De
filosofiska
frågorna
"
Du kanske undrar
varför
man ska läsa filosofi?
Vanliga svar
på frågan är
1 att ingen kan bli verkligt bildad utan att i någon mån känna
till
de filosofiska frågorna och deras historia,
2 att ingen kan
förstå
natur- vetenskapen utan att se hur den växt fram ur filosofin,
3 att
de
flesta former av psykologi och sociologi har sin grund i filosofiska
teorier,
att de olika religionerna på jorden alla har en viss filosofisk
grund.
På sidan http://importanceofphilosophy.com/ser
vi hur ingen människa egentligen kan undvika att bli slav
under andras åsikter om hon inte har en egen genomtänkt
filosofi. Din egen filosofi är den bakgrund du har för alla
dina tankar och ställningstaganden, all din kunkap och all din
förståelse för vad som händer i livet och för
de teorier om verkligheten du stöter på i dina studier. Du
kanske
inte är medveten om den bakgrunden, många är det inte.
Många forskare måste också vända sig till
filosofin för att se förutsättningarna för sina
egna undersökningar och dess metoder. Filosofi studerar man
för att bli medveten.
Vi lever i en
värld som
förändrats i grunden av den moderna vetenskapen. Vetenskapen
ska bota sjukdomar, fylla framtiden med häpnadsväckande
uppfinningar, förhindra oss från att förstöra
vår
planet. Vad grundar sig de här förhoppningarna på?
Besitter
vetenskapen sådana enastående krafter? Finns det
någon
vetenskaplig metod som kan producera underverk?
I en av sina
böcker beskriver
Francis Bacon ett ösamhälle som han kallar det nya Atlantis
där
människorna hade bemästrat naturen genom vetenskapen och till
och med uppfunnit maskiner som helikoptrar och ubåtar.
På
hemmafronten kritiserade
Bacon skolorna för att endast ägna sig åt lärda
texter
och han uppmanade människor att öppna ögonen Inför
naturen.
Bacon:
"Låt oss
upprätta
ett kyskt och laga äktenskap mellan hjärnan och naturen.
Kunskap
och förmåga är ett och samma ting. Man kan inte
behärska
naturen förutom genom att åtlyda henne. Tillräckligt
är
om hon, när vi närmar oss henne med respekt, värdigas
uppenbara
sig för oss."
[1. Reflektion
och värdering: Anser du att kunskap och förmåga är
ett och samma ting? Eller vill du skilja dessa åt?]
Ian Hacking:
"Han ansåg
att det var fel att bara ägna sig åt den bokliga
lärdomen
och han formulerade, utan att kanske veta hur hans ord skulle bli
använda,
denna idé att vi måste gå ut och observera
världen,
att det är naturens bok som måste lära oss allting som
kan läras om vårt materiella liv."
Trots att
Bacon satte naturobservationer i första rummet, värdesatte han även tänkandet.
Bacon:
"Den som sysslar
med experiment
är som myran, han endast samlar och använder. Tänkarna
liknar
spindlar som endast väver nät av sin egen materia. Men biet
tar
en medelväg. Det samlar material från trädgårdar
och ängar och omvandlar det genom sin egen kraft."
[2. Reflektion
och värdering: Anser du att vetenskaparen måste vara som
myran?
Eller som biet?]
Bacon
uppmanade vetenskapsmännen
att använda en metod som han kallar INDUKTION. Man gör
ett antal observationer, söker efter allmänna strukturen,
prövar
dessa strukturen och förstår slutligen naturens lagar.
På
många sätt är induktionsmetoderna det arbetssätt
vi
använder dagligen.
[3. Reflektion
och värdering: Ge några exempel på induktion som du
använder
dagligen?]
Arthur Fine:
"De flesta sortera
slutsatser vi kommer fram till och de flesta praktiska handlingar vi
förkroppsligar
i vårt beteende är induktiva handlingar. Vi gör
någon
liten observation och sedan generaliserar vi därifrån och
testar
det hela."
Susan Haack:
"Först är
det fråga om vilken sorts slutsatser naturforskare normalt drar,
på vilken man kan svara att det är samma sorts slutsatser
som
historikerna kommer fram till, som juridiska forskare kommer fram till,
som du och jag kommer fram till, alltså samma sorts slutsatser
jag
kan göra när jag tänker så här: Hur kommer
det
sig att samma maträtt blev så mycket bättre Ikväll
jämfört med förra veckan då jag följde exakt
samma recept? Kan det vara tomaterna som är bättre? Var det
att
jag brynte löken mer eller vad var det som gjorde skillnaden?
Dessa
sorters induktiva processer är mycket vanliga."
Ett viktigt
steg i den induktiva
metoden är att experimentellt bekräfta samband mellan
företeelser.
Quine:
"Vad vi
gör är att gillra
fällan så bra vi kan för att fånga naturen,
fånga
dess hemligheter eller komma till en implikation utifrån en
händelse
vi iakttagit eller från ett antagande som gjorts utifrån en
annan händelse som observerats. Därefter kan vi arrangera ett
experiment, gillra fällan igen så att vi kan få
naturen
att uttrycka sig själv."
[4. Reflektion
och värdering: Anser du att det är så här vi vet
hur
galaxerna rör sig? Eller passar det här sättet att
gillra
fällor bättre på t ex medicin eller kemi?]
Bacon verkade
vid en läglig
tidpunkt. Några årtionden senare använde
vetenskapsmän
som grundade The Royal Society hans idéer för att formulera
sina mål.
Philip
Kitcher: "Bacons egna experiment
var Inte så märkvärdiga eller framgångsrika. Men
han la fast dessa principer och The Royal Society tog fasta på
detta
baconska trosideal, vilket finns där på ett historiskt
officiellt
sätt från första början. På grund av denna
start,
denna propaganda för Bacon som The Royal Society accepterade, fick
induktivismen en enorm status under 1700 och 1800-talen, särskilt
i England. Och detta förstärktes ytterligare av uppenbarligen
stora framgångar hos forskare som Boyle, Hook och Newton. Det
verkade
precis som detta var den enda vägen att gå.
Från
vårt moderna
perspektiv är det diskutabelt om vetenskapsmännen i The Royal
Society faktiskt använde induktionsmetoden så konsekvent som
de själva ansåg. Hur mycket gemensamt hade egentligen Robert
Boyles upptäckt hur tryck påverkar gasers volym med Isaac
Newtons
teori om en universell gravitation?
[5. Reflektion
och värdering: Anser du att det var induktion som fick Newton att
upptäcka gravitationen? Använde Albert Einstein induktion
när
han räknade ut relativiteten i universum?]
Philip
Kitcher: "Vi ser en skillnad
mellan en sorts matematisk vetenskap som Newton sysslade med och som
Descartes
gjorde före honom och en sorts praktiska detaljexperiment som en
sådan
som Boyle - han bygger en pump och samlar massor av observationer av
luftens
beteende. Newton arbetar fram de matematiska problemen med hur
två
kroppar skulle interagera om det fanns en lag för omvänt
proportionell
attraktionskraft mot kvadraten på avståndet mellan dem.
Bacons
idé verkar passa på ett vackrare sätt med Boyles
arbetsmetoder,
den experimentella vetenskapen än med den teoretiska forskningen.
Fast Newton själv, det är jag övertygad om, skulle ha
sagt
på sin dödsbädd: Jag har följt den sanna väg
som Francis Bacon upptäckt."
Enligt Newton
bestod hans teori
av slutsatser grundade på fenomenen, på observationer av
fallande
föremål och planeters rörelser. Under flera sekler
höll
de flesta naturforskare och filosofer med Newton.
Philip
Kitcher: "På 1700-talet,
efter de enorma framgångarna för Newtons arbete,
särskilt
hans mekanik och hans teori om universum, fanns det en officiell
uppfattning
om hur empirisk vetenskaplig kunskap utvecklades. Vi har observationer
och i ljuset av dessa observationer gör vi slutledningar och
generaliseringar
och vi systematiserar dessa. Om vi är noggranna och medvetna nog
så
kommer vi fram till en viss mängd välgrundad kunskap."
Ian Hacking:
"Vetenskapsfilosofins
historia är hela tiden en interaktion mellan vad filosoferna
säger
och hur forskarna presenterar sig själva för sig själva.
Forskarna på 1600-talet, särskilt de engelska, uppfattade
säkert
sig själva som efterföljare till Bacon. Men de var helt klart
inte efterföljare till Bacon enligt vad historikerna nu
säger.
Newton sysslade absolut inte med detta."
[6. Reflektion
och värdering: Vad anser du Newton sysslade med om det inte var
induktion?]
Men om
vetenskapsmän inte
härleder sina teorier från observationer, hur kommer de
då
fram till dem?
1700-talsfilosofen
Immanuel Kant
hade ett förslag: genom det rena förnuftet.
Kant:
"Förnuftet
måste närma
sig naturen för att lära av den. Men inte som en elev som
endast
lyssnar på sin lärare utan som en domare som tvingar
vittnena
att svara på de frågor han själv formulerat."
[7. Reflektion
och värdering: Anser du att det är så det går
till
att lära sig? Att man tvingar naturen svara på frågor?]
Stephen
Toulmin: "Detta är
en väldigt slående bild som klargör att varje
vetenskaplig
undersökning kommer i formen av ett förhör. Det är
vi som bygger upp frågan och observationerna av naturen
måste
användas som byggstenar för att ge svar på våra
frågor.
Det är inte alls så att naturen tvingar på oss de
frågor
som vi måste få svaren på."
Trots en och
annan avvikande åsikt,
som t ex Kants, dominerade induktivismen bilden vetenskapen ända
fram
till 1900-talet. Att den blev ifrågasatt berodde delvis på
en ny teori för gravitationen. 1915 lade Albert Einstein i sin
allmänna
teori om relativiteten fram en teori vars ansats i grunden skilde sig
från
Newtons.
Quentin Smith:
"Newton skulle
säga att solen sänder iväg otroligt snabba krafter till
de olika planeterna och dessa krafter tvingar planeterna att gå i
banor runt solen. Rymden i sig är för Newon totalt platt och
har ingen inverkan på solen. Men för Einstein finns det inga
krafter som går fram eller tillbaka mellan planeterna och solen,
men rymden är inte helt platt utan är kurvad upp runt solen
och
planeterna reser helt enkelt fritt genom denna kurvade rymd och
för
dessa är det den kortaste vägen att resa genom den kurvade
rymden."
[8. Reflektion
och värdering: Hur, anser du, har Einstein kommit fram till denna
nya bild av universum?]
Kvantmekaniken,
som också
kom l början av 1900-talet, tydde på att Newtons lagar
för
kroppar rörelser inte gällde för atomen och dess inre.
Detta
föranledde filosofen Karl Popper att lägga fram ett radikalt
nytt synsätt på vetenskapen.
Popper:
"Jag
hävdar att den vetenskapliga
kunskapen till sitt väsen är hypotetisk. För mig
representerar
de stora vetenskapsmännen som Galilei, Kepler, Newton, Einstein
och
Bohr en enkel men imponerande idé om vetenskapen. De är
män
med djärva idéer,
men de är
också kritiska
mot sina djärva idéer. De försöker pröva om
idéerna är sanna genom att pröva om de inte är
falska.
De arbetar med djärva hypoteser och gör rigorösa
försök
att falsifiera sina egna hypoteser."
[9. Reflektion
och värdering: Anser du att vetenskaparna tänker så:
att
de försöker hitta fel på sina teorier?]
Induktivister
och empirister är
överens om en sak: att all kunskap måste komma från
erfarenheten.
Poppers ståndpunkt representerar det rationella synsättet:
att
våra djupaste insikter kommer från det rena förnuftet.
Ian Hacking:
"Popper kristalliserade
en helt ny uppfattning om vetenskapen, precis som Bacon på sin
tid
gjorde, en uppfattning om att vetenskapen till sitt väsen är
teoretisk.
[10. Reflektion
och värdering: Anser du att vetenskapen är teoretisk eller
praktisk
till sitt väsen?]
Det fanns
många direkta
orsaker till detta. Popper och hela världen var överrumplade
av det sätt på vilket Einstein hade transformerat vår
uppfattningar av tid och rum, precis som de var ännu mer
överrumplade
av hur kvantmekaniken hade transformerat vår uppfattning av den
underliggande
kausaliteten (orsakssammanhanget). Popper växte upp i en
värld
där Einstein Planch, Heisenberg och Bohr var husgudar. Och alla
dessa
var personer som gjorde sitt arbete, tänkte han, i sina egna
huvuden.
Det var teorin som förvandlade världen."
[11. Reflektion
och värdering: Håller du med om att Einstein och Heisenberg
gjorde sin vetenskap i sina egna huvuden?]
Varifrån
kommer då
nya teorier och idéer?
Popper:
"Min åsikt
är att
varje upptäckt innehåller ett irrationellt element eller en
kreativ intuition. På samma sätt talar Einstein om
sökandet
efter de högst universella lagar ur vilka en bild av världen
kan erhållas genom ren deduktion (teoretiskt logiskt
slutsatstänkande).
Det finns ingen logisk väg som leder till de lagarna, de kan
endast
nås genom en intuition, grundad på en intellektuell
kärlek
till erfarenhetens objekt."
[12. Reflektion
och värdering: Anser du att intuitionen spelar en viktigt roll?
Eller
är detta ett flummigt sätt att tala om vetenskap?]
Inom
induktivismen ska försöken
bekräfta teorierna.
Popper
hävdade däremot
att försöken är till för att falsifiera teorierna.
Popper:
"Det rationella i
vetenskapen
ligger inte i dess vana att ta till empiriska bevis som stöder
deras
dogmer - det gör även astrologer. Utan endast i dess kritiska
ansats. Vetenskap har inget att göra med sökandet efter
säkerhet
eller sannolikhet eller tillförlitlighet, vi är inte
intresserade
av att bygga stabila eller säkra eller sannolika teorier. Medvetna
om vår felbarhet är vi endast intresserade av att kritisera
och pröva
dem i hopp om att
komma underfund
med våra misstag, att lära av våra misstag och om vi
har
tur komma vidare till bättre teorier."
[13. Reflektion
och värdering: Anser du att vetenskap inte har något att
göra
med sökandet efter sanningen eller sannolikheten?]
Philip
Kitcher: "Så vetenskapen,
säger Popper, gör falsifierhara antaganden, ju djärvare
desto bättre - vi gillar dem när de är
vågade
för då lovar de att ge oss en massa information om
världen.
Men naturligtvis - ju djärvare de är ju mindre sannolikt
är
det att de är sanna. Vi siktar på djärva hypoteser,
förväntar
oss att de ska vara falska, vi försöker väldigt
hårt
att falsifiera dem. Men om de visar sig inte kunna falsifieras antar vi
dem tentativt ( tills vidare )."
Ian Hacking:
"Kriteriet på
en djärv gissning som ska skilja den från att prata strunt
är
att den djärva gissningen som är testbar har ett värde
men
den djärva gissning som inte är testbar är
värdelös.
Falsifierbarheten och testbarheten blir för Popper grundstenar
för
att vara vetenskaplig kunskap."
Induktivisterna
betraktar ibland
vetenskapen som ett jättelikt byggnadsverk där våning
läggs
till våning med ny kunskap ovanpå den gamla. Att betrakta
alla
teorier som möjliga, att ifrågasätta denna bild var
viktigt
för Popper, inte att rasera den.
Quine:
"Vissa av
våra generaliseringar
visar sig vara mer envisa och hållbara än andra och vi
känner
att de är mer tillförlitliga. Så vi binder upp de som
känns
mindre säkra till de som vi känner vara mer säkra. Hela
batteriet håller sig på det sättet flytande. En
bättre
analogi än 'flytande' är Karl Poppers analogi: vetenskapen
är
en stor konstruktion byggd på ett träsk där vi har
drivit
ner väldigt långa pålar ner i det bottenlösa
träsket,
djupt ner, och många sådana pålar, och dessa
håller
vetenskapen på en någorlunda rätt köl. Vi
håller
hela tiden på att fixa till saker, vi återställer
balansen
när den sviktar, och så håller vi på utan att
veta
säkert."
[14. Reflektion
och värdering: Tycker du denna bild stämmer med din bild av
vetenskapen?]
Olika
filosofer har ifrågasatt
Poppera ståndpunkt. Enklast är att komma med en
motfråga
av samma slag som Popper riktade mot induktivismen, när det
gäller
hans eget framhävande av falsifieringen: fungerar verkligen
vetenskapen
på det sättet?
Philip
Kitcher: "Hur många
forskare känner vi till som faktiskt försöker falsifiera
sina egna hypoteser? Och vad är det att godta en teori
'tentativt'?
När vi litar på vetenskapen i alla mänskliga relationer
där till och med mänskliga liv står på spel? Kan
vårt accepterande verkligen vara "tentativt" på det
sättet?"
[15. Reflektion
och värdering: Håller du med i denna kritik av Popper?]
Bland Poppers
kritiker fanns det
en som kom med ett nytt och brett perspektiv. Thomas Kuhn säger om
Popper:
"Han är
övertygad om
att utveckling inte primärt sker genom tillväxt utan genom
ett
revolutionärt kullkastande av en accepterad teori och dess utbyte
mot en bättre teori. Men detta händer sällan inom
vetenskapen.
Popper har karaktäriserat hela det vetenskapliga bygget i termer
som
endast kan tillämpas på dess sällsynta
revolutionära
delar."
Tomas Kuhn
studerade frågan
om hur vetenskapen fungerar l ett historiskt perspektiv. Genom att
studera
olika forskningsgrenar under olika epoker, upptäckte Kuhn ett
iögonfallande
mönster. Korta perioder av revolution mot en bakgrund av
längre
och lugnare perioder som Kuhn kallar "normal vetenskap". Under en
period
av normal vetenskap arbetar forskarlaget inom vad Kuhn kallar ett
"paradigm".
[16. Reflektion
och värdering: Anser du att Kuhn har rätt om vetenskapens
framsteg
som ett slags revolutioner?]
Ian Hacking:
"Paradigm" refererar
till två olika saker: den ena är det speciella sätt som
man har löst en uppsättning problem på , vilket nu blir
modellen för hur man ska lösa problem i framtiden inom detta
område. Detta paradigm, detta sätt att lösa problemen
på,
denna metod, blir modellen man arbetar efter inför den
närmaste
framtiden."
Newtons
mekanik och Einsteins
relativitetsteorier till exempel , tjänade som paradigm inom
fysiken
under olika skeden. Från antiken ända till Kopernikus
utgjorde
Aristoteles teori om att solen och planeterna kretsade runt jorden
paradigmet
för astronomin. Varje paradigm har en bestämd tidpunkt
när
det börjar bli accepterat.
Kuhn:
"Framgången
för ett
paradigm är till en början endast ett löfte om
framgång
som kan skönjas i utvalda och ännu ofullständiga
exempel.
Normal vetenskap består av förverkligandet av det
löftet.
Ett förverkligande som uppnås genom att utsträcka
kunskapen
om de faktiska förhållanden som enligt paradigmet är
särskilt
avslöjande. Genom att öka samstämmigheten mellan vad vi
observerar och paradigmets förutsägelser, och genom att
utveckla
själva paradigmet. På människor som inte är
verksamma
inom fullt utvecklad vetenskap inser hur mycket städningsarbete
ett
sådant paradigm lämnar efter sig eller hur fascinerande ett
sådant arbete kan vara. De flesta forskare sysselsätter sig
med städningsarbete under större delen av sin yrkesverksamma
tid."
[17. Reflektion
och värdering: Tror du att de flesta forskare mestadels
städar
efter nya paradigm?]
Popper och
flertalet induktivister
betraktade forskarna som pionjärer. Kuhn ser dem under perioderna
av normal vetenskap som vanliga människor, pusselläggare, som
arbetar strikt inom ramarna för ett paradigm. När det
stöter
på ett problem som inte tycks passa in paradigmet, lägger de
det åt sidan. Så småningom hopas sådana problem
och en revolutionär period inom vetenskapen inleds.
Ian Hacking:
"Folk slår
sina huvuden mot väggarna, det verkar omöjligt att lösa
en viss grupp av svårigheter. I den stunden, säger Kuhn,
går
det normala tillståndet över i ett tillstånd av kris.
Allas uppmärksamhet är nu riktad mot detta och de kan inte
förstå
vad som händer. Och då kommer en idé upp som Inom
samma
forskningsområde ändå förändrar sättet
på vilket fenomen beskrivs och som dessutom gör det
möjligt
för oss att lösa vissa av de problem som sticker ut mest."
[18. Reflektion
och värdering: Anser du det rimligt att det är kriser som
leder
till nya paradigm?]
Philipo
Kitcher: "När det
nya paradigmet etablerats tar den normala vetenskapen vid igen. Som
Sylvan
Bromberg uttrycker det: Vetenskap är en serie övningar i att
imitera - det är det normala arbetet - avbrutna av
förändringar
i modet - det är revolutionerna."
[19. Reflektion
och värdering: Kan du tänka dig vetenskap som imitation?]
Philip
Kitcher: "Liksom Popper
menar Kuhn att forskarna nästan aldrig följer Bacons
uppmaning
att helt enkelt observera naturen. Paradigmet påverkar istället
vad de observerar och hur de tolkar det. Popper och Kuhn är
överens
om att induktion inte i egentlig mening beskriver hur forskare kommer
fram
till sina teorier."
Kuhn:
"Varken Sir
Karl eller jag är
induktivister. Vi tror inte att det finns regler för att inducera
korrekta teorier från fakta eller ens att teorier induceras, vare
sig de korrekta eller de falska. Vi ser dem istället som
fantasifulla
postulat, uttänkta i ett stycke för
att
tillämpas på naturen.
[20. Reflektion
och värdering: Tycker du induktivismen eller Kuhns rationalism
passar
bäst på relativitetsteorin?]
I sin kanske
mest kontroversiella
avvikelse från induktivismen utmanade Kuhn uppfattningen att
vetenskapen
gör "kumulativa" framsteg med nya idéer som bygger på
de
gamla.
Kuhn
säger att relationen
mellan det nya paradigmet och det gamla är inte att det nya sitter
snyggt och anpassat på det gamla. Snarare att det nya är ett
helt annat perspektiv, det har nya begrepp, det är ett nytt
sätt
att se världen, helt nya metoder, alla slags nya saker. Med en
väldigt
suggestiv term hävdar han att paradigmen är "inkommensurabla'
med varandra.
[21. Reflektion
och värdering: Anser du att det är en mer spännande syn
på vetenskap som Kuhn har?]
Kuhn:
"Ledda av ett
nytt paradigm tar
forskarna nya instrument i bruk och tittar på nya ställen.
Ännu
viktigare är att under revolutioner ser forskare nya saker
när
det tittar med välbekanta instrument på ställen
där
de tittat tidigare. Det är som om forskarsamfundet plötsligt
förflyttats till en annan planet där välkända
föremål
ses i ett annat ljus och där de även får sällskap
med sådana som är obekanta."
Somliga menar
att Kuhns idéer
om paradigm är ett argument mot framåtskridande. Men Kuhn
själv
ansåg att vetenskapen gör framsteg. Nya paradigm kan
bedömas
vara överlägsna de gamla med enkelhet och räckvidd som
måttstockar.
Men efter Kuhn är det mycket svårare att
föreställa
sig vetenskapen som ett storslaget byggnadsverk av tidlös kunskap.
[22. Reflektion
och värdering: Anser du att vetenskapen är ett enda stort
fält
av kunskap? Eller tror du att det finns flera helt olika vetenskaper
som
inte har samma grunder?]
Den djupaste
förändring
som Kuhn åstadkom var att se att rationaliteten i sig var
historiskt
betingad. Denna insikt har genomträngt den moderna kulturen.
Med tanke
på de stora skillnaderna
mellan olika synsätt - kan man någonsin få ett
tillfredsställande
svar på frågan om hur vetenskapen fungerar och om det finns
en vetenskaplig metod?
Philip
Kitcher: "En av responserna
som kommit som en följd av Kuhn är ett accepterande av den
stora
diversifieringen av vetenskaper som vi har. Det blir en felaktig
fråga
att ställa: Hur fungerar vetenskapen? Kanske vi ska fråga
oss
stället: Hur fungerar molekylär genetik l slutet av
1900-talet?"
[23. Reflektion
och värdering: Tror du att vetenskapen förändras med
tiden?]
Stephen
Toulmin. "Jag tror vi
gör vår förståelse fattigare genom att
hålla
fast vid en enda förklaring eller en enda metod som skulle vara
sant
vetenskaplig. Den rika förmågan att göra världen
begriplig
för oss själva måste få hänga lite
lösare
och vi måste acceptera legitimiteten hos en hel rad av
förklaringar."
Det är
naturligtvis inte
så att vetenskap är bara teori eller bara experiment, den
är
en intim interaktion mellan våra händer och våra
huvuden
genom att tala med varandra.
Philip
Kitcher: "Vi har kanske
slutligen en bild av vetenskaperna där vi inte ser dem som en enda
monolitisk enhet utan som en rad aktiviteter med vissa drag gemensamma,
av vilka alla är mer eller mindre goda i meningen att de ger oss
insikter
om världen. Men de har inte någon enda egenskap som vi kan
höja
upp och säga: detta är den vetenskapliga metoden."
[24. Reflektion
och värdering: Anser du att det är rimligt att inte
längre
tala om en vetenskap utan om många olika slags vetenskapliga
aktiviteter?]
|