Barnets språkutveckling
Språkforskare tvistar om huruvida det finns språk som innehåller en naturlig grammatisk struktur, enkelt uttryckt: en liten biologisk språklåda inom oss som styr hur vi talar. Det är inte klarlagt men ett som är säkert är att barn under de första åren lär sig sitt modersmål på i princip samma sätt världen över, oavsett språk. Om bara språket finns runt om barnet och man talar med honom/henne, kommer barnet en dag att gå från joller till ord - på det egna språket - utan studieplan, läxor eller stränga förhör! Fantastiskt va? :-) I korthet och mycket generaliserat går barnets verbala utveckling
under de första sex åren till så här:
Ettordsstadiet
Tvåordsstadiet När barnet är runt två år gammalt börjar
han/hon kombinera ihop två ord så att de bildar ett slags fraser,
t.ex. läsa saga Ylva dum. Ordförrådet ligger nu
runt strax under 100 ord och barnets fokuserar på att lära sig
kombinera dem, inte så mycket på att lära in nya ord.
Treordsstadiet Nu kan både subjekt, predikat och objekt eller adverbial finnas i samma mening, t.ex. Signe äta kaka, Alex hålla bil, Dag åka Mommo. Fortfarande är grammatiken ganska enkel med en fristående negation, rak ordföljd och ett flitigt användande av frågeord som vad och varför. Tre- till femårsåldern I treårsåldern bygger barnet upp ett grammatiskt system. Man kan märka en grundläggande ordföljd i barnens språk, nämligen: subjekt + verb + objekt och även om modersmålet skulle ha en fri ordföljd (som finskan) börjar barnen oftast med subjekt + verb + objekt. Det här kan ge upphov till missuppfattningar då meningar som Alex retades av Moa kan tolkas som att det var Alex som retade Moa. Andra problem är de oregelbundna verben som i princip alltid tycks
utsättas för den regelbundna böjningsmallen i tre-fyra årsåldern.
Exempel på detta är:
En annan mer nyskapande :-) sak som märks i barnets språkutveckling är att en hel massa ord uppfinns när ordförrådet inte räcker till. Barn tar gärna delar av ord de känner till som passar och bildar något nytt: målet för färg, spada för gräva, isvarm för jättevarm. men också sammandragningar och kanske sammanblandningar av olika uttryck och ord: talefon för telefon, gå med badfötter för att gå barfota t.ex. Barnens feltolkningar av ord ovan visar också hur de förstår saker och ting. Ett liknande exempel är också ordet uschakana för rutschbana. (Det kan förstås bero på att r är en svår bokstav att uttala för en två-treåring.) :-) Sexårsåldern I sexårsåldern har barn en förmåga till nästan lika komplexa språkliga strukturer som vuxna.
LänkManus till föreläsning om barnets språkutveckling (på engelska) |