersöka vilka metaforer och bilder som används för att skapa en viss livskänsla för dig som ser eller läser. Muntliga berättaren använder ofta vissa ritualiserade fraser. Den mest kända är kanske "Det var en gång..." Dessa rituella fraser kan koppla in lyssnaren på humor eller ironi eller dödligt allvar.
Många element ingår i detta första intryck innan du ens köpt biljett eller ens öppnat boken. Titeln, omslaget, marknadsföringen, reklamen. Berättelsen är sammanfattad i en enda symbol eller några metaforer som ska sätta oss i rätt stämning.
Fråga: Vilka bilder, metaforer och symboler har föregått själv berättelsen?

TITELN
En titel är en viktig nycken till berättelsen och till berättarens attityd. En bra titel kan bli en bild för hjältens värld. Titeln "Gudfadern" ger en suggestion att Don Corleone är både gud och fader för sitt folk.Den grafiska designen på logon för en film eller en roman lägger ut flera metaforer.Är det Don Corleone som håller i alla trådarna eller styrs även han av någon annan? Är vi alla styrda av något, av Gud, eller har vi fri vilja. Titeln kan ha flera lager av betydelser.
Fråga: Vad säger titeln till den berättelse du analyserar? Vilken bild suggererar den fram?

ÖPPNINGEN
Öppningen på en roman eller en film är ett kraftfullt verktyg för författaren. Den anger ofta stämningen, bakgrunden och en riktning i vilken berättelsen kommer att gå. Många anar redan i öppningen hur hela storyn ser ut. Öppningen kan vara en visuell metafor som skapar den speciella värld som hjälten kommer att hamna i och de konflikter och motsättningar hon eller han kommer att möta i den världen. Öppningen kan lägga fast temat, fästa uppmärksamheten hos läsaren/tittaren på de problem hjälten kommer att kämpa med. Öppningen i t ex Clint Eastwoods Unforiven visar en man som begraver sin döda hustru utanför deras bondgård. Där har vi temat för hela berättelsen. Han lämnar sin vanliga värld och ger sig in i dödens rike, han orsakar andras död och är själv nära döden. Berättelsen slutbild anknyter till öppningen.

PROLOGEN
En del berättelser börjar med en riktig prolog som liksom kommer för själva berätteslen och kanske före presentationen av hjälten och den vanliga världen. Sagan om Rapunzel börjar med en scen innan hjältinnans födelse. Disney's Skönheten och Odjuret börjar med en prolog i blyinfattat glas som ger bakgrunden till den förtrollning som Odjuret drabbats av. Myter äger alltid rum i en mytisk historia, det är därigenom de får sin kraft att påverka våra liv. Tänk t ex på vilken påverkan myten om syndafallet eller myten om skapelsen fått i vår kultur.
Fråga: Har berättelsen en prolog?
Shakespeare och grekerna hade ofta en prolog till sina stycken. Ibland var det en körledare eller en särskilt berättare som fick dra prologen för att ge berätteslen en viss ton och ett visst sammanhang. Shakespeares Henry V börjar med en vältalig passage som vill få lyssnarna och tittarna att föreställa sig kungar, hästar, arméer för att göra berättelsen mer levande. Han säger:
"Admit me Chorus to this history,
Who, prologue-like, your humble patience pray
Gently to hear, kindly to judge, our play".
En prolog kan ha flera funktioner. Den kan ge den nödvändiga bakgrunden till berättelsen, den kan tala om för läsaren vad det är för slags roman eller för tittaren vilken typ av film det handlar om. Eller den kan starta berättelsen i ett enda slag.

Fråga: Vilken sorts berättelse presenteras i prologen?

I filmen Närkontakt av tredje graden, visar en prolog upptäckten av en mystisk flygdivison från andra världskrigets dagar ute i öknen. Efter denna prolog presenteras hjälten Roy Neary och hans värld.Prologen fungerar som spänningshöjare med sin mystik och ger en försmak av det som komma skall. I filmen Den siste boyscouten får vi se en prolog med en fotbollsspelare som blir galen och skjuter sina motståndare på plan för att ge poäng åt sitt eget lag. Denna prolog kommer strax före presentationen av berättelsens huvudperson och hakar liksom fast intresset, talar om att nu kommer det att blir en spännande fortsättning med ett dödligt allvar förannonserat i prologen.
Prologen kan alltså vara lite förvirrande men ändå intresseväckande. Den kan tala om att berättelsen rör sig i en viss miljö och bjuder på en viss nivå av våld eller ondska. Den talar om på vilken nivå berättaren tänker fordra din tilltro. Lite förvirring skapar stämning och en prolog kan därför ha en direkt psykologisk funktion: suggerera en viss händelsemiljö.gestion from the rituals staged by the group.
När någon berättar en historia är det ofta smart att få lyssnare lite upprörd eller förvånad för då tar vi emot berättelsen med öppnare sinnen. Prologen tvingar oss sänka garden lite, sänka vårt motstånd mot budskapet en smula så att vi kan tas in i hjälten vanliga värld och sedan den speciella världen desto lättare.
Fråga: Vilken stämning eller miljö tar prologen fram i berättelsen? Förvirrar den läsaren eller tittaren? Beskriv prologen i berättelsen du jobbar med!

DEN VANLIGA VÄRLDEN
Eftersom så många berättelser är en sorts resor in i hjältens speciella värld börjar de ofta med att ge oss en vanlig värld som jämförelse med den speciella. Den speciella världen är ju ett undantag till den vanliga världen i många fall. Den speciella världen som uppstår tack vare något problem är bara speciell i jämförelse med en vanlig och ordinär värld. Den vanliga världen är liksom hemmahamnen för huvudpersonen, bakgrunden och den trygga plats hon eller han kommer från.
Den vanliga världen är den plats huvudpersonen senast kommer ifrån. I vårt liv passerar vi en rad speciella världar som efterhand blir den vanliga världen vi lever i. Varje förändring, värd namnet, tar oss in i speciella världar - vårt liv fungerar som en rad berättelser, eller hur?

KONTRAST
Det är en bra idé för den som berättar att göra den speciella världen så olik den vanliga som möjligt. Läsaren eller tittaren får du uppleva en dramatisk förändring, vilket alltid gör berättelsen bättre. I Trollkarlen från Oz skildras den vanliga världen svartvitt och det blir en väldig kontrast med alla färger i den speciella världen Oz! I thrillern Dead Again skildras dock den vanliga världen i färg medan den mardrömslika speciella världen är en svartbit återblick till 40-talet. I filmen City Slickers är den speciella världen ute på prärien en stark kontrast till kontorslandskapens värld som är huvudpersonernas vanliga.
I jämförelse med den speciella världen kan den vanliga världen ibland skildras som tråkig men samtidigt finns ofta fröna till spänning och förändring just i den vanliga världen. Ibland kan den speciella världen upptäckas av huvudpersonen mitt i den vanliga världen - precis som i våra egna liv. De problem som huvudpersonen ställs inför finns ofta redan i den vanliga världen, de väntar bara på att bli aktiverade!
Fråga: Vilka kontraster hittar du i din berättelse mellan den vanliga och den speciella världen?

FORESHADOWING
A MODEL OF THE SPECIAL WORLD
Writers often use the Ordinary World section to create a small model of the Special World, foreshadowing its battles and moral dilemmas. In The Wtzard of Oz, Dorothy clashes with ornery Miss Gulch and is rescued from danger by threc farmhands. These carly scenes foretell Dorothy's battles with the Witch and her reseue by the Tin Woodman Cowardly Lion, and Scarecrow.
Romancing the Stone begins with a clever foreshadowing technique. The first thing the audience sces is an elaborate fntasy of a noble heroine, battling sleazy villains and finally riding off to romance with a comically idealized hero. The scene is a model of the Special World. In Independence day the foreshadowing is simple: the first scene shows the amazing spaceship of the invading race, casting shadows over the moon.
Q: Is there a foreshadowing in the story you analyze?

RAISING THE DRAMATIC QUESTION
Another important function of the Ordinary World is to suggest the dramatic question of the story. Every good story poses a serics of questions about the bero. Will she achieve the goal, overcome her flaw, learn the lesson she nceds to learn? Some questions relate primarily to the action or plot. Will Dorothy get home from Oz? Will E. T. get home to his planet? Will the hero get the gold, win the game beat the villains?
Other questions are dramatic and have to do with the heros emotions and personality. Will Patrick Swayze's character in Ghost learn to express love? In Pretty Woman, will the uptight businessman Edward learn from the prostitute Vivian how to relax and enjoy life? The action questions may propel the plot, but the dramatic questions hool the audience and involve them with the emotions of the characters.
Q: What are the raised questions in the story you work with?

INNER AND OUTER PROBLEMS
Every hero needs both an inner and an outer problem.
In developing fairy tales for Disney Feature Animation, we often find that writers can give the heroes a good outer problem: Can the princess manage to break an enchantment on her father who has been turned to stone? Can the hero get to the top of a glass mountain and win a princess' hand in marriage? Can Gretel rescue Hansel from the Witch? But sometimes writers neglect to give the characters a compelling inner problem to solve as well.
Q: What problems can you discover in your hero at the start?

Characters without inner challenges scem flat and uninvolving, however heroically they may act. They need an inner problem, a personality flaw or a moral dilemma to work out. They need to learn something in the course of the story: how to get along with others, how to trust themselves, how to see beyond outward appearances. Audiences love to see characters learning, growing, and dealing with the inner and outer challenges of life.

MAKING AN ENTRANCE

How the we first experience the hero is another important condition the storyteller controls!
Q: What is the hero/heroine doing the first time wc see him, when he makes his entrance? What is he wearing, who is around him, and how do they react to him? What is his attitude, emotion, and goal at the moment? Does she/he enter alone or join a group, or is he already on stage when the story begins? Does he narrate the story, is it told through the eyes of another character, or is it scen from the objective eye of conventional narrative?
Every actor likes to "make an entrance ", an important part of building a character's relationship with the audience. Even if a character is written as already on stage when the lights come up, the actor will orten make an entrance out of it by how she first impresses an audience with ber appearance and behavior.
Think about how the audience first experiences them.
Q:What are they doing, saying, feeling? What is their context when wc first see them? Are they at peace or in turmoil? Are they at full emotional power or are they holding back for a burst of expression later?
Most important is: What is the character doing at the moment of entrance?
The character's first action is a wonderful opportunity to speak volumes about the hero/heorine.
Q: What is her/his attitude, emotional state, background, strengths, and problems.
The first action should be a model of the hero's characteristic attitude and the future problems or solutions that will result. The first behavior wc see should be characteristic. It should define and reveal character, unicss your intent is to mislead the audience and conceal the character's true nature.
Tom Sawyer makes a vivid entrance into our imaginations because Samuel Clemens has painted such a character-revealing first look at his Missouri boy hero. The first time we see Tom he is performing a characteristic action, turning the rotten job of whitewashing the fence into a wonderful mind game. Tom is a con artist, but the con is thoroughly enjoyed by his victims. Toms character is revealed through all his actions, but most clearly and definitively in his entrance, which defines his attitude toward life.

INTRODUCING THE HERO TO THE AUDIENCE
Another important function of the Ordinary World is to inrede the hero to the audience. Like a social introduction, the Ordinary World establishes a bond between people and points out some common interests so that a dialogue can begin. In some way we
should recognize that the hero is like us. In a very real sense, a story invites us to step into the heros shoes, to see the world through his eyes. As if by magic wc project part of our consciousness into the hero. To make this magic work you must establish a strong bond of sympathy or common interest between the hero and the audience.
Q: In what way can you feel a bond the hero/heroine?

This is not to say that heroes must always be good or wholly sympathetie. They don't even have to be likeable, but they must be relatable, a word used by movie executives to deseribe the quality of compassion and understanding that an audience must have for a hero. Even if the hero is underhanded or despicable, we can still understand her plight and imagine ourselves behaving in much the same way, given the same background, circumstances, and motivation.

IDENTIFICATION
The opening scenes should create an identification between audience and hero, a sense that they are equals in some ways.
Q:How does the writer/director achieve this in the story you work with?
Writers/directors create identification by giving heroes universal goals, drives, desires, or needs. We can all relate to basic drives such as the nced for recognition, affection, acceptance, or understanding. The screenwriter Waldo Salt, speaking of his script for Midnight Cowboy, said that his hero Joe Buck was driven by a universal human nced to be touched. Even though Joe Buck engages in some pretty sleazy behavior, we sympathize with his need because we have all experienced it at some time. Identification with universal needs establishes a bond between audience and hero.

THE HERO'S LACK
Fairy tale heroes have a common denominator, a quality that unites them across boundarics of culture, geography and time. They are lacking something, or something is taken away from them. Often they have just lost a family member. A mother or father has died, or a brother or sister has been kidnapped. Fairy tales are about searching for completeness and striving for wholeness, and often its a subtraction from the family unit that sets the story in motion. The need to fill in the missing piece drives the story toward the final perfeetion of 'They lived happily ever after".
Q: What is the lacking part of the hero you deal with?
These missing elements help to create sympathy for the hero, and draw the audience into desiring her eventual wholeness. Audiences abhor the vacuum created by a missing piece in a character.
Other stories show the hero as essentially complete until a close friend or relative is kidnapped or killed in the first act, setting in motion a story of rescue or revenge. John Ford's The Searchers begins with news that a young woman has been kidnapped by Indians, launching a classic saga of scarch and rescue.
Sometimes the herds family may be complete, but something is missing from the heros personality - a quality such as compassion forgiveness, or the ability to express love. The hero of Ghost is unable to say 'I love you" at the beginning of the film. Only after he has run the course of the journey from life to death is he able to say those magic words. In As Good as it Gets, the hero starts out as a mean and completely neurotic person without the ability to relate emotionally to anyone, but through the journey he learns a lot about himself and others.

Epost: humlebo@iname.com

Bygger på THE HERO'S JOURNEY
av Christopher Vogler