Fri vilja?

 
Har vi en fri vilja?
 

I Chicago år 1924 mördade Nathan Leopold och Richard Loeb, två 18-åriga collegestudenter, en skolpojke vid namn Bobby Frank. De var intelligenta, välbärgade och privilegierade. Det föreföll inte finnas något motiv för mordet. Varför begick de ett så meningslöst brott? Vid förhören framkom det att de ville kunna planera och utföra ett mord. Clarence Darrow, en av USAs främsta brottmålsadvokater, försvarade dem. Han hävdade att pojkarna inte förtjänade dödsstraff eftersom de var förutbestämda till brottet långt innan de begick sitt hemska dåd.

Darrow:

Jag påstår inte att jag vet varför det hände. Jag påstår bara att en eller flera händelser ligger till grund för den här galna handlingen. Ingenting sker av en tillfällighet. Orsak följs av verkan. Vad har den här pojken gjort sig skyldig till? Om någon eller något kan lastas för det, så är det hans bakgrund, otaliga förfäder, hans miljö eller allt sammantaget.

Leopold och Loeb förskonades från dödsstraffet, men blev dömda till livstids fängelse och trots att många olika faktorer vägdes in i domen, understryker Darrows glödande försvarstal: har vi en fri vilja eller är vårt liv förutbestämt?


Den finlandssvenska poeten Edith Södergran skrev: "Den fria viljan är ett absurt antagande, något oavhängigt opererande på egen hand i en abstrakt tankerymd".

[1. Reflektion och värdering:Hur kan man argumentera för mördares ansvarsfrihet? Håller du med Darrow? Håller du med Edith Södergran?]
 

För många människor är det självklart att vår vilja är fri. Man bestämmer sina egna handlingar, på gott och på ont. Även om vi känner oss tvingade att fatta vissa beslut, känner vi ändå att vi kunde ha valt en annan väg. Vi kan välja kaffe eller té, anta eller förkasta ett äktenskapsanbud, vi kan välja att söka ett arbete i en annan del av landet. Hur viktig är den här känslan av frihet?

Watson: Det är viktigt för vår självbild att vi i viss utsträckning kan styra vårt eget öde på något sätt. Det påverkar också våra reaktioner mot andra.


Wolf:Vi antar att vi styr vårt eget liv och vi antar att andra kan styra sitt. Så våra reaktioner mot dem beror på att vi antar att de kan välja sitt beteende i olika situationer.

[2. Reflektion och värdering: Är det viktigt för din självbild att du kan styra ditt eget öde? Kan det inte var skönt att låta allt vara bestämt på förhand, liksom skrivet i din bok i himlen som muslimerna säger?]
 

Van Inwagen: Det viktigaste försvaret för den fria viljan som vi kan ge är att moralen är beroende av den.

[3. Reflektion och värdering: Håller du med om att din moral hänger på att du är fri att välja handling?]

Finns det något valfrihet? Förespråkarna för den fria viljan hävdar det.


Fischer:Den argentiske historieberättaren Borges  har sagt: Framtiden är en trädgård med gångar som delar sig. Ibland finns det alternativ.

Van Inwagen:Vi har ett ord som är svårt att förklara men som alla förstår: "kan".
Vi säger: "Jag kan göra det där, jag kan inte göra detta". Att säga att du vid en viss tidpunkt har fri vilja är att säga att du kan välja mellan två olika saker i ett viktigt beslut som du måste göra. Att du har fri vilja innebär att du faktiskt kan göra det ena och även det andra. Du kan inte göra båda men om du kan göra endera så har du fri vilja.

De antika filosoferna ansåg att vi har en fri vilja därför att de ansåg det möjligt att göra en åtskillnad mellan själ och kropp. Förnuftet är vår viktigaste egenskap.


Watson:Detta förekommer särskilt i Platons dialoger. Han hävdade att själen består av rationella och irrationella delar. Detta hävdade han på basis av att vi är utsatta för motstridiga och konfliktskapande motivationer. Lust och begär kan komma i konflikt med det som vi anser vara bäst för oss, alltså den förnuftiga motivationen. Självkontroll består då i att lust och begär leds av förnuftet.

[4. Reflektion och värdering: Håller du med om att det är skillnad på själ och kropp? Och att förnuftet är fritt att välja åt kroppen?]
 

Den klassiska synen på människan som en fri förnuftig och moralisk varelse är en av västerlandets mest inflytelserika filosofiska teorier. Den hävdar att vår förmåga att välja vår egen väg är en del av den mänskliga värdigheten och avgörande för vår moraliska  hållning.

[5. Reflektion och värdering: Anser du att förnuftet är fritt att välja vår egen väg? Anser du att naturvetenskapen stöder denna teori?]
 

Den störste medeltida filosofen, Thomas Aquino, diskuterar också i sin Summa, huruvida det finns fria viljemässiga handlingar hos människan. Han tar först upp några argument emot den fria viljan.


Om en viljehandling har sin princip inom sig själv, kan den sägas vara fri. Men människan styrs hela tiden av yttre faktorer, av objekt som hon begär och situationer hos vill uppnå. Alltså är viljehandlingen inte fri.


[6. Reflektion och värdering: Anser du att du för det mesta styrs av begär efter yttre förhållanden och objekt?]


Dessutom är vi ganska lika djuren som ju alltid styrs av faktorer utanför sig själva. Och enligt den kristna teologin kan vi ingenting göra utan Guds medverkan. Därför är den mänskliga viljehandlingen aldrig fri.


Emot detta kan vi säga som Johannes Damascenus: en fri viljehandling är en rationell operation. Typiskt för mänskliga handlingar är hennes tankar, hennes rationella operationer. Alltså finns det något fritt i mänskliga viljehandlingar.


[7. Reflektion och värdering: Håller du med Damascenus att du inte är ett djur eftersom du utför en tankeoperation innan du handlar, vilket inte djuren gör?]


Thomas menar att principen för vissa handlingar finns inom människan, medan vissa andra handlingar styrs mer utifrån. När en sten rör sig upp i luften finns principen för akten utanför stenen; när den rör sig nedåt finns principen delvis inom stenen - dess massa dras av gravitationen mot jordytan.


Vi kan se att de aktiviteter som styrs inifrån kan delas in i dem som rör sig själva och de som inte gör det. Varje agent som rör sig och varje ting som rör sig, gör alltid detta för att uppnå ett mål, endera ett yttre mål eller ett inre. När en människa utför en handling har hon ett mål och detta mål förutsätter kunskap om målet. Att ha denna kunskap och agera på den inifrån är  vad vi menar med en fri viljeakt.


[8. Reflektion och värdering: Anser du att du alltid har ett mål för dina handlingar? Och att du därmed också är fri?]


Om ett ting eller ett djur saknar kunskap om aktivitetens mål är principen till aktivitet utanför agenten även om tinget rör sig av sig själv. En robot kan röra sig av sig själv men har ingen kunskap om målet, bara en dator.


De agenter som har kunskap om målet med aktiviteten handlar fritt därför att det finns en inre princip för handlingen - det är inte bara en handling utan en handling för ett mål.

[9. Reflektion och värdering: Anser du att en intelligent maskin eller robot saknar kunskap om målet för de handlingar de utför? Är det samma sak med djuren?]


Men alla filosofer betraktar inte det mänskliga beteendet på det här sättet. Tänk om alla våra tankar och handlingar, precis som för alla andra fysiska ting i universum, inte bestäms av vår fria vilja utan av lagen om orsak och verkan.

Van Inwagen: Determinismen är idén att det förflutna styr en unik framtid. Finns det mer än en väg för världen att gå vid en viss tidpunkt eller finns det bara en enda? Om det bara finns en väg för världen att följa så är det determinism.

[10. Reflektion och värdering: Kan du tänka dig att världen genom orsak och verkan alltid följer en bestämd väg, den som måste ske enligt de naturlagar som gäller för skeendet? Borde inte det vara mest vetenskapligt att se det så?]

Många filosofistuderande blir upprörda av tanken på att det inte skulle finnas en fri vilja. Det finns här en del argument som stöder dem: rätt och fel kan inte existera i en värld utan fri vilja. Alla värdeomdömen som vi vill kunna fälla, t ex att Hitler inte borde ha betett sig som han gjorde - vilket de flesta är överens om är ett korrekt etiskt omdöme - kan inte vara sant i en värld utan fri vilja. Hitler hade då inget valalternativ och man kan inte anklaga honom att inte ha valt ett annat sätt att agera.
 

[11. Reflektion och värdering: Tror du att Hitler hade valfrihet? Om han inte funnits, skulle annan liknande diktator framträtt? Var det i någon mening nödvändigt?]
 

På 1700-talet föreslår Isaac Newtons teori om mekaniken att beteendet hos alla ting som består av materiella partiklar styrs av de universella lagarna för rörelse och attraktion. Somliga tänkare var angelägna om att tillämpa de fysiska lagarna på det mänskliga beteendet.

Fischer: 1500-  och 1600-talens vetenskapliga framsteg gjorde det möjligt att anta att den kausala determinismen är sann. Kausal determinism är teorin att allting är i princip förutsägbart och möjligt att förklara innan det sker. Allting sker utifrån kausala sekvenser som ursprungligen startade utanför all mänsklig medverkan.

[12. Reflektion och värdering: Treor du på kausal determinism? Eller finns det en icke-kausal själv eller vilja?]
 

Jolley: Det här var verkligen ett problem som oroade 1600-talsfilosoferna: om det mänskliga medvetandet endast var en hjärna som opererade på en mer eller mindre mekanisk väg, så kan det inte finnas plats för mänskliga spontana handlingar, inte bara vad gäller kreativiteten utan över huvud taget ingen mänsklig handlingsfrihet.

Skulle våra handlingar bara vara materia i rörelse?


Van Inwagen: Vad säger man till en filosofistuderande som säger: Vad har atomer  med mig att göra? Vad har den naturlag som styr atomer md mig att göra?

Svar: Du är uppbyggd av atomer eller hur? Och om du tror att du inte är de så är i alla all din kropp uppbyggd av atomer. Om det alltså bara finns en möjlig sekvens av rörelser för dessa atomer som bygger upp dig i framtiden, då finns det bara ett enda möjligt rörelseförlopp för ditt liv.

[13. Reflektion och värdering: Håller du med om detta?]

Vilka mentala orsaker som än finns för dina trosföreställningar, dina begär och minnen och deras påverkan på ditt beteende, så måste dessa vara helt konsistenta med denna enda möjliga rörelsesekvens som dessa dina atomer ska gå genom.

Susanna Wolf: Det är inte helt klart hur det faktum att vi är fysiska varelser och att det finns en nivå av ren fysisk beskrivning och förklaring av oss hänger ihop med att vi kan resonera om vad vi vill göra med våra liv och handla i enlighet med våra värderingar.
 
 

[14. Reflektion och värdering: Hur tror du att det hänger ihop?]
 

Daniel Dennett: Den första goda idé som jag fick som filosof, kom när jag studerade denna påstådda konflikt mellan newtonsk kausalitet och att vi styrs av förnuftet. Jag såg att konflikten inte behöver finnas. Det finns olika perspektiv ur vilka du kan se någonting dels som en newtonsk mekanik, en kausal mekanism i en mekanistisk värld. Och dels på en annan nivå som kan kallas ett intentionellt system där vi styrs av förnuftet.
 

[15. Reflektion och värdering: Anser du att det finns två olika perspektiv som båda gäller?]

Vi ser agenter som styrs av skäl, informerad av perceptioner, de har trosföreställningar och begär och har intentioner som rationellt är baserade på dessa övertygelser och begär. Men hur är det med dessa begär?

På 1900-talet anfördes bland annat Sigmund Freuds teorier för att vederlägga idén om den fria viljan. Omedvetna psykologiska begär, tvångsföreställningar och neurotisk motivation lades fram som de verkliga orsakerna till det beteende som människor anser att de väljer fritt.

[16. Reflektion och värdering: Tror du att du har ett omedvetet skikt av begär, föreställningar och motivationer som styr dig?]

Watson: Jag anser att detta är fel strategi. För det som är typiskt för fobier och andra relaterade fenomen som neuroser, är inte att de är deterministiska utan att de innehåller en viss mängd irrationalitet, viljemässig irrationalitet som rädsla som gör agenterna lite mindre mottagliga för förnuft som de är utan fobierna. Fobierna behöver inte vara deterministiska.

Alla lät sig inte ledas av vetenskap eller psykologisk motivation. Jean-Paul Sartre och existentialismen hävdade att människor aktivt bestämmer sin natur genom handlingar och val.

[17. Reflektion och värdering: Håller du med Sartre? om att det är skillnad på själ och kropp? Och att förnuftet är fritt att välja åt kroppen?]

Sartre:

Dömd till frihet bär människan vikten av hela människan på sina skuldror. Hon är ansvarig för världen och för sig själv genom sitt sätt att vara....Existentialisten finner det samtidigt oerhört pinsamt att Gud inte existerar för med  Honom försvinner all möjlighet att se värden i en intellektuell himmel. Det kan inte längre finnas något gott i sig eftersom det inte finns något infinit och perfekt medvetande att tänka detta goda. Ingenstans finns det nedlagt att "det Goda" existerar, att man måste vara ärlig eller tala sanning. Vi är nu enbart bland människor. Dostojevskij skrev: "Om Gud inte finns är allt tillåtet" och det är startpunkten för existentialismen." Och vår svenske Dostojevskij, Martin Koch skriver i romanen "Guds vackra värld":


"Gud - det finns ju ingen plats för honom längre! Rätt och orätt - det är ju bara sådant som andra människor inbillar sig, det funns ju inte längre! Man kan göra vad som helst - man kan det faktiskt !" (s 116)


Smith: Sartre ansåg att de flesta människor mestadels inte väljer fritt. De flesta tror för det mesta att de inte har ett fritt val och att vad de då rent faktiskt gör är ett implicit fritt val att låta sig ledas av omgivningen och låter sig influeras på det sätt de tycker att man bör vara influerad av familjen eller samhället. De skapar sig själva som fångade av omgivningen fast de egentligen inte är det.

[18. Reflektion och värdering: Anser du att andra väljer åt dig? Att det saknas något gott i sig, eftersom Gud inte finns? Att allt är tillåtet?]

Den existentiella synen föreföll att stå i direkt kontrast mot den vetenskapliga. Skulle vi verkligen kunna bestämma vår egen vilja utan påverkan vare sig från natur eller miljö? Framstegen inom kvantfysiken får många att tro att determinismen inte backas upp av vetenskapen när allt kommer omkring. På vissa kvantnivåer är individuella, subatomära partiklar obestämbara. Det vill säga, det är inte alltid möjligt att förutsäga en partikels beteende. Det kan förändras från ett experiment till ett annat.

Men vi lever inte på en subatomär nivå. På vår egen nivå förefaller världen följa naturens lagar. Och obestämbara partiklar hjälper inte frihetens sak. Slumpmässighet är inte någon nobel egenskap vare sig i universum eller i vårt beteende. Vill vi verkligen hävda att våra handlingar skulle orsakas av ingenting?

[19. Reflektion och värdering: Anser du att slumpen är styrande i ditt liv? Var någon stans finns slumphändelser enligt dig?]
 

Watson: Det är en sak att säga att ett beteende inte är förutbestämt och det är en annan sak att säga att agenten inte har någon kontroll över sitt beteende. Frånvaro av determinism betyder bara att det ännu inte finns en förklaring av ett visst slag. Det är inte att positivt säga att agenten har i sin makt att bete sig på ett visst sätt.

[20. Reflektion och värdering: Anser du att ditt beteende är förutbestämt? Anser du att du har kontrollen över ditt liv?]

Vilken är vår ställning i naturens värld?

Susanna Wolf: Det finns inget sätt att bevisa att för dig själv eller för någon annan att du har en fri vilja eller att dina  handlingar inte är bestämda av något annat. Det du tror att du göra på grund av att viljan är fri är något som kan förklaras på ett annat sätt.

[21. Reflektion och värdering: Håller du med Wolf? Att du bara inbillar dig frihet att välja?]

Även om vi inte kan bevisa att determinismen är sann eller falsk kan vi åtminstone ställa en fråga: Skulle vi  kunna leva i en värld med tillräckligt utrymme för både en determinism och en fri vilja? Kompatibilisterna anser det. För trehundra år sedan ville Thomas Hobbes utsträcka de nya vetenskapliga teorierna till att omfatta förståelsen av mänskliga förhållanden.
 

Hobbes:

När levande varelser fängslas eller hindras av väggar eller kedjor, säger vi att de inte är fria.
När en människa inte hejdas i det hon vill göra är hon fri. Frihet och nödvändighet hänger ihop.
Liksom hos vattnet som inte bara har friheten utan också nödvändigheten att strömma i sin fåra, på samma sätt härrör de handlingar som människor utför frivilligt från friheten. Och eftersom varje handling som människan utför kommer från ett begär och har en orsak, härrör alla handlingar också från nödvändigheten.

[22. Reflektion och värdering: Förstår du hur Hobbes resonerar? Att nödvändighet och frihet sitter ihop?]

Van Inwagen: Hobbes är en kompatibilist - det är så man kallar dem idag som anser att den frihet som behövs för moraliskt ansvar är förenlig med en genomgripande determinism. Som Hobbes säger med typisk kärnfullhet: frihet och nödvändighet är konsistenta.


En svensk kompatibilist och kristen psykolog, Lars Levi Laestadius, ibland kallad "Norrlands apostel" förvånade många med sin syn på den fria viljan. Han ansåg att viljan i grunden är styrd av andra krafter, att den är passiv i sig:


"Just denna passivitet, är viljans väsende. Men hur kan hon då vara ansvarig för sina handlingar? Jo! genom tillräkneligheten, som sträcker sig till hela personligheten inte bara till nervlivets sfär eller bara till
förnufts själen. Hon är först och främst ansvarig för all upsåtlig synd, som sker med kroppens lemmar, hon är ansvarig för tankarna, för böjelserna, för begären,
för driften och instinkten, för känslorna, och temperamentet..."

Man kan tänka sig en positivt fri vilja, säger Laestadius, men den finns inte i världen längre. Vi måste kalla det ett syndafall, denna förlust av fri vilja. Nu har vi endast en negativt fri vilja kvar, vilket räcker för moraliskt ansvar.


Laestadius: "Den positiva friheten i viljan kan hon nu mera aldrig återfå i tiden, men den negativa friheten har hon kvar. Och den aktiva friheten får hon genom
väckelsen, omvändelsen och pånytt- födelsen.

Thomas Hobbes såg människan som en materiell maskin där inte någon fri vilja existerar. Endast naturlagars nödvändighet styr. För Lars Levi Laestadius handlar det mer om starka krafter som viljan i vårt nervliv och i vårt kroppsliga organiska liv passivt dukar under för.


Laestadius: "Passiviteten i nervlivets sfär består i att viljan inte kan utestänga alla begärelser ifrån sig själv; att hon inte
kan befria förståndet från alla onda tankar och föreställningar. Passiviteten i organlivets sfär består i att viljan inte kan tillintetgöra alla passioner, drifter och insrtinkter, eller temperamentslyten,
som härskar i organlivet.

Filosofen och biologen Watson:  "Definiera inte en fri agent som en som inte bestäms av nödvändigheten - allting är underkastat nödvändigheten - utan definiera en fri person i termer av vad som beror av personens fria vilja. Du är fri att göra vad du skulle göra om du önskade göra det."

[26. Reflektion och värdering: Känner du att ditt liv är underkastat nödvändigheten? Eller är det något vi vet på ett vetenskapligt sätt?]

Thomas Hobbes ansåg att våra begär är lika förutbestämda som allt annat i naturen. Men så länge som inget hindrar oss att uppfylla dessa begär, inga fysiska hinder, är vi fria i den enda mening som är viktig i ett materiellt universum. För Lars Levi Laestadius innebär detta att den fria vilja gått förlorad, men att vi kan räddas genom en större kraft än den materiella. Samtida kompatibilister har lagt till att det även kan finnas inre hinder för den fria viljan.

Watson: Nutida kompatibilister säger troligen något i stil med att en agent är fri när hennes vilja uttrycker hennes verkliga värden eller hennes sanna önskningar. Medvetna om det faktum att en del människor kan ledas till att vilja något som är verkligt främmande för dem.

[27. Reflektion och värdering:Anser du att du ibland leds till att vilja något som är främmande för dig? Vad skulle de kunna vara?]
 
Fischer: "Det som är så svårt med att vara kompatibilist är att det finns väldigt starka argument som inkompatibilisten kan dra fram som visar att jag inte kan ha en bild av mig som en som har alternativa möjligheter i en deterministisk värld."

[28.  Reflektion och värdering: Anser du att du lever i en deterministisk värld?]

För kompatibilister är determinismen förenlig med en fri vilja. Inkompatibilisten hävdar att den fria viljan inte kan existera om determinismen är sann.

Van Inwagen: Vi kan ge argument för det och standardargumentet för detta lyder så här: om determinismen är sann så beror världens nuvarande tillstånd på två saker:
a - hur världen var för t ex en miljard år sedan och
b - naturens lagar enligt fysiken.
Jag har emellertid inget val inför dessa två saker. Om dessa två saker är tillräckliga för att bestämma varje rörelse, varje handling, varje ord, varje prestation under hela mitt liv, så är det svårt att se hur vi skulle kunna ha något sådant som ett fritt val.

[29. Reflektion och värdering: Tror du på naturens lagar som helt giltiga för alla händelser?]

Susanna Wolf: Kompatibilisterna hävdar att den enda frihet vi behöver är friheten att kontrollera våra handlingar enligt våra önskningar. Sålänge du kan göra vad du vill göra så har du all den frihet du behöver för att vara ansvarig för dina handlingar.

Men sen kan du tänka: men om mina önskningar är determinerade så är jag inte verkligt fri, jag har inte kontrollen. Och detta leder dig tillbaka igen till att att tänka att determinismen måste vara inkompatibel med en fri vilja.Våra begär får inte vara bestämda. Men det tror jag är en överreaktion på vår oro över att vi inte vill att våra önskningar ska vara bestämda.

[30. Reflektion och värdering: Anser du att dina begär måste vara bestämda av hjärnan och kroppen och de yttre omständigheter du lever i?]

Men vi vill inte ha friheten att skapa begären ur ingenting eller oberoende av världen runt oss. Vad vi vill ha är en frihet att låta våra begär styras av våra värderingar och av vår korrekta känsla för vad som händer runt omkring oss.

Vi vill alltså ha frihet att fatta våra egna beslut. Men vetenskapen är där som en nagel i ögat och skapar tvivel. 

[31. Reflektion och värdering: Tycker du biologi, kemi och fysik och medicin skapar tvivel för din frihet att välja?]

Kan vi förena vetenskap med en fri vilja? Immanuel Kant försökte. Han var en bestämd anhängare till Newtons fysik men han ansåg att det inte befriade oss från moraliskt ansvar.

Fischer: Avgörande för Kants inställning är hans distinktion mellan den vardagliga värld vi är en del av som han kallade fenomenvärlden och en annorlunda värld, den noumenella världen, den värld som innehåller idéer, en abstrakt värld, en värld skild från den naturliga världen.

Kant hävdade att vi bebor två världar, noumenon-världen där moral och ansvar härskar och där vi utgår från att vi är fria och fenomenvärlden, som förklaras av vetenskapen och där vi antar att vi är förutbetstämda. Somliga har tolkat Kants distinktion mellan de två världarna bokstavligt, andra har tolkat det som ett påstående om att vi kan betrakta vår värld på två olika sätt.

[32. Reflektion och värdering: Tycker du att du lever i två världar, en moralisk där du är fri och en där naturlagarna bestämmer allt?]

Fischer: Vad vi kan säga är att naturlagarna är en del av det fenomenella perspektivet medan förnuftlagarna som också är universella lagar, är annorlunda mot naturlagarna. De styr våra teoretiska och våra praktiska resonemang.

Vi verkar faktiskt bry oss mindre om huruvida resten av universum är förutbestämt och mer om ifall vårt eget liv är det. Kanske är en anledning till detta att våra idéer om moraliskt ansvar är så sammanflätade med  våra idéer om frihet.

[33. Reflektion och värdering: Anser du att ansvar och frihet förutsätter varann?]

Fischer: När vi tänker på oss själva som bärare av moraliska principer så tänker vi på oss själva som att vi har alternativ, vi har flera möjligheter.

Wolf: Jag definierar den fria viljan som den frihet vi behöver för att vara moraliskt ansvariga. Alltså en frihet som vi behöver för att ha kontroll över våra handlingar, vara upphovsmän till dem.

[34. Reflektion och värdering: Har du full kontroll över dina handlingar?]

Men vad för slags frihet behöver vi för att kunna ta ansvar?
Schopenhauer sa:  En människa kan helt visst göra det hon vill göra. Men hon kan inte förutbestämma sin vilja.

Men är det inte exakt de vi önskar?

Van Inwagen: Jag tror att i det flesta fall så har vi inget som helst val under vissa omständigheter. Det mesta vi gör under en vanlig dag är förutbestämt, t ex att svara i telefonen när det ringer - kan man avhålla sig från att svara? Under just dessa omständigheter som råder? Jag tror inte det.

[35. Reflektion och värdering: Håller du med? Kan du inte avhålla dig från att svara?]

Om vi någonsin har fritt val så tror jag det är när vi ska fatta de stora besluten i våra liv, altså när det gäller ojämförbara värden. T ex vilket liv ska jag leva - välja försöka bli konsertpianist eller göra som föräldrarna tycker och studera juridik. Det är sådana val vi gör i livet när vi har starka önskningar att göra båda sakerna, du vill tillfredsställa dina föräldrar och du vill följa din egen utveckling. Då, om någonsin, har vi fritt val. Men när det inte finns anledning att göra mer än en sak, då räcker det för att det inte finns någon fri vilja.

Dennett: Man vill ha en fri vilja av sådant slag att den kanske inte garanterar men som gör det mycket troligt att de saker som verkligen betyder något för dig kommer att påverka dina beslut på ett sätt som du önskar de påverkar dig. Det ska leda till att du handlar på en informerat sätt som är känsligt och ansvarstagande. Detta är helt olika de medvetslösa robotar som bygger upp oss, alla dessa miljoner små celler. Vi vill vara uppmärksamma och vakna inför alla de nyanser i världen som verkligen har betydelse för oss. Låt oss vara informerade om vår situation och låt oss handla på basis av den informationen och göra det som är bäst. Om vi kan låta oss ledas av skäl så är det fri vilja.

[36. Reflektion och värdering: Nöjer du dig med att det är troligt att de saker som betyder något för dig också påverkar dig? Alltså en sort informationsteknik?]

Wolf: Vi vill inte ha friheten att önska precis vad som helst. Om du t ex är ensam på stranden och ett bar håller på att drunkna några meter ifrån dig, så finns det bara ett rimligt handlingsalternativ enligt förnuftet. Att i det fallet ändå vilja göra något helt emot förnuftet är inte att vilja ha frihet som är värdefull eller en frihet som ökar vårt ansvar.

Vi uppskattar den fria viljan eftersom vi tror på betydelsen av moraliskt ansvar. Men tänk om determinismen vore ett bevisat faktum?

Velasquez: Om determinismen var sann måste våra idéer om att människan är moraliskt ansvarig för vad hon gör ändras. Och detta måste i sin tur förändra vår syn på straff och på det som människor förtjänar när de har gjort fel. Det skulle behövas ett system som inte straffade lagbrytare utan snarare omskolade dem, rehabiliterade dem in i den sociala beteenden. Om determinismen var sann skulle vi förändra straffen och våra straffande praxis, fångvårdssystemen, fängelserna osv.

Men även om vi anser att determinismen är sann finns det ett annat problem som går ännu djupare än att förändra vårt sätt att handla och bestraffa. Vi kan försöka övertyga oss om att vårt medvetande är som vilket annat biologiskt fenomen som helst - vi förmår inte leva efter det synsättet.

Fischer: "Vi skulle behöva tänka på oss själva som fria i vårt beteende även i en värld där bara en väg är öppen för oss. Vi vet inte vilken väg det är förrän vi går den. Men vi skulle behöva justera bilden av oss så att vi har olika vägar öppna för oss."

Watson: "Som rationella varelser står vi alltid ansikte mot ansikte med frågan om vad vi ska välja att göra. Det gäller att hitta förnuftiga skäl för hur vi bäst ska leva. Den kunskap som består i att vi vet att determinismen är sann har inte möjligheten att inkräkta på den synpunkten för att göra den irrelevant. Vi skulle ändå behöva besluta och välja utifrån den synpunkten, såvida man inte bara skulle lägga sig ner för att dö eller något liknande."

Laestadius:"Men denna lära om viljan låter som ett grovt kätteri i rationalistens öron, som inte kan ta på sitt ansvar någonting annat, än det som sker i nervlivets
sfär, som lyder under den fria, förnuftiga objektiva viljan. Men drifterna, instink- terna, temperamentet och passionerna, som hör till den subjektiva viljan, kan rationaisten inte ta på sitt ansvar, emedan det är något sådant, som hon icke rår för".

Searle: Du kan inte tänka bort din egen frihet. Tänk bara på hur det skulle vara att ta sig genom en vanlig dag. Du går till en restaturant och de sätter en meny framför dig. Då kan du inte säga: "Hör här! Som determinist väntar jag bara på att se vad jag beställer!" Eller: "Que será será! Jag väntar bara och ser vad som händer!" Du måste bestämma dig!

Det finns ett glapp mellan vad jag tror, begär och faktiskt väljer. När jag har en viss tro och ett visst begär, så räcker inte det, jag kan inte bara sitta och vänta på att valet ska ske. Jag måste själv ta del i det och göra valet. Detta glapp mellan skälen vi har för att göra någonting och själva handlingen är platsen för den fria viljan. Du måste handla, som Kant säger, med friheten som förutsättning.
 
 

Frågor att träna på:

* Så kan man argumentera för mördares ansvarsfrihet
* Självkontroll är enligt Platon detta
* Därför är det viktigt för vår självbild att vi i viss utsträckning kan styra vårt eget öde på något sätt
* Enligt Inwagen det viktigaste försvaret för den fria viljan
* Så kan man preliminärt definiera "att ha en fri vilja"
* Detta säger Newtons teori om mekaniken
* Detta är den klassiska synen på viljans frihet
* Detta är kausal determinism
* Så löser Dennet konflikten mellan mekanik och fri vilja
* Freuds uppfattning om fri vilja
* I dessa två världar bor vi enligt Kant
* Så ser Sartre på människans vilja
* Kvantfysikens hållning till den fria viljan
* Så ser Hobbes på människans frihet
* Detta innebär det att vara kompatibilist
* Så försökte Kant förena vetenskap med en fri vilja
* Så tänker Schopenhuer om den fria viljan
* Därför vill vi inte ha friheten att önska precis vad som helst, enligt Wolf
* Detta händer om determinismen är sann, menar Velasquez
* Därför kan vi enligt Searle inte tänka bort vår frihet