---

RELIGIONERNA GENOM SINA TEXTER

 


(obs! sammandragningar förekommer i texten!)


Studera texten:

"KO - KAST - KARMA: Detta är det hinduistiska Indien, fångat i ordsymbolernas nät. Som stöd för tanken, som spikar att hänga uppintrycken på, kan sådana ord vara förträffliga. Mycket av det man möteri den indiska byn: kodyngan som torkar på husväggen för att bli bränsle, de magra korna som inte får dödas för att de är heliga, den skarpa skiljelinjen mellan tusentals kaster och mellan dessa och de 70 miljonerna oberörbara samt det religiösa grubblet över ödets hjul, till vilket man binds genom karmas lag - allt detta ger orden innehåll och funktion.

Men ord är också farliga. Det kan gå troll i ord. Just den indiska verkligheten är så mångtydig och flerdimensionell att man inte fångar den i några slagord. Därtill befinner sig den indiska kulturen just nu i en jäsning som aldrig förr. Rapid social change - hastig social omdaning är här en mer påtaglig företeelse än annorstädes. Gamla ord håller på att förlora sin betydelse - eller deras mening förskjuts så att den unge studenten av i dag menar något annat, när han brukar termer från Upanishadernas mystiska skrifter än vad de skriftlärde en gång avsåg att säga. För främlingen är det inte lätt att rätt fatta över- och undertoner i den indiska livsmelodin. Man får ändå bjuda till att avlyssna orden deras mening."

Denna text är hämtad ur en reseskildring (Sundström-Wikström: Indien vid korsvägen). Västerlänningen, som besöker Indien, kan få möta social misär av obeskrivbart slag men också tecken på social omdaning mot demokrati och modern datateknologi. Bakgrunden till de enorma sociala problem, som Indien brottas med, kan sökas bl.a. i de religiösa föreställningarna. Ovanstående
text antyder detta. Den har fångat det hinduistiska Indien i trebegrepp: Ko - kast - karma. Vi skall ytterligare utnyttja Sundströmsoch Wikströms skildring för att, belysa dessa begrepp, som är så centrala för det religiösa och sociala Indien.

Studera texten:

"KO - KAST - KARMA.

KO

Ordet betecknar inte bara det feminina kreatur, som glor på en med stora outgrundliga ögon, utan det kan också stå som signal för hela den del av indisk religiositet som har djupa rötter i det animala. Redan den äldsta flodkulturen från Indusdalen präglades av kulten av moder-gudinnan, fruktbarhetsriter och sexuella tempelorgier, om man rätt kunnat tyda de arkeologiska lämningarnas vittnesbörd. Genom hela den indiska religiositeten går sedan en åder av fruktsamhetsmystik, inte alls olik den förkristna asatrons, särskilt vad gäller Frey och Freya.

KAST

Det sociala grundmönstret i det hinduiska samhället är kastväsendet. Genom födelsen är indiern ödesbunden till den kast, till vilken föräldrarna har hemort. Kasten är i de flesta fall också yrkesprägad. Man föds till en livslott, som sällan kan ändras. Om man skulle födas bland de 70 miljonerna kastlösa är det bevis på dåligt uppförande i en tidigare existens, och man får bära den tunga bördan.att vara utanför de riktiga människornas värld, berövad mänskliga rättigheter, som andra kan tillgodogöra sig. En dryg del av skulden till den indiska fattigdomens ohyggliga verklighet ligger i kastsystemets stelhet. Det är helt enkelt omöjligt för en ambitiös, flitig och sparsam människa att ändra sitt öde och förbättra sina villkor. Eller rättare sagt: det har tills nu varit nästan omöjligt. Nu spricker också kastväsendets murar långsamt under inflytande av andra livsmönster, västerländsk demokrati och globaliseringen av arbetsmarknaden.

Kastväsendet har å andra sidan svarat för en stabilitet, som kanske i kritiska perioder räddat samhället från upplösning. Och inom kasten har mänskliga rättigheter odlats. I avsaknad av socialvård och samhällsansvar i modern mening har individen kunnat lita till en viss kastsolidaritet, som visserligen strängt begränsades av kasttillhörigheten men inom dessa gränser fungerade som ett skydd mot olika faror.

Varför finns nu kasterna? Kastväsendet verkar ha växt fram under en långsam process idet indiska samhället. Tydligen var motsättningen mellan urinvånare och inträngande ariska erövrare grundläggande för kastväsendet. I varje fall blev de underkuvade avgränsade från sina härskare, mindervärdesstämplade och föraktade. Av kända psykologiska skäl uppstår inom en förtryckt människogrupp indelningar i olika grupper av ännu mer förtryckta och deras förtryckare. Det är hönshusets psykologi: på olika pinnar sitter de olika kasterna med allas hackkycklingar längst ner och med den som bara hackar andra och inte själv hackas längst upp. Samtidigt motiveras kastväsendet gudomligt: kasterna motsvarar "dharma" , denna sanna ordningen i världen, där de olika mänskliga tempramenten motsvarar en kast. Hare Krishna-rörelsen i väst menar att kastväsendet, rätt uppfattat, utgör "det demokratiska klassamhället".

Fyra klart avgränsade kastgrupper framträdde, när kastväsendet var,fullt utvecklat.

1. Prästeståndet, brahminer.

2. Adeln eller krigarna, khsatriyas.

3. Bönder, hantverkare och köpmän, vaisyas.

4. De underkuvade urinvånarna, sudras.



Härtill kommer alltså de 70 miljonerna kastlösa, till vilka de föraktade "oberörbara" hör. De är egendomslösa jordarbetare, garvare,latrintömmare, tvättare m.m.

KARMA

Ordet karma är nyckeln till hela den indiska livsstämningen. Det har en central plats i den hinduiska religiositeten i samma mån som denna är artikulerad i begrepp och lärosatser eller i varje fall kanformuleras i motivkomplex, åtkomliga för tankegrubbel och möjliga att förkunna.

Det är i den indiska religionsfilosofins djupsinniga skrifter, upanishaderna, som karma fått sin innehållsbestämning. Vill man analysera denna löper man risk att samtidigt förvanska den, eftersom våra västerländska ord och bilder är laddade med helt andra känslor och viljeimpulser, i grunden kristna. Likväl måste vi på något sätt söka systematisera karmatänkandet, vår västerländska tanke arbetar på det sättet.

1. Människans öde är själva tillvaronsom individ i en värld av elände och bländverk. Hon är dömd till att fortsätta denna tillvaro genom att ständigt återfödas. Alla som nu lever har också tidigare levat, i en annan gestalt. En oändlig kedja av återfödelser är människans lott. Denna återfödelsens lott - samsara - är vårt livsproblem. Hela frälsningsfrågan gäller detta: hur vi skall undkomma att bli nya länkar i samsara.

2. Det är just karma, som binder oss till ödets hjul, till den oavbrutna återfödelsen. Här gäller en vedergällningens obönhörliga lag. Människan får böta i den nuvarande existensen för sitt beteende i den förra. Liksom ett slags stoff avlagrar sig karma och bestämmer vårt kommande öde.


Uppgifter:

l. "Indiern dyrkar kon, därför att kon kan vara hans farmor." Detta är en populär förklaring av kodyrkan, som dock inte gå något sätt är uttömmande. Förklara
denna föreställning med hjälp av begreppet samsara!

2. Vilken bakgrund till kodyrkan tecknas i texten ovan?.

3. Även kastsystemet har stora återverkningar på det sociala området. Vilken är orsaken till den stelhet i kastsystemet, som texten talar om?

4. Vilken positiv konsekvens av detta system pekar för-
fattaren på?

5. Vilken är den historiska bakgrunden till kasternas uppkomst?

6. Karma-tanken hänger nära samman med föreställningen
om samsara. Ge en kort definition av samsara!

7. Karma är alltså orsaken till sarnsara. Förklara detta!



I ovanstående text antyds att ursprunget till vissa religiösa tankarkan föras tillbaka till den indiska kulturens äldsta historia, då en indoeuropeisk invandring i Indien ägde rum från nordväst, den s.k. ariska invandringen. Under drygt ett årtusende efter denna invandring skrevs hinduismens mycket rika och omfattan-
de religiösa litteratur. Genom en tidslinje kan vi teckna de ungefärliga tidpunkterna för de äldsta historiska händelserna och för de viktigaste skriftsamlingarna:

3000 f.Kr. Induskulturen
2000 f.Kr. Indoeuropeisk invandring från nordväst
1500 f.Kr. Vedaskrifternas tillkomst
800 f. Kr. Upanishadernas tillkomst
300 f.Kr. Bhagavadgitas tillkomst


Vi skall nu med hjälp av texter tränga djupare in i hinduismens läror..Bland dess många olikartade guds- och verklighetsuppfattningar kan vi urskija treolika typer:

1 Vedaskrifternas polyteism
2 Upanishadernas panteism
3 Bhagavadgita med drag av monoteism


1 Vedaskrifterna

Studera texten:

"Upp stiger solen, Ert, gudars öga
som vitt, o Varuna, sin strålgans sprider;
det blickar ned på alla jordeväsen
och skådar in i själva mänskohjärtat.

För Er, Mitra-Varuna, den heliga sångaren
uppstämmer böneljud, som vida hörs;.
hans böner, måtte Ni högvisa främja,
liksom med vishet fylla jämt hans hästar!

Från breda jorden, från den höga himlen,
o Mitra-Varuna, sänd
ut spejare till släkten, ja till växten,
som vakar över allt och inte sluter ögat.

Jag prisar Varuna's och Mitra's kraft, som
med anden håller världarna i skrankor.
De offerlösas år går utan hjältar,
den fromme offret till fulländning före:"
----

"Jag Visnus stora gärningar förkunnar,
jag som har uppmätt luftkretsen omkring jorden,
som ock befästade det övre rummet,
då han med breda steg skred ut tre gånger.

Högt prisad är Visnu för detta kraftdåd,
så fruktad som det vilda djuret på bergen;
i vilkens trenne breda fotspår alla
den vida världens väsen bor och bygger."



Uppgifter:

1. Vilka gudar nämns?
2. Vilka egenskaper och vilken förmåga tillskrivs gu-
darna enligt dessa texter?
3. Hur bör människan dyrka gudarna?
4. Försök att ge en allmän karakteristik av det sätt,
på vilket gudarna uppfattas och beskrivs!


Man lär inom hinduismen kunna räkna upp till 300 miljoner gudar, som representerar olika verksamhetsgrenar och dyrkas på olika sätt. Ibland möter även föreställningen, att alla dessa gudar är olika uppenbarelser av en och samma Gud. De mest dyrkade gudarna i våra dagar är Visnu, den gode uppehållaren av världsalltet, och Siva, som anses ödelägga världen men även efter ett cykliskt förlopp upprätta nya världsallt.



2 Upanishaderna

Upanishadtextexna visar ett ganska invecklat religiöst system. Detkan kallas ett panteistiskt system -- pan betyder överallt, theosbetyder gud. Uppfattningen om, hur verkligheten ärbeskaffad, franwgår av följande två texter.

Studera texterna:

Shvetaketu undervisas av sin fader:

"Hämta mig en frukt från fikonträdet där borta." - "Här är den, far. "- "Klyv den.!' - "Den är kluven, far. Vad ser dudäri?" - "Jag ser däri små, små korn, far." - "Klyv ett av dem:" - "Detär kluvet, far." - "Vad ser du däri?" - "Alls ingenting, ärevördige far. "

Då sade fadern till honom: "min käre son, detta oändligt fina, som du icke märker, är det, varur detta stora fikonträd uppstått. Tro mig, min käre, detta oändligt fina är det också, som utgör detta världsalltets (egentliga) väsen, det är det verkliga, det är självet (själen, atman), det är du, o Shvetaketu."
- "Lär mig mer om detta, ärevördige far!
- "Välan!" Sade han.

"Se här ett stycke salt, lägg det i vatten och kom i morgon bitti
hit till mig." - Han gjorde så. Då sade fadern till honom: "Hämta mig
saltet, som du i går afton lade i vatten." - Han trevade efter det,
men fann det inte; som försvunnet var det. "Smaka nu på vattnet på en sida: Hur smakar det?" - "Salt." - "Smaka på andra sidan: Hur smakar det?" - "Salt. " - "Smaka mitt i vattnet: Huru smakar det?" - "Salt." - "Svälj lite och sätt dig hos mig." - Han gjorde så (och sade): "Den saltsmaken är ännu kvar." - Då sade fadern till honom:"I sanning, min käre son, även i denna (kropp) märker du icke det varande, och dock finns det. Och detta fina är det som utgör alltets väsen, det är det verkliga, det är självet (själen, atman), det är du, Shvetaketu."



Din själ är i allt.

"Då frågade honom Usasta, ättling av Cakra:

"Yajnavalkya", så sade han, "det immanenta (det som är i allt), inte det transcendenta (det som är överallt) brahman som såsom en själ är uti allt, det skall du förklara för mig. " - "Det är din själ, som är i allt.", - ."Vilken själ, Yajnavalkya, är uti allt?" - " Den som genom inandning andas-in, det är din själ, som är i allt; den som genom utandning andas ut, det är din själ, som är i allt; den som genom mellanandning andas emellan, det är din själ, som är i allt; den som genom uppandning andas upp, det är din själ, som är i allt, - detta är din själ, som är i allt."


Uppgifter:

1. I texterna möter vi två viktiga begrepp, brahman och
atman. Försök att utifrån textexemplen karakterisera
det gudamliga, brahman (Tänk särskilt på var det gu-
domliga finns och på människans förmåga att uppfatta
detta)!
2. Hur föreställer man sig människans själ, atman?
3. Vilket samband råder mellan brahman och atman?

I ovanstående texter har vi alltså mött hinduisk uppfattning om verkligheten och det gudomliga, dess ontologi och teologi. Vi har också sett att människan genom sin själ har del i det gudomliga . Men detta positiva tillstånd råder inte alltigenom för människans del. Hon är också underkastad andra krafter. Hennes situation karakteriseras även av en negativ och dyster sida, vilket följande texter får belysa:


Studera texterna:

Självet i vaka, dröm, sömn och i döden

"I sanning, detta själv är brahman, bestående av insikt, sinne,liv,
öga, öra, bestående av eld och icke eld, av lust och icke lust, av
vrede och icke vrede av rättvisa och icke rättvisa, bestående av
allt. Allt eftersom någon består av det ena eller det andra, allt
efter som han handlar, allt efter som han vandrar, därefter blirhan
född; den som gjorde gott blir född som god, den som gjorde ont blir
född blir ond, helig blir han genom heligt verk, ond genom ont verk.
Därför i sanning, heter det: "människan är hett och hållet bildad av
begär; allt efter som hennes begär är, så är hennes insikt, allt ef-
ter som hennes insikt är, så är hennes verk, allt efter som det verk
är hon gör, så går det henne,"

Härom finnes denna vers:

Vid det han hänger fast, strävar till med handling,
vartill hans inre människa och begär står;
den som äntligen har uppnått målet för
de handlingar, han här begär,
från andra världen kommer han
till denna, verkens värld igen."

De som här för en välbehaglig (glädjande) livsföring, uppnår efter
all sannolikhet vid återfödelsen en välbehaglig tillvarelseform såsom lärare, konstnär, präst eller liknande (brahman), krigare, militär,polis, ordninsvakt eller liknande (ksatryias), näringsidkare, ekonom, affärdsdrivande (vaishyas). Men de, som här för en sämre vandel och en olyckligt livsföring, uppnår efter all sannolikhet vid återfödelsen en sämre tillvaro form såsom hund eller svin."


Uppgifter:

1. Det talas ovan om återfödelse. Vilken term
har vi tidigare sett som beteckning för detta?

2. I vilken form kan människan återfödas?

3. Vad beror återfödelsen och formen för återfödelsen


4. "Tat tvam asi" är en bekant term inom hinduismen.
Detta uttryck betyder "det är du". Dessa ord åter-
fanns tidigare, i de texter där den panteistiska
gudsuppfattningen beskrevs. Uttrycket innebär na-
turligtvis, att "du", d.v.s. människan har del i
eller är en del av "det", som är det gudomliga.
Denna formulering har ofta använts som motivering
för hinduismens etik. Hur kan man utifrån denna
formulering motivera, att människan bör bistå och
älska inte bara människor, utan även djur?




B h a g a v a d g i t a

Bhagavadgita är ett epos, som utgörs av ett samtal mellan guden Krishna och den unge krigaren Arjuna, som tvekar att gå ut i strid, eftersom hansvänner befinner sig i fiendehäre.n.

I Bhagavadgita möter vi flera tankar, som vi har stött på tidigare,t.ex. återfödelsen, det panteistiska perspektivet m.m. Vi möter dock även vissa nya tankar. Det gudomliga får här sådana karaktärsdrag,att man kan tala om engudsbild med dragning åt monoteism.


Studera texten:

Ur nionde och tionde sångerna.

"Av mig i osynlig gestalt är hela världen genomträngd;
av mig beror också alla ting, men jag själv bor inte i tingen.
I mig bor inte tingen : se här min gudamakt.
Mitt själv bär tingen, bringar fram dem; dock bor det inte i tingen.
Som vida luften, vilken tränger överallt, i rummet är alltjämt:
så lever alla varelser i mig, bemärk det väl! (- - -)
Om någon till mig i kärlek offrar vatten, frukter, blommor, blad,
så njuter jag: ty det var givet mig i kärlek av en from man.
Vad än du gör och äter, offrar, vad du också skänker bort,
och vad du övar som andlig övning, gör detta som en skänk till mig:
Så löses du från handlingars band, vare sig dess frukter är sköna ellerinte; du kastar verken, övar dem: förlöst skall du komma till mig.

Mot alla väsen är jag likadan: ingen är förhatlig för mig, ingen är migheller kär. De som mig i kärlek dyrkar är uti mig, och jag i dem. (--)
Det är mycket svårt att skåda denna min gestalt, som du har sett;
och gudarna begär ständigt att få skåda denna form.

Inte genom veda och andliga övningar, inte med gåvor eller offer
kan jag i sådan form bli skådad, som du mig nu skådat har.
I dyrkan helt riktad på mig kan man mig i sådan form
förnimma, verkligt skåda, uti mig inträda, Arjuna.

Den som i mig handlar, den som är hängiven mig, den som älskar mig, ärfri från lust och utan fiendskap mot alla levande väsen, han går tillmig, o Pandus son."


Uppgift:

Karakterisera den gud, som tecknas i denna text och
jämför denna gudsbild med den polyteism och den pan-
teism, som tidigare beskrivits!



Frälsningen

Människan är alltså bunden vid återfödelsens kretslopp. Hon är dömdtill ständiga återfödelser, om hon inte lyckas nå frälsning härifrån. Ihinduismenfinner vi flera olika vägar till frälsning, d.v.s. flera olika normerges förmänniskans handlande mot gudar, människor och djur. I flera texter harvi sett, attmänniskan bör
offra till guden/gudarna.

Den typ av fromhet, som framför allt möteross i Bhagavadgita, kallas bhaktifromhet och karakteriseras avmänniskans kärlekoch hängivenhet mot guden (bhakti = hängivenhet). En annan mycketviktigfrälsningsväg är veda ( = vetande ), som är kunskapens väg tillfrälsning. För att meringående studera dessa vägar bör du dels åter igen läsa igenomovanstående text urBhagavadgita (med hänsyn till de uppgifter somföljer, dels studera följande två texter:


Studera texterna:

Ur Bhagavadgita, andra sången.

"Den som är fri från begär i allt och varken gläds eller hatar,
vadhelst han når, gott, ont, hans vishet är grundad är och fast.
Och sinnevärlden svinner bort för människam, som fasta blir för smaken.Men även den förgår, när han den Högste ser.

Även den strävande och insiktsfulla mänskans hjärta
rycks våldsamt med av sinnena, som stormar fram, o Kuntis son.
Därför må man dessa sinnen tygla och alltjämt uppgå helt i Mig;
den som har sinnena i sitt våld, hans vishet är grundad och fast."



Ur Upanishaderna.

"'Man måste göra klart för sin själ:
det finns ingen mångfald någonstans.
Från död till död störtar sig den
som tror sig se olikartade ting.

Som ett Enda skall man betrakta
det stora Självet, oförgängligt, ändringslöst,
inget som blir till, ständigt ålderfritt
upphöjt över allt rum.

Detta efterforskar den som är vis
och som till vishet trår;
han kastar bort bokstavsvetandet,
som blott för med sig ändlöst tal."


Uppgifter :

1. Veda, kunskapens väg, beskrivs ovan. Vad innebär den-
na kunskap och vad skall människan skaffa sig kunskap
om?

2. Ge korta exempel, direkt tagna ur texterna, som bely-
ser de nämnda frälsningsvägarna.






B U D D HI S M


Buddhister i de ostasiatiska länderna reciterar ofta både i pagoden ochi hemmet "den trefaldiga tillflyktens formel" eller "de treädelstenarna":

Jag tager, min tillflykt till Buddha

Jag tager min tillflykt till dharma (läran)

Jag tager min tillflykt till sangha (munk/nunne-orden)



Dessa tre ädelstenar utgör alltså grunden och det centrala inombuddhismen. Vi skall studera buddhismen utifrån dessa:


1 BUDDHA

Siddharta Gautama Buddha föddes av fursteätt i nordöstra Indien. Hansungefärliga levnadsår är 563 - 483 f.Kr.

Följande texter återger händelser i Buddhas liv:


Studera texten:

"En dag önskade Bodhisatta ( Buddha).gå till parken och befallde sinkörsven göra i ordning.spannet. Följaktligen färde mannen fym en dyrbarprydlig vagn; han rustade ut den rikligt och spände för den fyragalahästar av Sindhu-ras, så vita som kronbladen på den vitalotusblomman, och sade till Bbdhisatta, att allt var i ordning. OchBodhisatta steg upp på vagnen, som liknade ett galapalats, och körde åtparken till.

"Tiden för prins Siddhattas upplysning är nära", tänkte gudarna;
"vi måste visa honom ett tecken", och de förvandlade en bland sig till
en utlevad gammal man med sönderbrutna tänder, grått hår, krokig ochböjd kropp, stödjande sig på en stav och darrande, samt visade honomför Bodhisatta, men så, att endast han och körsvennen såg honom.

Då sade Bodhisatta till körsvennen, såsom berättat är i Mahapadana:
"Säg mig, min vän, vem är denne man? Hans hår är inte likt andra
mäns." Och når han hörde svaret, sade han: "skam vare födelsen, eftersom till var och en som födes måste komma ålderdom." Och upprörd isitt hjärta återvände han och steg upp i palatset.

"Varför har min son återvänt så snart?" sporde kungen.

"Herre, han har sett en gammal man", blev svaret; "och emedan han
har sett en gammal man, är han betänkt på att draga sig tillbaka från
världen."

"Önskar du döda mig, då du säger sådana saker? Skynda att anordna spel,som skall utföras för min son. Om vi bara kan få honom att njuta avnöjen, så skall han upphöra att tänka på att dra sig tillbaka frånvärlden."

Konungen utställde sedan vakter en halv mil i varje riktning.

Åter en dag, när Bodhisatta var på väg till parken, såg han en sjuk
man, som gudarna hade skapat; och sedan han åter gjort en fråga, återvände han, upprörd i sitt hjärta och steg upp i palatset.

Och konungen gjorde samma fråga och gav samma befallning som förut; och utsträckte vakten till tre kvarts mil runt omkring.
Och åter en dag, när Bodhisatta var på väg till parken, såg han en
död man, som gudarna hade skapat; och sedan han åter gjort en fråga, återvände han, upprörd i sitt hjärta och steg upp i palatset.

Och konungen gjorde samma fråga och gav samma befallning som förut; ochutsträckte vakten, till en hel mil runt omkring.

Och åter en dag, när Bodhisatta var på väg till parken, såg han en
munk, omsorgsfullt och anständigt klädd, vilken gudarna hade skapat; och han frågade sin körsven: "hör, säg mig, vem är denne man?"

Nu, fast det inte fanns någon Buddha i världen, och körsvennen inte hade någon kännedom vare sig om munkar eller deras godaegenskaper, fick han dock genom gudarnas makt ingivelse att svara: "Herre, detta är en som dragit sig tillbaka från världen;" och börjadedärefter sjunga världsflyktens pris. Tanken på att draga sig tillbakafrån världen var behaglig för Bodhisatta, och denna dag fortsatte han tills han kom till parken."

Efter dessa upplevelser beslutar sig Buddha för att draga sig undanfrån sitt furstliga liv och sin rikedom.



Studera texten:

"Sålunda kastade Bodhisatta med likgiltighet bort ett herravälde över världen, som han redan hade i sin hand - spyende det ut, som var det slem - och gick bort från staden i stor glans på fullmånsdagen i månaden Asalhi, när månen var i vågens månhus." (- - -)

Sedan nu Bodhisatta blivit munk, uppehöll han sig först i en i
denna trakt varande mangolund, kallad Anupiya, under sju dagar njutande tillvaron som munk; sedan tillryggalade han på en dag trettiomil till fots och kom till Rajagaha och inträdande i staden, gick han från hus till hus för att erhålla allmosor."

Så småningom lämnar Buddha även denna livsform och når till sist genom meditation under det berömda bodhiträdet den stora upplysningen. Buddha säger:



Studera texten:

"När jag nu erfor och insåg detta, blev min ande befriad från lustens onda, från tillvarons onda, från okunnighetens onda. Och då min ande var förlossad, uppsteg hos mig förvissningens insikt:

"han är förlossad."

Och jag insåg: "förintad är återfödelsen, fulländad är heligheten;
gjort är verket; inte ges det något vidare efter denna existens."


Uppgifter:

De händelser, som beskrivits i dessa texter, är samt-
liga av stor vikt för Buddhas religiösa utveckling och
för den lära, som han sedan predikar.

1. Vilka händelser under Buddhas barndom får honom att
lämna sitt av överflöd och rikedom fyllda liv?

2. Vilka stadier genomgår han därefter i sitt
efter upplysningen?




2. DH A R M A (Läran)

Om människan och världen

Studera texten:

Buddhas Benarespredikan

"Och den Helige tilltalade sålunda de fem munkarna: "Två ytterligheter finns det, munkar, vilka den måste undvika, som för ett andligtliv. Vilka är dessa två ytterligheter?

Det ena är ett liv ilustar, hängivet lustar och njutningar: det är lågt, oädelt, oandligt,ovärdigt, intigt.

Det andra är ett liv av självpinande: det är fullt av lidande, ovärdigt, intigt.

Genom att undvika dessa två ytterligheter, munkar,har den Fulländade funnit den väg, som ligger i mitten, öppnarögat, öppnar anden, som leder till ro, till kunskap, till upplysning, till nirvana.

Och vilken, munkar, är denna väg i mitten, som den Fulländade har funnit, som öppnar ögat, öppnar anden, som för till ro, till, kunskap, till upplysning, till nirvana?

Det är denna heliga, åttafaldiga väg, som heter:
rätt tro, rätt beslut, rätt tal, rätt handlande, rätt liv, rätt strävan, rätt minne, rätt försänkning.

Detta, munkar, är vägen i mitten, som den Fulländade har funnit, som öppnar ögat, öppnar anden, som för till ro, till kunskap, till upplysning, till nirvana.

Detta, munkar, är den heliga sanningen om lidandet: födelse är
lidande, ålder är lidande, sjukdom är lidande, död är lidande, sam-
varo med okärt är lidande, frånvaro från kärt är lidande, att mista
det man begär är lidande.

Detta, munkar, är den heliga sanningen om lidandets uppkomst:
nämligen törsten, som leder från återfödelse till återfödelse, samt
glädje och begär, som finner sin tillfredställelse här och där:
denna törst är trefaldig, nämligen nöjestörst, existenstörst, förgänglighetstörst.

Detta, munkar, är den heliga sanningen om upphävande av lidandet:
upphävande av denna törst genom fullständig förintelse av begäret, att låta den fara, att skaffa den undan, lösa sig från den, inte lämna den någon plats.

Detta, munkar, är den heliga sanningen om vägen till upphävande
av lidandet: det är denna heliga, åttafaldiga väg, som heter rätt tro,
rätt beslut, rätt tal, rätt handlande, rätt liv, rätt strävan, rätt
minne, rätt försänkning."

Uppgifter:

l. Buddha talar i denna predikan om, att det finns tre
olika vägar, som människan kan följa, två ytterlighetsvägar och en medelväg.

a) Vad innebär det att följa de olika vägarna?
b) Vart leder de olika vägarna?

2. Vilken eller vilka av dessa vägar hade Buddha själv
prövat? (Jämför med det, som du läst tidigare.)

3. Ge exempel på vad som enligt Buddha är lidande.

4. Vad är orsaken till lidandets uppkomst?

5. Vilka tre slag av "törst" nämns?

6. Vad måste förintas för att lidandet skall upphävas?


Studera texten:

Buddhas Eldpredikan

"Då talade den Helige till munkarna:

"Allt, munkar, står i lågor.

Och vad är det allt, munkar, som står i lågor?

Ögat, munkar, står i lågor; de synbara tingen står i lågor; ögats insikt står i lågor; ögats beröring (med det synliga) står i lågor; känslan, som uppstår ur ögats beröring, vare sig glädje eller lidande eller varken glädje eller lidande - allt står i lågor.

Genom vilken eld står det i lågor?

Genom begärets eld, genom hatets eld, genom förbländningens eld står det i lågor, genom födelse, ålder, död, smärta, klagan, lidande,
bekymmer, förtvivlan står det i lågor. Så talar jag.

Örat står i lågor. Ljuden står i lågor.
Luktsinnet står i lågor. Lukterna står i lågor.
Tungan står i lågor. Smakerna står i lågor.

Inseende detta, munkar, fattar en lärjunge, som är vis och ädel,
avsky för ögat, fattar avsky för det synbara, fattar avsky för ögats
insikt, fattar avsky för ögats beröring med det synbara, fattar avsky
för den känsla, som uppstår ur ögats beröring, vare sig glädje eller
lidande eller varken glädje eller lidande;

och i det han känner denna avsky, blir han fri från begär; fri från
begär blir han förlossad; hos den förlossade finns det medvetandet, att han är förlossad; förintad är återfödelsen, fullkomlig  är heligheten, fylld är plikten; ingen återvändo ges det mer till denna världen.


Uppgifter :

l. Buddha talar i denna text om att "allt står i lågor".
Vad syftar elden på?

2. Vilken känsla bör den, som kan inse detta, gripas av?

3. Vad blir den fri från, som grips av denna känsla?

4. Vad "förlossar" denna frihet människan från, d.v.s.

vad "förintas" härigenom?



I eldpredikan ovan talar Buddha om återfödelsen. I följande text utvecklar han sina tankar om denna återfödelse eller detta kretslopp:


Studera texten:

Buddha talar om kretsloppet

"Väsendenas kretslopp (samsara), munkar, är utan början och slut; ouppfinnbar är begynnelsen till de av icke-vetande omhöljda väsen, som av tillvarelsetörsten alltjämt åter och åter föras till återfödelse, vilka genomilar återfödelsernas ändlösa kretslopp.

Det skall komma en tid, munkar, då det stora världshavet sinar,
torkar ut, inte mer är till. Men inte, i sanning, det säger jag Eder,
o munkar, ges det något slut på lidandet för de av icke-vetandet
omhöljda människor, som av tillvarelsetörsten alltjämt åter och åter föras till återfödelse, vilka genomilar åtefödelsens ändlösa kretslopp.

Liksom, munkar, en hund, bunden vid en fast påle eller pelare, löper omkring, vrider sig omkring denna påle eller pelare; alldeles så, i sanning, munkar, förhåller det sig med den vanliga människan, som inte erfarit sanningen, ingenting förstår av det heliga, som, fjärran från de ädlas lära, betraktar kroppen som jaget, som betraktar sensation, föreställning, gestaltning, medvetande som jaget, som menar, att jaget är likt dessa, eller att dessa är i jaget eller jaget i dessa.


Uppgifter:

l. Vilken är den religionshistoriska termen för krets-
loppet?

2. Är kretsloppet ändligt eller oändligt?

3. Vad är de människor, för vilka lidandet inte tar slut,
omhöljda av?

4. Vilken törst leder dem till ständig återfödelse?

5. Vilka föreställningar har en sådan människa om jaget?



Studera texten:

Om det mänskliga jaget

"Alldeles som ordet 'vagn' är blott ett uttryckssätt för axel, hjul,
vagnskropp, tistelstång och andra konstituerande delar, satta i ett visst förhållande till varandra, men, när vi komma till undersökning av delarna var för sig, vi upptäcka, att det i absolut betydelse inte finns någon vagn; på alldeles samma sätt är orden 'liv' och 'jag' blott uttryckssätt för nävaro av de fem beröringselementen, men, när vi komma till att undersöka varats elementer var för sig, upptäcker vi, att det i absolut mening icke finns liv såsom enhetlig form eller basis för sådana fiktioner som 'jag är' eller 'jag'; med andra ord, att det i absolut mening blott finnes namn och form. Den persons insikt, som fattar detta, kallas sanningens kunskap." (- - -)

"Det är som om söt mjölk efter en tids förlopp skulle övergå till
sur grädde och från sur grädde till färskt smör och från färskt smör till skirat smör. Om nu någon sade, att den sura grädden, det färska smöret och det skirade smöret var för sig vore alldeles samma mjölk - nå, vore det rätt att säga så?"
"Nej, i sanning, herre; men det framkallades på grund av den."
"På alldeles samma sätt förenar sig en varelses elementer, det ena med det andra, i oavbruten rad: ett element går under, ett annat uppstår, de efterträder varandra alldeles spontant. Alltså kommer du till din sista fas av medvetande varken som densamme eller som en annan person."


Uppgifter:

l. Vilket förhållande belyses av exemplet med vagnen?

2. Vad skall exemplet med mjölken och grädden illustrera?

3. Vad menar buddhisten med följande påstående:

"I absolut mening existerar det mänskliga jaget inte."?



Läran om människan och världen

Inom buddhismen är man huvudsakligen inriktad på en enda fråga, som mananser vara den enda verkligt väsentliga frågan för människan. Frågan lyder: Hurskall människan frälsas från detta liv och från denna tillvaro?

Under repititionen skall vi betrakta den buddhistiska läran från just frälsningssynpunkten. Efter studiet av de tidigare texterna kan du troligenomedelbart besvara de frågor , som ges under de olika. rubrikerna. Om du inteklarar dessa, bör du gå tillbaka till de texter, till vilka hänvisning ges.


Uppgifter:

1 Hur är tillvaron beskaffad?

2 Vad är orsaken till denna beskaffenhet?

3 Från vad skall människan frälsas?

4 Vad fordras för frälsningen?

5 Vilket är målet för människans frälsning?

6 Vad symboliserar hjulet?



Om människans handlingssätt

Den åttafaldiga vägen visar, hur människan bör leva och handla. Därmedär vi inne på etiken. Denna väg har preciserats, d.v.s. fått en praktisk tillämpning. Detta framgår av följande verser, där Buddha talar om, vad lekmannen icke bör göra:

Studera texten:

"Han får inte döda eller låta döda
inte heller gillar han att andra döda;
om varelser är starka eller darra,
gör han dem inget ont alls eller sårar dem.

Ta aldrig något, som inte givits,
förståndig lärjunge, var än det vare
lura aldrig någon eller gilla att det sker
det som inte har givits hålle han sig fjärran.

Undvik strängt ett okyskt liv,
liksom man varsamt skyr en hög av glöd.
Om han inte är i stånd att leva kyskt liv,
får han dock aldrig vara med en annans hustru.

Må ingen yttra lögnens ord mot någon
i domstols- eller i församlingsalen,
acceptera aldrig att andra ljuger;
osanning av alla slag undviker han ständigt.

Husfäder får aldrig ge sig hän åt rusdrycker,
de som denna heliga lära troget följer,
acceptera aldrig att andra dricker,
eftersom han vet, att galenskap blir slutet."


Uppgift:

Formulera kort och på nutidssvenska de fem förbuden!



Buddhismens etik kan allmänt karakteriseras som en sinnelagsetik, d.v.s. det väsentliga är det sinnelag, som människan bär i sitt hardlande. Följande text är exempel härpå:


Studera texten:

"Må ingen öva, svek emot den andre
på ingen plats han någon må förakta;
av vrede eller av hämndbegär 
må inte någon önska någon annan ofärd.

Den som varken dödar eller låter döda
som inte betvingar eller tvinga låter,
som kärlek. hyser mot allt som lever,
för honom finns inte synd i hela världen.

I nya liv går många in,
till helvetet går syndarna,
till himlen de som handlat rätt
den frigjorde blir helt utsläckt.

Att aldrig göra något ont
men ständigt sträva efter gott
att hålla tanken ren från damm,
det är vad varje Buddha lär."


Uppgift:

Vilka känslor och vilket sinnelag bör människan äga?



S A N G H A (munkorden)

Frälsningen anses inom buddhismen så svår att nå, att strängt taget endast munkarna har möjlighet att följa de bud som gäller. Inte heller munkarna antas kunna nå nirvana förrän efter flera återfödelser.

I buddhistiska länder finns ett mycket stort antal munkar . De känns igen bl. a. på sina rakade huvuden och sina saffransgula klädnader. Munken får ha endast åtta ägodelar: tre klädnader, allmoseskål, rakkniv, nål, bälte och vattensil.

I följande text beskriver Buddha det liv, som munken bör leva:

Studera texten :

"Så hör mig, munkar, jag förkunnar
den lära som förstör synden;
den ska hållas av alla.
Må ni vandra den livsväg
som är god för världsflyktens mänskor.

På orätt tid få munken inte vandra omkring,
på rätt tid ska ha gå till byn för gåvor:
den som i otid vandrar omkring blir lätt snärjd,
därför vandra inte buddhaelever omkring på orätt tid.

Han måste fördriva från sitt begär alla former, välljud,
smak och lukt, beröring, allt som varelserna
i världen jämt berusar sig med;
på riktig tid gå in till frukostmålet.

Sedan munken på rätt tid fått mat och vänt om,
sätter han sig ensam på ett enskilt ställe;
han fäster tanken på självet och får inte vände
sin själ till yttre ting, utan vara samlad.

Må han få mat, ett kloster, bädd och sittplats,
vatten att ta smutsen bort från sina kläder,
sedann han hört läran av den sälle läras,
den vises lärjunge söka med urskillning.

Han hänger dock inte fast vid dessa ting,
vid mat och bädd och sittplats eller vatten
att ta smutsen bort från sina kläder;
nej, droppen på en lotus liknar munken."



Uppgift:


Försök att i några allmänna och korta satser beskriva, hur buddhisten bör leva för att nå frälsning.





HINAYANA OCH MAHAYANA

De två namen i rubriken betecknar de två huvudriktningarna inom buddhisten. Hittills har vi huvudsakligen sysslat med den ursprungliga riktningen, hinayana. Ungefär vid tiden för Kristi födelse bildades den senare riktningen, mahayana. Grovt sett finner vi hinayana i Bortre Indien och Mahayana i Japan och Kina.

Med hjälp av några texter skall vi studera, på vilka punkter Mahayana skiljer sig från Hinayana:


Studera texterna:

Det rena landets bön

"Av hela mitt hjärta hängiver jag mig åt livet i västerns paradis, livet hos dig, Amitabha (=Buddha). Måtte ditt rena ljus bestråla mig.

Måtte dina barmhärtighetslöften bevara och rädda mig! 
Min bön sker i överensstämmelse med ditt dyrbara löfte om medkänsla, Amitabha, när du sade:

"Om det finns varelser, som längtar efter att födas in i mitt rike och som i trons glada förvissning dröja vid mitt namn genom att tio gånger upprepa det, skall inte en enda bära denna läng-
tan förgäves, icke en skall vara utesluten från den stora erfarenheten. Alla skola de nå fram till att förstå mina planer."


Den tredje himmelske Buddha berättar om sig

Jag kommer för att alla väsen, som är förkrympta, blinda, dövstumma, puckelryggade, spetälska, vansinniga av lidanden, genom att höra mitt namn ska bli helade från alla sina sjukdomar. Jag kommer för att de obotliga, de hemlösa, de som varken ha läkare eller medicin, de som varken ha vänner eller släktingar, de fattiga och bedrövade, genom att höra mitt namn ska bli befriade från alla sina sorger och få leva med frid i själ och kropp. Jag kommer för att de som är i lagens våld, de slagna och fängslade, de som dragits inför rätta eller lider genom outsägbara olyckor, genom att höra mitt namn ska finna frigörelse från all sin sorg."


Bekännelser av två mahayanabuddhister

När jag läste, fann jag ett stycke i Zendo's kommentar till meditationssutran. Den lyder så: Vare sig du går eller står, sitter eller ligger, upprepa blott Amidas namn av allt ditt hjärta. Sluta aldrig upp därmed, inte för ett ögonblick. Detta är i sanning den gärning som osvikligt leder till frälsning, ty den är i överensstämmelse med Buddhas ursprungliga löfte.

När jag läste dessa rader, slog det mig att även en så okunnig människa som jag kan lägga grunden för den goda karman, som med absolut säkerhet leder mig till det välsignade landet. Det sker genom att vördnadsfullt meditera kring innehållet i det lästa, genom att av hela hjärtat förtrösta på sanningen i det och genom att aldrig försumma att upprepa Amidas heliga namn. Och jag fördes sålunda inte endast till tro på Zendo's lära utan till att först och främst förlita mig på Amidas stora löfte."

"Trots att jag söker min tillflykt till det rena landets sanna tro, har ännu icke mitt hjärta fått verklig frid. Det finns ingen barmhärtighet i min själ. Det goda hos min nästa är inte kärt i mina ögon. Om det inte vore för barmhärtighetens ark, det
gudomliga löftet hos den oändliga Visdomen, hur skulle jag då kunna fara över Sorgens ocean?

Jag, vars sinne är fyllt med slughet och svek liksom ormgift, är oförmögen att göra goda gärningar. Om jag inte sökte tillflykt i Amidas löfte och i hans gåva, skulle jag dö den skamlöses död."


Uppgifter:

1. Enligt Hinayana är Buddha en människa - Sidharta Gautama - och en upplyst lärare för andra människor. Ge exempel ur texterna hur mahayanabuddhisten upplever Buddha.

2. Inom Hinayana kan endast munken nå frälsning genom
att noggrant följa givna bud, övningar och regler. Hur skall
människan nå frälsning och vilka kan nå frälsning
enligt Mahayana?

3. Den andra texten ovan - "Den tredje himmelske Buddha
berättar om sig" -  har påtagliga likheter med kristen tro. Jämför med Matt. 25: 34-46 och Luk. 10:30-37 och påvisa likheterna.




ZENBUDDHISM

Zen ("meditation") är en buddhistisk riktning i Japan, som under senare delen av 1900-talet vunnit en viss popularitet och intresse i väst.


Studera texterna:

"-Vad är buddhismens innersta lära?
  - Du kommer inte att förstå den, förrän du äger den. Filosoferna är förvisso kloka nog, men visdomen fattas dem. Vad de andra beträffar är de antingen okunniga eller barnsliga. De tar en tom näve för att innehålla något verkligt och fingret som pekar för att vara det utpekade föremålet. Därför att de hänger fast vid fingret, som om det vore månen, är alla deras ansträngningar förgäves.

Denna sanning måste upplevas. Den skall inte allenast ut-
talas med munnen ..... Det finns sannerligen ingenting att diskutera om i denna lära. Allt diskuterande kommer med säkerhet att gå tvärt emot dess mening. Läror, som hemfaller åt polemik och debatter, leder av sig själva till födelse och död.

En Zen-lärjunge sade till sin lärare: Inte en enda gång sedan jag
kom till dig, har du undervisat mig.

Läraren sade: Ända sedan du kom har jag visat dig den rätta vägen.
- Hur då?
- När du räckte mig en kopp te, tog jag emot den, när du kom med min mat, åt jag den, när du hälsade på mig, hälsade jag tillbaks. När har jag egentligen inte undervisat dig?
Då lärjungen fortfarande inte förstod meningen tillade läraren:
Vägen till förståelse ligger i att kunna se rakt in i tingen. Genom
att spekulera över dem eller undersöka dem kommer du alldeles på villovägar.

Det berättas om en Zen-lärjunge, som sökte tränga in i lärans hemligheter, att han sedan han länge uppehållit sig i ett kloster, sändes i ett ärende till en avlägsen stad. En av hans klosterbröder, som nått längre i vishet, tillsades att följa med honom på vägen.

Under resan bad den yngre lärjungen den äldre brodern om råd och vägledning. Denne svarade då. Jag vill gärna på allt sätt hjälpa dig fram till den sanna visheten, men det är tre saker jag inte kan hjälpa dig med.

- Vad är det för något?

- När du är hungrig eller törstig, måste du själv äta eller dricka.
Det hjälper inte, om jag skulle göra det åt dig. Dina behov måste du också själv förrätta. Därmed kan ingen hjälpa dig. Slutligen måste du själv flytta benen, när du går, ty det kan heller ingen annan göra åt dig.

Genom detta svar klarnade Zens innebörd för lärjungen."


"När man reser sig, går, gör något, stannar, bör man ständigt
koncentrera sin tanke på handlingen och dess utförande, icke på ens eget förhållande till handlingen eller dess karaktär eller värde. Man bör tänka: det finns gående, det finne stannande, det finns fattande; inte: jag går, jag gör detta, det är en god sak, det är obehagligt, jag vinner förtjänst, det är jag som fattar hur underbart det är. Därav kommer kringirrande tankar, känslor av uppblåsthet etter av misslyckande och elände. I stället för allt detta bör mart hett enkelt öva sinnets koncentration på handlingen själv och förstå, att detta är ett
effektivt medel att nå själens ro, rätt fattande, insikt och visdom.

Och man bör fullfölja denna övning med tro, villighet och glädje."


Uppgifter:

1. Zen uppfattas som en erfarenhet och som en omedel-
bar upplevelse, som "upplysning" (satori, kensho). Vad är
det som man skall uppleva?

2. Varför bör inte Zen diskuteras och debatteras?

3. Vilken typ av verksamhet bör Zen-lärjungen ägna sig
åt?







ISLAM

Berättelsen om Muhammeds kallelse till profet har vi i en biografi av Iba Ishak (död:.768 ) .

I månaden Ramadan hade Muhammed med sin beduinfamilj, kommit till berget Hira, strax nordost om Mecka. Där skulle man ägna sig åt andaktsövningar. Under dessa övningar uppträdde ängeln Gabriel i en syn med en duk och befallde Muhammed att läsa vad som stod skrivet på den. Men Muhammed var inte särskilt läskunnig. Ängeln tryckte då duken så tätt mot honom, att han trodde han skulle avlida. På ängelns förnyade befallning försökte Muhammed läsa och som genom ett under förstod han skrifttecknen. Den första uppenbarelsen, som Muhammed fru Kadidja skrev ner åt honom, återfinns som den sura 96 i Koranen; boken innehåller inalles 114 suror. I denna kallelsesura kan man finna mycket av det som är grundläggande för islam.



Studera texten:

"I Guds namn, den nåderikes, den barmhärtiges namn!

Läs i din Herres namn, han som har skapat - skapt människan av en grodd som växer fast!

Läs! Din Herre är den störste av de frikostiga som har lärt pennans bruk, lärt människan vad hon inte visste!

Nej människans högmod går verkligen över alla gränser då hon tror sig vara fri från allt beroende - alla måste återvända till sin Herre.

Vad anser du om den som vill hindra en Guds tjänare från att förrätta bön? Följer han vägledningen eller anbefaller han gudsfruktan? Eller anser du att han snarare förnekar sanningen och vänder den ryggen?
Vet han inte att Gud ser allt?

Nej! Om han inte upphör med detta skall vi helt visst gripa honom i luggen, luggen på hans lögnaktiga, syndiga panna; och låt honom då kalla på de äldstes råd. Vi ska kalla på helvetes änglavakt!

Nej, profet, lyssna inte på honom men fall ned i tillbedjan och sök närheten till din Herre.

(Ur sura 96.)


Uppgifter:

1. I den citerade suran är konturerna av islams gudsbild
tecknad. Hurdan är den gud som framträder för Muhammed
i mötet med ängeln?

2. Islam bär fram övertygelsen att den yttersta dagen,  rättvisans och räkenskapens dag är nära. Fruktansvärd skall den dagen bli för den otrogne. Hur
är Guds dag antydd redan i kallelsesuran?




Det är naturligt att söka islams teologi och anvisningar för det praktiska livet i Koranen. Man kan emellertid inte finna en direkt systematisk framställning av trosläran. Men ser man Koranen som en helhet, framträder de olika dogmerna och
livsanvisningarna som en klart utformad lära.

De följande utdragen skall visa något av islams lärosystem.


Studera texten:

" --- tro på Gud och Hans apostel och boken som Han har sänt ned till sin apostel och Skriften som han fordom sände ned. Vemhelst som förnekar Gud och Hans änglar och Hans böcker och Hans apostlar och Den Yttersta Dagen har dragit långt bort från sanningen."

(Sura 4:135)


Uppgifter:

1. Man har kallat ovanstående textutdrag för en "skiss"
till islams "credo" (trosbekännelse). Hur är vi vana
att formulera denna? (Jfr med den Nicenska trosbekännelsen)

Denna trosbekännelse som på arabiska lyder:

la ilaha illallah muhammadum rasulullah,

finns inte i sin sammansatta form i Koranen. Uttryck för de båda
enskilda leden förekommer emellertid ofta.

2. Av textutdraget framgår vissa företeelser som man
obetingat måste tro för att inte fara vilse. Vilka?





GUD


Studera texten:


Gud är Gud,
utom honom finnes ingen gud.
Han är den som lever i sig själv, den evige.
Honom griper ej sömn
honom tynger ej slummer.
Hans är vad himmelen rymmer,
hans är vad jorden har.

Vem kan utan hans vilja kallas till hans språkrör?
Han vet vad som var, vad som blir,
och människor fattar hans vishet,
hans allvetandes ljus,
endast så långt han själv det vill.
Över himmel och jord står hans tron
och att övervaka dem båda
är för honom ingen börda.

Den Upphöjde är han, den Väldige."

(Sura 2:256)


Uppgifter:

1. Samlar man de olika egenskaper, som Koranen tillskriver Gud, får man en gudsbild som gnistrar som en rikt facetterad diamant. Några viktiga facetter kommer fram i det citerade stycket, som ibland kallas "Tronversen". Vilka?

2. Förankra i texten det faktum, att islam är en absolut
monoteistisk religion.


Den monoteistiska tanken stryks ständigt under.



Studera texten:

"Gud skall aldrig förlåta den som sätter ett annat väsen vid hans sida. Alla andra synder förlåter han, om han vill, bara inte denna. Den som sätter avgudar vid Guds sida, han är hemfallen åt den grövsta villfarelse."

(Ur sura 4)


Uppgifter :

1. Hur allvarligt betraktas det att göra avkall på den monoteistiska trossatsen?

2. Vilka kan Muhammed tänkas polemisera mot i den cite-
rade texten?


Studera texten:

"Kalla ingen annan gud utom Gud. Det finns ingen gud utom han. Allt skall förgås för hans ansikte. Honom tillhör makten (regementet) och inför Honom skall ni föras till dom."

(Sura 28:88)


Uppgift:

Kan man av ovanstående citat sluta sig till något om
människans ställning inför Gud?

Det arabiska ord som används om människorna som Guds
skapade varelser är 'ibad och betyder: slavar.


Studera texten:

"Gud --- leder -vilse vem han vill och vägleder vem han vill."
(Sura 74:34)

Uppgift:

Sök ett uttryck som täcker Guds överhöghet över
människorna och allt annat skapat.


Studera texten:

"De gudfruktiga är de som uppfyller sina löften och fruktar för en dag, vars ve skall förnimmas vida omkring."

(Sura 77:7)


Uppgift:

Finn ett uttryck för hur den enskilda människan måste leva i förhållande till Gud.



Studera texten:

"Det är vi (Gud) som skapat människan och vi vet allt vad hennes kött viskar till henne, vi är människan närmre än hennes egen halspulsåder."

(Ur sura 50)

Uppgift:

Vilken inställning kan Gud tyckas ha till människan
med utgångspunkt från detta citat?

Sammanfatta 1 - 4 genom att besvara följande fråga:
Hur kan man på ett sätt säga att Gud visar "två
ansikten"?



Studera texten:

"Gud är himlens och jordens ljus.
Hans ljus liknar det i en murnisch
där en brinnande lampa hänger
och lampan är i ett glas.
Glaset tycks då för blicken,
likt en strimmande stjärnas glans.
Det upplyses av olja
från ett välsignat träd,
ett olivträd
som växer varken i öst eller väst,
vars olja ger sitt sken
nästan utan eldens beröring,
vars ljus är över allt ljus --
och Gud leder med sitt sken;
med sitt ljus, vem han vill."

(Ur sura 24 "ljus-versen")

Uppgifter :

1. Textstycket har tycke av mystik. Finn uttryck för detta.

2. Vad vill citatet lära om Gud?




D 0 M E N


Studera texten:

"I Guds, den barmhärtige Förbarmarens namn. När solen rullas ihop, när stjärnorna förmörkas, när bergen röra sig, när de dräktiga kamelerna försummas, när de vilda djuren skockas, när haven översvämmar, när själarna förenas, när den nyfödda flicka som begravdes levande tillfrågas för vilken synd hon blivit dräpt, när bladen rullas upp, när himmelen slites bort, när avgrundselden tänds och paradiset nalkas, då skall varje själ få erfara vad hon uträttat ---"

(Ur sura 81)



Uppgifter:

Den röda tråden i Muharrnneds förkunnelse är att rättvisa ska skipas, att vedergällningens dag, Domens dag, skall komma. Själv äger Profeten denna kunskap och han är satt att varna ett nöjesinriktat, sorglöst och otroget släkte.


1. Uppenbarelserna om den yttersta tiden är starkt visuella. Ge med ledning av texten exempel på detta.

2. När Domedagen inträffar blir det i ett "plötsligt
presens", ett evighetens stora Nu.  Allt stannar av för det faktum att Domaren kommer. Ge exempel på hur detta kan uttryckas!


Studera texten:

"I Guds, den barmhärtige Förbarmarens namn. När händelsen händer, kan intet väsen förneka, att den händer. Den skall förnedra och upphöja.

När jorden skakas av en väldig skakning och bergen smulas sönder i smulor och blir som uppvirvlat damm -- och ni är av tre slag:
de som gå till höger; vilka är de, som gå till höger?
Och de, som gå till vänster; vilka är de som gå till vänster?
Och förgångsmännen förblir förgångsmän. Det är dessa som få företräde i ljuvliga lstgårdar, en stor skara av de första och ett ringa antal av de sista. Där få de vila på guldstickade troner mitt emot varandra, medan evigt unga tjänare kretsa omkring dem med skålar, krus och bägare med flödande dryck, varav de ej få huvudvärk eller bedövas av rus, med frukter, som de skatta högt, och kött av fågel, som de önska sig, så också mörkögda oskuldsfulla unga kvinnor som väl förvarade pärlor till lön för vad de gjorde. Där ska de inte få höra tom och meningslöst tal eller förebråelser, utan fridfullt, ja fridfullt tal.

Och de som gå till höger, vad väntar dem som gå till höger? Jo, bland lotusträd utan törnen och bananer med klasar ovanpå varandra, bland breda skuggor, flödande källor och rikliga frukter ur aldrig sinande förråd och som inga förbud någonsin hejdar. Och deras hustrur ska vara hos dem, upphöjda till ny värdighet. Vi ska nämligen låta dem uppstå i en ny skapelse och skapa dem som jungfrur, kärleksfulla, evigt unga liksom alla de som hör till den högra sidan. Många av dem är sådana som levde i äldre tider och många är av senare släkten.

Och de som gå till vänster, vilka är de som gå till vänster? Jo, de är utsatta för kvävande vind och sjudande vatten och
skuggan av svart rök, som inte svalkar och inte lindrar. I det förgångna var de förvisso begivna på vällevnad och de framhärdade i sin stora synd och sade: "Ska vi verkligen uppväckas, sedan vi dött och blivit stoft och ben? Eller kanske våra förfäder?"

Säg: "Både de första och de sista ska sannerligen församlas till utsatt tid på en bestämd dag." Ni vilsefarna, som håller sanning för lögn, ni ska sedan sannerligen få äta av Zakkumträdet (det förbannade trädet)  och fylla eder buk därmed, dricka sjudande vatten därpå och dricka såsom febersjuka kameler.    --- Detta är sannerligen den säkraste sanning. Så prisa din Herres, den Stores namn.

(Ur sura 56)


Uppgifter:

1. I vilka grupper skall människorna delas vid den yttersta domen?

2. Hur beskrivs

a) de trognas fröjder?

b) de otrognas lott?

3. Var dröjer Muhammeds tanke helst, när han skall be-
skriva, vad som sker i domen?

4. I de mättade bilderna talas om fröjder och kval som
man rent kroppsligt upplever. Hur tolkar du sådana bilder? Beskrives några rent själsliga glädjeämnen i texten?

5. Vilken otrons beteenden varnar Muhammed för? Kan du se exempel på sådana i samhället?



Studera texten:

"Tänker väl människan att vi aldrig ska hopsamla hennes ben? Jo, vi har makt att göra hennes fingrar lika långa ---- När andedräkten stockar sig i halsen och man säger: "Vem kan trolla?" och den döende tror att det är slut och det ena benet fastnar vid det andra, på den dagen förs han bort till sin Herre, ty han varken trodde eller bad, utan höll sanning för lögn och vände den ryggen. ---

Tänker väl människan att hon skall lämnas åt sig själv? Har hon kanske inte varit en droppe utgjuten säd?... Han skapade därav tvenne kön, det manliga och det kvinnliga. Har denne skapare inte makt att uppväcka de döda till liv?

(Ur sura 75)


Uppgifter:

l. Uppståndelsen är mycket realistiskt tänkt. Vad jämförs den med?

2. Kan man av det citerade sluta sig till något om islams
föreställning om själen? Tycks det existera ett själsbegrepp av kristna mått? (Beakta här också svaret på
uppgift 4 i föregående avsnitt.)




Domen och vedergällningen är medelpunkten i Muhammeds förkunnelse. Orsaken till att profeten så starkt upplever domens realitet, är hans obetingade tro på domens Gud.

Guds skyhöga majestät ger honom rätt att straffa alla, som motsätter sig hans vilja. Här löper alla trådar samman, frihet, nödvändighet och straff. Människans ställning gör, att hon måste frukta Gud. Hon måste - om hon ska få uppleva verklig frihet och vinna evigt liv - tjäna honom som han befaller. Hon måste vara inställd på den stundande vredesdomen, ja Guds vrede är en trygghet för henne. Sorglösheten - "man måste ha kul" - tanklösheten och försummelsen av Gud måste ge vika.



Studera texten:

"Detta jordeliv är ingenting annat än gyckel och skämt, prål och inbördes skryt och strävan efter era ägodelar och barn. Det är som då en regnskur faller. Grönskan, som skjuter upp, fröjdar de ogudaktiga, men snart vissnar den och du ser den gulna och bli torra strån."

(Sura 57:Z9)


Uppgifter:

l. Hur ser Muhammed på jordelivet?

2. Citatet är ett förgängelsens mollackord. Hur måste motsvarande glada durackord låta?


Innebörden i citatet är inte främmande för vissa
kristna fromhetsriktningar. Nämn någon.



Studera texten:

"Den som söker det tillkommande livets skörd, honom ska vi ge ökad skörd. Men önskar någon detta livets skörd ska vi giva honom därav, men han skall bli utan lott i det tillkommande."

(Sura 42:19)


"Om Gud gav sina tjänare ett rikt liv på jorden, så skulle de förhäva sig. Men han nedsänder vad han vill efter mått."

(Sura 42:26)

Uppgifter:

l. Hur är förhållandet mellan detta livet och det kommande livet?

2. Varför är överflöd i detta livet en fara?

3. Enligt vilket uttryck tycks en människa kunna vara fas-
tare i tron än en annan?


Sammafatta studiet av citaten på detta blad genom att
ge svar på följande fråga:

Har islam en övervägande pessimistisk eller optimis-
tisk livssyn? Motivera.




P R E D E S T I N A T I 0 N E N (Förutbestämmelsen)

Gud är suverän, fri och obunden. Vad han vill sker. Vill han göra en människa till rättroende, så gör han det. Vill han förblinda någon i otro, så sker detta. I allt står människan under Guds gudomliga "måste". Frihet och nödvändighet hör ihop, människans fria vilja sammanfaller med det nödvändiga i Guds vilja. Den som försöker följa endast sin egen vilja hamnar i ofrihet.

Detta tillhör det mest svårfångade i islam.


Studera texten:

"Om din Herre hade velat, så skulle alla som finnas på jorden ha trott. Vill du då tvinga människorna att bliva rättrogna? Det händer inte att en själ tror annat än på Guds tillskyndan och han låter straffdomen hemsöka dem, som ej hava något förstånd."

(Sura 10:99-100)

"Vi har förvisso brett ett täcke över deras hjärtan, så att de inte ska kunna förstå den, som tilltäppt deras öron. Och om du (Muhammed) också kallar dem till den rätta vägen, så kommer de aldrig låta vägleda sig."

(Sura 18:54-56)



Uppgifter:

l. Ovanstående ord är fällda över dem som inte tror på Gud och motarbetar Muhammed. Alltså över Guds uppenbara "fiender". Hur skulle Guds dom (vilja) här kunna tolkas? .....

2. Finns något i citaten som skulle kunna kallas motsä-
gelser?



Studera texten:


Om Gud inte väglett oss så hade vi inte varit i stånd att finna den rätta vägen.

(Sura 7:42)
<>

"Vad den beträffar, som omvänder sig och tror och handlar rättskaffens,
kan det hända, att han kommer bland de lyckliga. Din Herre skapar och
utväljer vad han vill, men de (människorna)hava intet -val."

(Sura 28:67-68)


Uppgifter:

l. Om vilka människor talar Muhammed här?

2. Är det någon skillnad på förutsättningarna för dem
som vill göra Guds vilja och dem som inte frågar
efter Gud?

3. Hur tycks det vara med den fria viljan?

4. Hur verkar det gå med människans ansvar för sitt liv
utifrån de här citerade texterna?


Eftersom allt är beroende av Guds vilja, tycks det inte spela någon roll vad människan gör. Men ändå skymtar något annat i texterna.



Studera texten:

"På den dagen skall vägningen vara rätten själv. "
(Sura 7:7)


"Det goda som kommer dig till del har du från Gud, det onda drar du själv över dig.... "

(Ur sura 4)


Uppgift :

Hur förhåller sig ovanstående citat till vad som kommer
fram ur texterna ovan?  Finns någon nåd i islam?


Studera texten:

"När Guds hjälp kommer
och när segern är vunnen
och du ser hur människor nalkas
och träder in i skaror
i den rätta tron på Gud,
sjung då din Herres lov
och bed om förlåtelse.
Han förlåter dig nådigt och gärna."



(Sura 11O)


Uppgifter:

1. Vilket ansikte visar Gud i den citerade suran?

2. Vilket förhållande mellan Gud och människan antyds
i texten?

3. Ett helt nytt begrepp dyker här upp. Vilket?

Studera texten:

"Men om ni verkligen lyder Gud och hans utsände, skall han inte undanhålla er era gärningars lön, ty Gud är försonlig och barmhärtig."
(Ur sura 49)


Uppgift :

Vad blir resultatet om man jämför citatet med vad
som kom fram i avsnittet om predestinationen?





JUDENDOMEN


Studera texten:

"Om ni nu hör min röst och håller mitt förbund,
så skall ni vara min egendom framför alla andra folk,
ty hela jorden är min."

(2.Mos: 19:5)


"Men er har Herren tagit, och han har fört er
ut ur smältdegeln, ur Egypten, för att ni skulle
bli hans arvfolk, såsom nu har skett."

(5.Mos. 4:20)


"Se Herren har utvalt Jakob åi sig, Israel
till sin egendom."

(Ps. 135:4)


"Er allena har jag utvalt bland alla släkter
på jorden, därför skall jag också hemsöka
er med alla era missgärningar!"

(Amos 3.2)


Uppgifter:

l. Vilken är den grundläggande tanken i dessa citat?

2. Utdragen (som kan ytterligare berikas) kon'ffner från
skilda böcker i Gamla Testamentet. Vilken fingervis
ning kan det ge om.hur djupt förankrad tanken är?

3. Vad avslöjar texterna om Guds egenskaper (se vidare
avsnittet an gudsbilden)?




GUDSBILDEN

Studera texterna: "Du har själv fått se det (olika stora gärningar som Gud gjort) för att du skulle veta att Herren, Herren är Gud och ingen annan än han."
(5.Mos. 5:8)

"Jag är Herren och eljest ingen; utom mig finnes ingen Gud ---"
(Jes. 45:5)

"Hör Israel! Herren vår Gud, Herren är en."
(5.Mos. 6:4)


Uppgift:

Vilket grundläggande drag för den judiska Guds-bilden
kommer här fram?


Studera texten:

"Herre, vad är en människa, att du vill veta av henne, en människoson, att du tänker på honom?"

(Ps. 144:3).



Uppgifter:

Hur känner sig den fromma människan i förhållande
till Herren?



Studera texten:

"När Abraham var nittionio år gammal, uppenbarade sig Herren för honom och sade till honom: " Jag är Gud, den allsmäktige, vandra inför mig och var ostrafflig."

(1.Mos. 17: 1)

"Gud var mig nådig efter din godhet, utplåna mina överträdelser
efter din stora barmhärtighet."

(Ps. 51:3)

"Räck ut dina händer ifrån höjden, fräls mig och rädda mig ur de
stora vattnen, ur främlingarnas hand ----"

(Ps: 144:7)

"Herren är rättfärdig i alla sina vägar och nådig i alla sina verk Herren är nära alla dem som åkallar honom, alla dem som åkallar honom uppriktigt."

(Ps. 145:17-18)

5 Mosebok 32

Moses sång

 ¹Lyssna, himlar och jord! Hör, vad jag har att säga!

 ²Min undervisning ska vara som stilla regn, den ska falla som dagg, som fint regn över det spirande gräset, ja, som rikligt regn över späda plantor.

 ³Jag ska förkunna Herrens namn och prisa hans storhet!

 ⁴Han är Klippan. Hans verk är fullkomliga.Allt vad han gör är rättfärdigt och rättvist. En trofast Gud är han, utan fel.

 ⁵Men Israel har handlat orätt mot honom.De bär på synd och är inte längre hans barn, utan de har blivit en hårdhjärtad och motsträvig generation.

 ⁶Är det så man behandlar Herren? Du dåraktiga folk! Är inte Gud din Far, din Skapare? Är det inte han som har gjort dig och format dig?

 ⁷Tänk på hur det en gång var!Fråga din far och de gamla! De ska berätta för dig.

 ⁸När Gud tilldelade folken deras områden bestämde han var de skulle bosätta sig.

 ⁹Han behöll Israel för sig själv, som sin personliga egendom.

 ¹⁰I öknen fann han dem,i ödemarken bevarade han och beskyddade sin ögonsten.

 ¹¹Han bredde ut sina vingar över dem. Som örnen vakade han över sina ungar och bar dem på sina vingar!

 ¹²Herren ensam ledde dem, de hade inga andra gudar.

 ¹³Herren gav dem bördiga bergshöjder, åkrar, honung ur klippan och olivolja från stenig mark!

 ¹⁴Han gav dem mjölk och kött, baggar och getter från Basan och det allra finaste vete. De drack vin av utsökta druvor.

 ¹⁵Men det folk som stod upprätt fick för mycket av det goda. De blev övergödda och tröga. I sitt överflöd övergav de sin Gud och sin frälsnings Klippa.

 ¹⁶De började följa främmande gudar, och Herren blev vred och svartsjuk.

 ¹⁷De offrade till hedniska gudar, till nya gudar, som aldrig tillbetts förr.

 ¹⁸De övergav Klippan, som hade format dem, och glömde den Gud som fött dem.

 ¹⁹Gud såg dem och avskydde dem! Hans söner och döttrar hade förolämpat honom.

 ²⁰Han sa: 'Jag ska överge dem'. Se, vad som då kommer att hända dem! De tillhör en hårdhjärtad och trolös generation.

 ²¹De har gjort mig svartsjuk genom att vända sig till gudar som inte finns, till värdelösa avgudar. Nu ska jag göra dem svartsjuka genom att vända mig till sådana som inte är ett folk, ja de ska bli upprörda över folk som ej är nationer.

 ²²Min vrede har antänt en eld. Den brinner ända nere i dödsrikets djup, den förtär jorden och dess skördar och den sätter berg i lågor.

 ²³Jag ska överösa dem med olyckor och skjuta mina pilar på dem.

 ²⁴Jag ska fördärva dem genom hunger, brännande feber och dödande pest.Jag ska uppsluka dem. Jag ska skicka vilda djur att slita dem i stycken, och giftiga ormar ska kräla på marken.

 ²⁵På gatorna ska deras barn dödas av svärd, och i husen ska fruktan regera. Unga män och kvinnor, spädbarnet vid moderns bröst och den gamle, alla ska de gå under.

 ²⁶Jag hade bestämt mig för att förskingra dem till avlägsna länder och att utplåna alla minnen av dem.

 ²⁷Men så tänkte jag: Mina fiender kommer att triumfera och säga: 'Israel är utplånat genom vår väldiga makt. Det var vi och inte Herren som gjorde det!'

 ²⁸Israel är ett dåraktigt folk, helt utan förstånd.

 ²⁹Om de ändå vore visa! Om de ändå förstod!

 ³⁰Hur kunde en enda fiende jaga bort dem i tusentaloch två få tiotusen på flykten, om inte deras Klippa hade övergett dem, om inte Herren hade förgjort dem?

 ³¹Men andra folks klippor är inte som vår Klippa. Det erkänner till och med fienden.

 ³²De liknar folket från Sodom och Gomorra: Deras gärningar är som förgiftade druvor i klasar av bitterhet,

 ³³och de sprider omkring sig kobrans dödliga gift.

 ³⁴Men jag har mina planer i säkert förvar.

 ³⁵Hämnden är min, och jag straffar Israels fiender. Snart ska deras fot slinta.

 ³⁶Herren ska döma sitt folk och ha medlidande med dem när deras kraft är uttömd och ingen återstår, varken slav eller fri.

 ³⁷Då ska Gud fråga: 'Var är deras gudar, klippan de flydde till?

 ³⁸Var är nu de gudar som tagit emot deras offer av fett och vin? Låt dem komma till hjälp och låt dem erbjuda skydd!

 ³⁹Ser ni nu att jag ensam är Gud? Jag dödar, och jag ger liv. Jag sårar och jag helar. Ingen kommer undan min hand.

 ^{40 -41}Jag lyfter den mot himlen och försäkrar att så sant som jag lever i evighet ska min hand gripa det slipade svärdet till dom.

 ^{42 -43}Mina pilar ska drypa av blod! Mitt svärd ska gå fram genom kött och blod från de slagna och från de fångna, ja över fiendens ledares huvuden.'Gläd er, alla länder, för han hämnas sitt folk, han tar hämnd på sina fiender, han renar sitt land och sitt folk.

 ^{44 -45}När Mose och Josua hade läst upp hela denna sång för folket,

 ⁴⁶sa Mose:Tänk nu på alla de lagar som jag har gett er i dag, och låt era barn få del av dem.

 ⁴⁷De är inte vanliga ord, de är liv. Genom att lyda dem kommer ni att få ett långt och rikt liv i det land som ni nu ska ta i besittning på andra sidan floden Jordan.

Mose får veta att han snart ska dö

 ⁴⁸Samma dag sa Herren till Mose:

 ⁴⁹Gå till berget Nebo i Abarimbergen, i Moabs land mitt emot Jeriko. Se ut över Kanaans land därifrån, det land som jag ska ge Israels folk.

 ⁵⁰När du har sett landet måste du dö och förenas med dina fäder, på samma sätt som din bror Aron dog på berget Hor och förenades med dem.

 ⁵¹Ni vanärade mig nämligen båda bland Israels folk vid Meribas källor i öknen Sin.

 ⁵²Framför dig ska du se det land ligga utbrett som jag ska ge Israels folk, men du kommer själv inte att få gå in i det.

<>
Uppgifter:

1. Skilj ur texterna ut ett antal egenskaper som tillskrives Herren:

2. Man kommer fram till att Herren är bl.a. "nådig".

Vilket förbehåll görs för att Herren skall vara nådig?

3.    Gud uppfattas kunna. "böja sig ner" mot människan.

Hur är det uttryckt?

4. Sök ge ett kort och samlat svar på frågan: Hurudan är

Gud?



FÖRBUNDET och BUDEN

Redan i de inledande citaten kom den tanken fram, att Israel är Guds folk. Det finns ett förbund mellan herren och folket, ett slags kontrakt kan man säga.

Studera texterna:

Exodus 19

Gud uppenbarar sig vid Sinai

 ¹Israeliterna nådde fram till Sinais öken på dagen tre månader efter det att de hade lämnat Egypten.

 ^{2 -3}Sedan de brutit upp från Refidim, kom de till foten av berget Sinai och slog läger där. Mose gick upp på berget för att vara inför Gud, och han hörde Guds röst säga:Detta ska du meddela Israels folk:

 ⁴'Ni har sett allt jag gjorde med egyptierna, och hur jag som en örn har burit er på mina vingar för att föra er till mig.

 ⁵Om ni nu vill lyda mig och hålla er del av överenskommelsen mellan oss, så ska ni vara mitt folk bland alla andra folk på jorden, för hela jorden är min.

 ⁶Och ni ska vara ett kungarike av präster åt Gud, ett heligt folk.'

 ⁷Mose vände tillbaka från berget och sammankallade alla ledarna bland folket och talade om för dem vad Herren hade sagt.

 ⁸Alla var fullständigt eniga och svarade: Vi ska göra allt som han begär av oss. Mose meddelade Herren folkets svar.

 ⁹Då sa Herren till Mose: Jag ska komma till dig i ett mörkt moln, så att folket kan höra mig när jag talar med dig, och sedan kommer de alltid att tro dig.

 ¹⁰Gå nu ner och förbered folket på mitt besök. Invig dem i dag och i morgon, och säg åt dem att tvätta sina kläder.

 ¹¹I övermorgon ska jag sedan stiga ner på berget Sinai inför deras ögon.

 ¹²Sätt upp en gränslinje som folket inte får passera och säg till dem: 'Ni får inte gå upp på berget eller gå över gränslinjen. Den som gör det ska dö.

 ¹³Ingen hand ska röra vid syndaren, utan denne ska stenas eller skjutas till döds med pilar. Detta gäller både människor och djur. Håll er borta från berget, tills ni hör en lång, utdragen ton från jubelhornet. Då får ni samlas vid foten av berget.'

 ¹⁴Mose gick då ner till folket och förberedde dem för mötet, och de tvättade sina kläder.

 ¹⁵Han sa till dem: Förbered er och rena er nu för att möta Herren om två dagar, och tänk på att ni inte får ha sexuellt umgänge under denna reningstid.

 ¹⁶På tredje dagens morgon utbröt ett väldigt åskväder. Ett stort moln sänkte sig över berget, och det hördes en lång, utdragen ton som från en basun. Folket bävade.

 ¹⁷Mose ledde då ut dem från lägret för att möta Gud vid foten av berget.

 ¹⁸Hela Sinais berg var täckt av rök, eftersom Herren steg ner på det i eld. Röken bolmade upp mot skyn, precis som från en smältugn, och hela berget darrade som under en jordbävning.

 ¹⁹Basunljudet blev allt starkare. Mose talade med Herren, och Herren svarade med hög röst.

 ²⁰Herren steg ner på bergets topp och kallade upp Mose till sig.

 ²¹Herren sa till Mose: Gå tillbaka och varna folket för att överträda gränslinjen. De får inte komma upp här för att se Gud, för då ska många dö.

 ²²Till och med prästerna måste rena sig, för att Herren inte ska förgöra dem.

 ²³Men folket kan inte komma upp på berget, invände Mose. Du sa att de inte fick det, och du sa till mig att dra en gräns runt berget, som de inte fick överskrida, därför att området innanför den tillhör Gud.

 ²⁴Men Herren sa: Gå ner nu och kom sedan tillbaka tillsammans med Aron, men låt inte prästerna och folket gå över gränsen eller försöka att komma hit upp, för då måste jag döda dem.

 ²⁵Mose gick då tillbaka ner till folket och påminde dem om vad Gud hade sagt.

2 Mosebok 20

De tio buden

 ^{1 -2}Och Gud sa: Jag är Herren din Gud, som befriade dig från slaveriet i Egypten.

 ³Du ska inte tillbe några andra gudar än mig.

 ⁴Du ska inte göra några avgudar, inte göra några bilder som föreställer djur, fåglar eller fiskar.

 ⁵Du ska inte tillbe eller tjäna sådana, för jag, Herren din Gud, är en Gud som inte vill dela din tillbedjan med andra gudar!När jag straffar folket för deras synder och när man hatar mig, låter jag straffet drabba också barn, barnbarn och barnbarnsbarn.

 ⁶Men jag slösar min kärlek över dem i tusentals generationer, när man älskar mig och lyder mina befallningar.

 ⁷Du ska inte missbruka Herrens namn. Den som gör det ska inte undgå att bli straffad.

 ⁸Kom ihåg att betrakta sabbaten som en helig dag.

 ⁹Sex dagar i veckan är till för dina dagliga göromål och ditt vanliga arbete,

 ¹⁰men den sjunde dagen är en ledig dag, som du ska vila på inför Herren, din Gud. På den dagen får du inte utföra något som helst arbete, och inte heller får din son, dotter eller tjänare, vare sig man eller kvinna, eller din boskap eller de som bor som främlingar ibland er göra det.

 ¹¹På sex dagar skapade nämligen Herren himlen, jorden och havet och allt som finns där, men på den sjunde dagen vilade han. Därför välsignade han sabbatsdagen och avskilde den som en helig dag.

 ¹²Hedra dina föräldrar, så ska du få ett långt och härligt liv i det land som Herren, din Gud, ger dig.

 ¹³Du ska inte döda.

 ¹⁴Du ska inte begå äktenskapsbrott.

 ¹⁵Du ska inte stjäla.

 ¹⁶Du ska inte ljuga.

 ¹⁷Du ska inte vara avundsjuk på din granne för vad han äger, eller ha begär till hans hustru, slavar, oxar, åsnor eller någonting annat som han har.

 ¹⁸Allt folket såg eldslågorna och röken som steg upp från berget, och de hörde dundret och det långa basunljudet där de stod på avstånd och darrade av rädsla.

 ¹⁹De sa till Mose: Tala nu om för oss vad Gud säger, och vi ska lyda, men låt inte Gud tala direkt till oss, för då kanske vi dör.

 ²⁰Var inte rädda, sa Mose till dem. Gud vill på det här sättet visa sin fruktansvärda makt, så att ni från och med den här dagen ska akta er för att synda mot honom!

 ²¹Folket stod alltså kvar på avstånd medan Mose gick in i det täta, mörka molnet där Gud var.

 ²²Herren sa till Mose att han skulle vara Guds talesman inför folket och säga till dem: Ni har själva varit vittnen till att jag talat till er från himlen.

 ²³Kom nu ihåg att ni inte får tillverka eller tillbe avgudar av silver eller guld eller någonting annat!

 ²⁴Det altare du reser åt mig ska vara enkelt och uppbyggt av jord. Frambär dina offer till mig på det, dina brännoffer och tackoffer av får eller oxar. Men bygg altaren bara där jag säger att du ska göra det. Då ska jag komma dit och välsigna dig.

 ²⁵Du kan också göra altaren av sten, men om du gör det ska du bara använda ohuggen sten. Om du använder något verktyg på stenen för att forma den, gör du den olämplig för mitt altare.

 ²⁶Och du ska inte heller göra en trappa upp till altaret. Om du gör det kanske kläderna inte döljer din nakenhet när du går upp, och det kan Herren inte acceptera.

Studera texten:

<>
2 Mos. 31:16-17

¹⁷Den är en evig symbol för förbundet mellan mig och Israels folk. På sex dagar skapade nämligen Herren himlen och jorden, men på den sjunde dagen vilade han.

 ¹⁸När Gud hade slutat att samtala med Mose på berget Sinai, gav han honom de två stentavlorna på vilka Gud med sitt finger hade skrivit ner de tio budorden.

<>

Uppgifter:

l. Vilka villkor fanns för förbundet?

2. Vilket var det "synliga beviset" för förbundet?

3. Vilket måste bli det viktigaste budet?

4. Sök reda gå något bud eller någon föreskrift som ej
finns med under det vi kalla "10 Guds bud".

5. Visa hur sabbaten blir kringgärdad med särskilt
stränga föreskrifter.

6. Första budet i dekalogen (= 10 Guds bud) lyder: Du
skall inga andra gudar hava jämte mig. Man har sagt
att alla andra bud är beroende av detta första. Hur
kan man mena då?

H Ö G T I D E R N A

Studera texterna:

2.Mos. kap. Z2:Z-26:

2 Mosebok 12

Påsken

 ¹Herren sa till Mose och Aron:

 ²Från och med nu ska den här månaden vara den första och mest betydelsefulla månaden i den judiska kalendern.

 ^{3 -4}Berätta för hela folket att varje familj ska skaffa ett lamm till den tionde dagen i denna månad. Om familjen är liten, kan den dela lammet med en annan familj i grannskapet. Det beror på familjens storlek om det ska delas eller inte.

 ⁵Detta djur ska vara årsgammalt, av hankön, antingen ett får eller en get, och det ska vara felfritt.

 ⁶På kvällen den fjortonde dagen i månaden ska alla dessa lamm slaktas,

 ⁷och deras blod ska man stryka på dörrposterna i varje hus och på träet över dörren. Man ska använda blodet av det lamm som man äter i det huset.

 ⁸Man ska äta lammet just den kvällen. Det ska vara stekt, och man ska äta det med bröd som är bakat utan jäst, och med bittra örter.

 ⁹Köttet får inte ätas rått eller kokt, utan det ska vara stekt, både med huvud, fötter och inälvor.

 ¹⁰Ät ingenting av det följande dag. Om inte allt blir uppätet den kvällen, ska det som är kvar brännas.

 ¹¹Ät det med reskläderna på, och var beredda på en lång resa. Ni ska ha skor på fötterna och vandringsstavar i händerna. Ät snabbt! Detta ska kallas Herrens påsk.

 ¹²Jag ska nämligen gå genom Egypten i kväll och döda den äldste sonen i varje hus, och även det förstfödda av hankön bland alla djur i hela landet. Jag ska hålla dom över alla Egyptens gudar, för jag är Herren.

 ¹³Blodet som ni har strukit på dörrposterna ska vara beviset för att ni lyder mig, och när jag ser blodet ska jag gå förbi er, och jag ska inte döda era förstfödda barn när jag på det här sättet slår Egypten.

 ¹⁴Ni ska fira denna högtid varje år. Detta är en ständig lag som ska påminna er om vad som hände den här natten.

 ¹⁵Firandet ska pågå i sju dagar, och under hela tiden ska ni äta bröd bakat utan jäst. Redan den första dagen ska ni rensa bort all jäst ur era hus. Den som bryter mot den regeln under dessa sju dagar ska skiljas från Israel.

 ¹⁶På första dagen och sista dagen i högtiden ska en speciell högtidsgudstjänst firas, och inget arbete får utföras under de dagarna, med undantag för matlagning.

 ¹⁷Denna årliga fest, det osyrade brödets högtid, ska hjälpa er att komma ihåg den här dagen som den dag när jag förde er ut ur Egypten. Det är alltså en lag att ni varje år ska fira denna högtid, generation efter generation.

 ¹⁸Från kvällen den fjortonde dagen i månaden till kvällen den tjugoförsta dagen får bara bröd som bakats utan jäst ätas.

 ¹⁹Under dessa sju dagar får det inte finnas några spår av jäst i era hem. Den som under den tiden äter någonting med jäst i ska skiljas från Israel. Denna regel gäller lika såväl för utlänningar som för infödda.

 ²⁰Jag upprepar igen att ni under de dagarna inte får äta någonting som är bakat med jäst. Servera bara bröd som inte är jäst.

 ²¹Då kallade Mose till sig alla de äldste i Israel och sa till dem: Gå nu och skaffa er lamm bland era hjordar, ett lamm för en eller flera familjer, beroende på antalet medlemmar i familjen. Slakta sedan lammet, så att Gud går förbi er och inte förgör er.

 ²²Låt lammets blod rinna ner i ett kärl. Ta sedan en knippa kvistar från isopbusken och doppa den i blodet och stryk med den på överstycket till dörren och utmed de båda dörrposterna, så att det blir blod på dem. Sedan får ingen av er gå ut den kvällen.

 ²³Herren ska nämligen gå fram genom landet och döda egyptierna, men när han ser blodet på dörrposterna och övre dörrkarmen, ska han gå förbi det huset och inte tillåta Fördärvaren att gå in och döda den förstfödde.

 ²⁴Kom ihåg att detta är en lag som ständigt ska gälla för er och era efterkommande.

 ²⁵Och när ni kommer in i landet som Herren ska ge er, precis som han har lovat, och ni då firar påsk och

 ²⁶era barn frågar: 'Varför firar vi den här högtiden?'

 ²⁷så ska ni svara: 'Vi firar den därför att Herren gick förbi Israels barns hus när han dödade egyptierna. Han gick förbi husen utan att gå in och döda någon.' Och allt folket böjde sina huvuden och tillbad Herren.

Uppgifter:

l. Vilken högtid är det fråga om?

2. Vilket minne firar man, när man äter påskalammet?

3. Försök beskriva gången i påskalammsmåltiden.

Studera texten:

3.Mos. 23:39-43:

Lövhyddohögtiden

 ^{33 -34}Lövhyddohögtiden ska firas fem dagar senare, den sista september. Den ska firas inför Herren under sju dagar.

 ³⁵Den första dagen ska folket mötas till en helig sammankomst. Arbeta inte den dagen!

 ³⁶På var och en av de sju dagarna i högtiden ska ni bära fram ett eldsoffer till Herren, och på den åttonde dagen ska det vara ännu en helig sammankomst för folket, då det på nytt ska bära fram ett eldsoffer till Herren. Detta är en glädjehögtid då inget tungt arbete är tillåtet.

 ³⁷Dessa är alltså de regelbundna årliga högtiderna. Under dem ska folket mötas till heliga sammankomster, och eldsoffer ska bäras fram till Herren.

 ³⁸De här årliga högtiderna ska firas förutom era regelbundna sabbater. Offren under högtiderna ska ges utöver era regelbundna gåvor och löften.

 ³⁹Den sista september, vid slutet av er skördetid, ska ni fira en högtid under sju dagar inför Herren. Kom ihåg att den första och den sista dagen i högtiden är vilodagar.

 ⁴⁰Den första dagen ska ni ta frukt från träden, liksom palmkvistar och lövrika grenar att bygga hyddor av, och sedan glädja er inför Herren er Gud i sju dagar.

 ⁴¹Denna årliga sjudagarshögtid ska firas generation efter generation.

 ⁴²Under dessa sju dagar ska ni alla, som är infödda israeliter, bo i hyddor.

 ⁴³Detta ska ni göra för att Israels folk, generation efter generation, ska komma ihåg att jag ledde er ut ur Egypten och lät er bo i hyddor. Jag är Herren er Gud.

 ⁴⁴Mose berättade alltså för Israels folk om dessa årliga Herrens högtider.

Uppgifter:

l. Det stadgas att israeliterna skall bo i "lövhyddor". Vad kallas därför högtiden?

2. Varför firas högtiden?

3. När infaller högtiden?

3. Mos. hela kap. 16

Uppgifter

l. Vilken viktig högtid är det som firas?.

2. Vad sker denna dag. (Sök fram några viktiga moment i
"Försoningshandlingen" och peka på några särskilda   stadganden)

3. Vi har uttrycket "göra någon till syndabock":    Det
kommer härifrån. Hur?

Ytterligare högtider berörs i 4.Mos. kap.28 (Nåden), 2.Mos. 34:22, 4.Mos. 28:26, 5. Mos. 16:9 f: (veckohögtiden som föregångare till pingsten)