HIMMEL OCH HELVETE

 

 

Den moderna vetenskapen medger att den ingenting vet om vad som händer efter att pulsen har stannat. Den moderna teknologin har räddat tusentals vid dörren till döden. Ofta efter att patienten efter att ha förklarats kliniskt död. Många av dessa överlevare har beskrivit kristallklara visioner, så kallade "nära döden-uppevelser". En bild verkar delas av alla. Den innebär inte bara ett liv efter döden utan dessutom löftet om ett saligt och himmelskt liv.
I regel handlar det om en lång tunnel i vars ände ett starkt ljus skiner. Ofta kan nära och kära personer ses där, vinkande åt den döde.

För många, inklusive forskare, innebär detta växande antal rapporter från hela världen ett slag övertygande vittnesbörd, nästan bevis, att vi har ett andligt liv efter döden.

För de som söker fler bekräftelser av meningen med dessa upplevelser, finns målningar från 1400-talet som verkar stödja en tidlös sanning. Men de finns också som inte ser dessa uppenbarelser som religiösa eller profetiska

"Jag tror personligen att nära döden-upplevelser inte säger oss något definitivt om himmel eller helvete. Om man intervjuar människor direkt efter att de haft dessa upplevelser visar det sig att alla inte har det där ljuset i tunnelns ände, att några av dem har fruktansvärda helvetesupplevelser. Jag tror det är psykologiska projektioner. I vissa fall tror jag det rör sig om demoniska förvillelser, att det handlar om onda änglar som har som sitt syfte att förvilla människor och leda dem bort från sanningen."

Medan vi går till vetenskapen för att få svar på nästan alla frågor vi har, så är det bara religionen som verkar ge tillförlitliga svar åt de som söker förutsägelser för livet efter detta.

Från första början av den skrivna historien har frågan om vad som händer oss när vi dör jagat människan. För mer än 5000 år sedan byggde egyptierna stora monument för de döda, mycket större än för de levande. De trodde att så snart de avlidna anlände till underjorden, skulle deras hjärtan vägas på en våg emot en fjäder av sanning. Om vågskålarna var i balans gick själen vidare till paradiset. Om hjärtat var tyngre betydde det att det hade blivit korrupt under livet och måste nu bli förtärt av ett monster.

För judar och kristna gäller Bibeln som skrevs femhundra år senare än den egyptiska Dödsboken. Bibeln ger en mycket mer komplex guide till det som ligger bortom. Deras tro på en enda gud har fört dem på en lång quest för att förstå meningen med liv och död. 

"Du skall äta brödet i ditt ansiktes svett tills du återvänder till jorden. För ut ur jorden skapades du. Du är stoft och till stoft ska du åter bli." 1:a Mosebok 3:19

Är detta verkligen vad Bibelns gud ville när han visade ut Adam och Eva ur Edens trädgård? Vi är alla ingenting annat än stoft, inget hopp om något liv efter döden?

"Det är ett av de mest märkliga fenomenen, tycker jag, att det finns inget begrepp om himmel och helvete i den hebreiska Bibeln. I vissa av de äldre översättningarna, t ex St James,  finner vi ordet "helvete" men det är en missledande översättning av det hebreiska ordet "sheol" som egentligen betyder "den osedda världen", de dödas värld. Där finns inga eld, ingen blir torterad. Om de avbildas så är det som sovande de avbildas."

De första fem böckerna i den hebreiska Bibeln inkluderar flykten från Egypten och ankomsten till det förlovade landet. För första gången i judarnas långa kamp för att överleva verkade frihet och välstånd vara möjliga. Här och nu avnjuts till fullo.

"Jag tror det speglar en optimism där Guds Rike kommer till världen och världen blir en rättvis och fridfull plats. Och det är på det viset hela Bibeln är konstruerad alltifrån Abraham. Han lämnar sitt land och följer Gud och går Hans vägar och han blir välsignad och hela världen blir välsignad. Han behöver egentligen inte något liv efter detta."

Men livet självt i det Heliga Landet var hårt. Optimismen i de fem första böckerna i Bibeln hade dämpats vid tiden för Jobs bok. I denna bok tas rättvisans tema upp, rättvisa i det här livet och i nästa.

"I Us land levde en man som hette Job. Han var en oförvitlig och redlig man som fruktade Gud och undvek det onda."

Den förmögne mannen Job förlorar plötsligt sitt välstånd, sina barn och sin egen hälsa. Av ingen vettig anledning. Provocerad av Satan - som här är en av Guds änglar - ifrågasätter Job hur en rättvis Gud kan vara så grym.

"Jag tror att begreppen himmel och helvete löser upp sig när vi hör skriket som kommer från Jobs mun. Han kan inte tänka sig möjligheten att en person som han anser vara rättfärdig som han själv är, hamnar tillsammans med tyranner och skurkar och andra lika ondsinta personer."

Men Job kan inte få sig själv att förbanna Gud. Och genom att inte göra det får han Satan att förlora i sina ansträngningar i sitt första uppträdande i Bibeln.

"Satan är helt enkelt en av Guds medarbetare som är kapabel att ge råd åt Gud i hur han ska sköta jorden. Satan gjorde ingenting mot Job, det var Gud själv som gjorde det. Satan är helt klart inte intresserad av det goda men han gör ingenting ont, han representerar inte en ond kraft."

Medan helvetet som en plats för straff i ett liv efter detta liv inte nämns i Gamla Testament så fanns det dock en plats beskriven i denna värld.

"Se, därför ska dagar komma, säger Herren, då man inte längre ska kalla denna plats "Tofet" eller "Hinnoms dal", utan "Dråpdalen". Och då ska jag på denna plats omintetgöra Judas och Jerusalems råd, och jag ska då låta dem falla för deras fienders svärd och för de mäns hand som står efter deras liv. Och jag ska göra denna stad till ett föremål för häpnad och hån. Alla som går fram där ska häpna och vissla vid tanken på alla dess plågor."
Jeremia 19:6-8

Detta är den dal som profeten Jeremia syftar på. Den blev berömd under en tid då stadens innevånare, både judar och hedningar, engagerade sig i våldsamma och inhumana aktiviteter. Dess namn: Gehenna. Namnet blev synonymt med genomgripande ondska.

"Jag har varit i helvetet flera gånger och gått genom dalen som ligger i södra Jerusalem. I äldre tider var det en hemsk plats för offer av barn, vilket nämns i Gamla Testamentet."

Dalen kallas inte Gehenna idag, men denna idag idylliska plats fortsätter att intressera invånarna i Jerusalem.

"På Jesu tid var denna dal en sopstation. Elden brann alltid här, maskar kröp omkring, döda djur kastades ner där. Om vi idag går ut genom Gödselporten och tittar ner i Hinnoms dal så ser vi - helvetet!"

Nyligen gjorda undersökningar visar en växande tro på att himlen eller helvetet väntar på oss.

"Personligen lever jag ett liv där jag oroar mig för himmel och helvete."

"Jag tror på himlen och jag tror det finns ett helvete."

"Ja, jag tror det finns ett liv efter detta. Endera kommer jag att brinna i helvetet för det jag gjort i livet eller så för jag en lön i form av en evig lycka - jag är inte säker på vilket."

De omvälvande händelserna i världen runt Jesus dramatiserade behovet av ett liv efter detta i Guds Rike. Satan som en gång var en ängel, blev personifikationen av det onda och härskaren i en dimension som många kände skräck inför.

"Och många av de som sover i jordens stoft skall vakna, vissa till ett evigt liv och vissa till skam och evigt fasa" Daniel 12:2

Daniels bok, den sista boken i den hebreiska Bibeln,  är den första som uttryckligen indikerar att himmelen och helvetet väntar på oss i nästa liv. De är inte av en slump skriven i den mörkaste perioden i judarna historia. På hundratalet före Kristus förstörs det heliga templet av assyriska invasionsarméer. Folkmord hotade. Judar ledda av Juda Mackabeus reser sig och lyckas befria sig från fienden, en mycket viktig seger i deras historia. En världslig nation som överlevt aggressiva attacker från alla väderstreck  i nästan tusen år har börjat ifrågasätta löftet som ges i de tidiga böckerna i Bibeln. Nya röster hörs, t ex den visionäre Enok som menar sig vara vittne till livet efter detta.

"När han kämpar emot er med terror och eld, vart ska ni då fly, ni syndare. Ni är förbannade för evigt. Det finns ingen fred för er. Men ni, de rättfärdigas själar, var inte rädda, var hoppfulla."1 Henok: 102

"Den apkryfa Henok är den första plats där vi finner en klass av främmande änglar som är klart och tydligt onda, som kommer till jorden och leder människor in i ondska och in i en brinnande dal av smärta där de ska straffa för all evighet. Så detta är troligen den äldsta anfadern till helvetet."

Långt innan Bibeln blev skriven hade gudsfruktiga människor över hela jorden sett upp mot himlen som en plats dit själar sändes efter livet. De flesta kulturer trodde på en himmel. De trodde också på en mindre trevlig plats dit vi anländer om vi lever på fel sätt medan vi är på jorden. Många kulturer har ett helvete. Men ingen kultur har utvecklat en så bred och detaljerad bestraffning som den i Nya Testamentet, en beskrivning som har bearbetats under de följande seklerna. Kanske den hemskaste aspekten på det kristna helvetet är att det kanske är verkligt.

Dessa scener från filmen Angel on my shoulder, 1943, där Paul Muny spelar en nyss anländ gangster, speglar de mardrömslika bilderna, liknande många bekanta bilder sedan 2000 år av rituell konst och predikningar över ämnet. Härskare i detta mörka kungarike, kallad ibland för Lucifer, Mefistofeles, Satan, Djävulen spelas av Claude Reins.

Reins roll verkar också passa in på våra fördomar om hur den fallna ängeln är: smart, grym, charmerande, mycket mänsklig.

"Jag tror att djävulen, om han finns, är otroligt sexig, han är förmodligen missbrukare av heroin, han har stora svarta ögon under sina ögon, han är en brilliant dansare. Han är den sortens person som man såååå gärna vill gå hem med, fast det vore klokare att gå hem till mig och skriva i min dagbok - sådan är han för mig".

För 2000 år sedan beskrev förattarna till NT djävulen som en ond frestare. Och Jesus skickas av Gud ut i vildmarken i fyrtio dagar, där han möter och besegrar den fallne ängeln, också kallad Lucifer.

"Djävulen sa till honom: Om du är Guds son, gör dessa stenar till bröd ! Och Jesus svarade honom: Det är skrivet: Människan ska inte leva av endast bröd. Och när djävulen hade prövat honom på alla sätt lämnade han honom för en tid." Lukas 4:13

"Jesus blev frestad i sitt eget liv och i sin tjänst för Gud. Jag tror Jesus måste ha frestats att ge upp. Det är ett symboliskt sätt att säga att Jesus måste kämpa med frestelser och prövningar i sitt eget liv, vilket är en viktig sak i den kristna traditionen, liksom för hebreerna. Jesus är lik oss i allt utom synden, men frestad liksom vi är frestade."

Medan evangelierna i NT bryr sig mycket mer om Jesu liv och död än om legender kring Satan är ändå Satans rykande rike mer närvarande än i den hebreiska Bibeln.

"Folk ser på helvetet och har fel idéer om det. En an anledningarna till att helvetet finns är Gud är så kärleksfull, Han vill inte tvinga folk till något emot deras vilja. Påtvingad kärlek är inte kärlek, påtvingad kärlek är våldtäkt och Gud är ingen våldtäksman. Han älskar folk så mycket att han säger: Om du inte vill dyrka mig, om du inte vill lova mitt namn, om du inte vill komma till mitt ställe - gör då din egen grej. Med andra ord är helvetet en plats där var och en kan göra sin egen grej för evigt."

"Den tortyr som vissa säger finns i helvetet finns inte omnämnd någonstans i Bibeln, ordet tortyr används inte, ordet som används är plåga. Gud kastar inte ner folk i helvetet emot deras vilja och sätter på lågorna och säger: Brinn!"

När Kristi tid på jorden närmade sig slutet, varnar han för den dom som väntar på mänskligheten och blir mer apokalyptisk. Om syndare som inte ångrar sig har försummat meningen i evangelierna, kan ingen stå tvekande efter att han hört orden i Apokalypsen eller Uppenbarelseboken, den sista boken i NT.

"Och djävulen som hade vilselett dem, kastades i den brinnande sjön av svavel där vilddjuret och den falska profeten var. De kommer att plågas dag och natt i evigheters evighet." Uppenbarelseboken 20:10

"Uppenbarelseboken är en nyckeltext för helvetets historia. Den stödjer idén att helvetet är ett slags sublimerad hämnd. I Uppenbarelseboken har vi faktiskt mödrarna som skriker till Gud: hur länge måste vi vänta på sin hämnd?"

Bibelns Jesus gjorde det klart att det fanns ett nästa liv som välkomnar dig om var utan synd. Men i flera år efter korsfästelsen trodde många lärjungar att Jesus själv fortfarande levde. Han fanns någonstans bland dem. För att möta deras fåfänga hopp berättades historien att Jesus hade begivit sig ner i dödsriket efter sin död för att hämta alla de stora patriarkerna med sig till himlen, alla ifrån Abraham till Moses."

"I den apostoliska trosbekännelsen som är en mycket tidig bekännelse, säger vi "född av jungfrun Maria, pinad under Pontius Pilatus, korsfäst och begraven, nederstigen till dödsriket, uppstigen till himlen..." detta är ett sätt att bekräfta på ett mycket konkret sätt att Jesus verkligen dog. Detta är en av kyrkans dogmer att döda återuppstår till liv. Vi tror på uppståndelsen av de döda och ett evigt liv för oss personligen. Det är kristen tro."

De som har den judiska tron tror också på ett liv efter detta. Här i den mest heliga av begravningsplatser i Jerusalem väljer många att möta det okända. Men är den judiska uppfattningen om himmel och helvete samma som den kristna? 

"Inom judendomen finns det ingen fysisk bestraffning och inte heller någon fysisk lön. Kroppen skiljs från själen, kroppen begravs - och där tar allt slut som har med fysisk njutning eller lidande att göra. Det du upplever i livet på jorden är allt som du upplever. Himmel och helvet är inte två åtskilda platser i judendomen. Själen återvänder till Guds närhet. Närhet till Gud är himmelen. Avstånd från Gud är helvetet."
 

Sex och synd

Hur blev den sexuella akten en synd för de kristna? Hur fick denna synd en plats i helvetet genom en italiensk poet på 1300-talet?

En av de mest förvånande historiska skeendena under de tre första seklerna efter Jesu kortsfästelse, är att det gamla romerksa hedningska imperiet konverterade till kristendomen. Under 400-talet skrev Augustinus om himmel och helvete och hans skrifter upptogs i kyrkan som allmän kyrkolära.

Augustinus, som var en allmänt känd njutningsmänniska innan han konverterade till den kristna kyrkan, betraktade de flesta sexuella aktiviteter som onda. 

"Augustinus är en av de mest inflytelserika teologiska figurerna i den västliga kristna historien. Det gäller hans attityd till sexualiteten, hans syn på synden och döden och vårt behov av frälsningen. Augustinus ansåg att på grund av arvsynden var den mänskliga sexualiteten full av faror. Han lärde att sexualiteten anbart var till för att avla barn och att njuta av den blev synd."

Augustinus lärde också att dopet var en akt med mycket större moralisk tyngd än någonsin tidigare.

"Vad händer med odöpta barn? Jo de blir fördömda. Fast Augustinus säger att det är den minst farliga formen av fördömelse - vad det nu ska betyda. Men han har verkligen en känsla av att vid sidan av nåden och dopet, vid sidan av Guds frälsning och Kristus är mänskligheten destinerad till helvetet."

Kristendomens inflytande på vår uppfattning om vad som är vårt yttersta öde har dominerat historien. Men vid varje ny tid verkar vi ifrågasätta vissa delar av de föreställningar vi hållit för sanna under långa tider - medan andra delar står fasta i vår tro. 

"Jag är katolik och tror på Gud. Men jag kan inte föreställa mig varför Gud skulle skapa en plats som helvetet. Det är inte den sortens saker som Han gör."

"Jag hoppas få komma till himlen och möta min man där och starta en kärleksförbindelse, om inte med honom så med någon annan. Hahahaha."

"Jag tror inte på helvetet för jag var i helvetet när jag satt i koncentrationsläger under andra världskriget. Det var helvetet."

Vad vi än tror eller inte tror om himmel och helvete så har väldigt få av oss blivit opåverkade av tusen års tankar om ämnet. De senaste fem tusen åren har av flera anledningar helvetet, inte himlen, ägnats energi av kyrkan i form av fantasier och predikningar.

"När romariket föll och en rad krig startades, när farsoter drabbade folk och allvarliga sociala problem uppstod i Europa, skapades en sorts pessimism vad gäller livet i sig självt. I detta sammanhang uppstår tanken på att helvetet är en alldeles fruktansvärd plats. De fruktansvärda straffen behövdes för att avskräcka människor från att falla bort från den smala vägen."

I ljuset av de många utmaningar som den kristna kyrkan fick utstå och överlevde under medeltiden började munkarna gå ut bland människor för att predika. De ville att de som förlorat tron skulle återvända till kyrkans famn och där söka räddningen. Skräcken för helvetet var ett huvudtema i deras predikningar.

"Under medeltiden finner vi hjul som människor sätts fast vid och hjulen snurrar och människor åker med för evigt fast vid hjulen med sitt hår, med sina könsorgan. Detta är verkligen obehagligt. I vissa av dessa visioner finner vi plågor genom att ett enormt monster förtär den avlidnes själ som går genom hela matsmältningsapparaten och kommer ut i andra ändan. Här är det inte fråga om logik utan om en poetisk vision av det värsta som kan hända när vi begått de värsta handlingarna på jorden."

Men den kanske mest hotande sidan av helvetet för syndare förr och idag är dess permanens.

"Som den gamla reklamen säger "Hit kommer du endast en gång" och vissa beslut i ens liv är slutliga. Om du hoppar ner ut från en klippa för att begå självmord och ångrar dig halva vägen ner i fallet, förändras ingenting, du kommer att slå ihjäl dig. Sålänge en rättvis Gud existerar, och denna Gud kommer att existera i evighet, så måste det finnas en dimension där icke rättvisa människor kommer att befinna sig. Det kommer att handla om något evigt och något irreversibelt, det går inte att ändra på."

I 1300-talets Italien tävlade kyrkan och staten om makten. Under denna tid publicerades en bok som lade både kyrkan och staten under ett förstoringsglas. Den hade titeln "Den gudomliga komedin". Den boken kom att bli en av de mest inflytelserika i hela världslitteraturen.

"I mitten av mitt livs resa, fann jag mig själv i en mörk skog och den tydliga vägen var förlorad för mig." Dantes Helvetet

Så börjar det episka poemet av Dante, skriven i exilen från hans födelsestad Florens år 1300. Dante var djupt kristen och i sin trilogi ville han beskriva själens tillstånd efter döden. Han börjar denna resa genom att träda in i helvetet - Inferno - tillsammans med Vergilius, den högt uppskattade romerska författaren som sin vägledare. Längs vägen kommer de att möta både historiska syndare och samtida med Dante, vissa till och med hans vänner. 

För första gången straffades både män och kvinnor enligt en graderad skala av synder. Dante går ner i nio cirkulära våningar i helvetet innan han möter djävulen själv. De minst pinade själarna, de som aldrig blev döpta, befinner sig i den första våningen. I den andra våningen finns de som föll för frestelsen "lös sex".

"Den helvetiska stormen som aldrig vilar tvingar andarna med sitt övervåld. Jag lärde mig att de som led av dess plågor är dömda för att de syndade med sitt kött, de gav upp sitt förnuft för lustens skull." Dantes Helvetet

Dante var modig på många vis. "Den gudomliga komedin" skulle bli det första stora litterära verket på folkspråket italienska och inte latin. Därigenom nådde boken en oerhört stor läsekrets.

"Det unika med detta verk är dess otroligt poetiska skönhet. Och mer än skönhet är en övertygelse för läsaren att Dante verkligen var där - man tror verkligen att han varit i helvetet efter att ha läst verket. Intensiteten i engagemanget och klarheten i bilderna gör honom mycket viktig som författare."

På den sjunde våningen möter Dante och Vergilius de våldsamma. De som begått självmord lider sida vid sida med mördarna. Den åttonde våningen innehåller den största gruppen syndare, där finns tjuvarna och menedare plågade av behornade demoner, medan smickrare utsätts för eviga experiment. 

Vem, i Dantes värld, var då så ond att hon eller han hamnade på den nionde våningen? Och avbildade han deras plågoande, Satan.

"Om han var så vacker förr som han nu var här och trots detta, höjde sina ögonbryn mot sin Skapare, kan jag förstå hur varje sorg har sin grund i honom. Jag förundrades när jag såg hur hans huvud hade tre ansikten." Dantes Helvetet

"Dante ser verligen djävulen, han kommer närmare och närmare, ser hans lurviga päls, hans tre ohyggliga ansikten, ser hans dreglande när han äter upp varelser, blodet som rinner. Han ser djävulens mun. Djävulsens tre ansikten verkar vara en direkt omvänding av den heliga treenigheten, i var och en av de tre munnarna tuggar han på kroppar hos de som begått de tre värsta synderna. Det handlar om förrädarna. Judas finns där och Cassius som förrådde Cesar. Satan tuggar på dem och det rinner vätskor ner för hans kinder och detta gör han i evighet."

Berodde populariteten av Dantes Inferno på den betoning av helvetet som kyrkan gjorde på den tiden? Var helvetet helt enkelt ett mer intressant tema än himlen? Precis som en skräckfilm kanske boken tilltalade det stora flertalet, mer än de lite mindre livliga skildringarna av himlen.

Under den kaotiska och våldsamma medeltiden måste den kristna kyrkan omvärdera sina föreställningar om himmel och helvete. Monarkins tilltagande makt tvingade kyrkan att tävla om makten. Ett sätt var att göra helvetet mindre hotande och himlen mer direkt tillgänglig. Den antog då idén om en tredje plats, dit man sändes efter detta liv. Även om du inte var döpt kunde du förlåtas och gå vidare till Gud. En plats där de som syndat mindre allvarligt kunde ångra sig och förlåtas. Denna plats som sanktionerades av kyrkan, kallades Purgatorio - Skärselden. Detta begrepp skapade ytterligare främlingskap för de som kände att påvedömet hade blivit alltför byråkratiskt och affärsmässigt. För dem var begreppet skärseld i direkt motsats till Nya Testamentet som menar att du måste frälsas i detta liv, annars är du för evigt dömd till helvetet.

År 1517 formulerade en augustinermunk vid namn Martin Luther en formell protest mot tanken på skärselden, mot insamlandet av pengar som en försäkran om att få chansen att räddas genom skärselden, och andra brott. 

"Det är varken säkert eller klokt att göra något emot ens samvete. Här står och jag kan inte annat. Måtte Gud hjälpa mig ! Amen." Martin Luther

"Medan romerska katoliker idag nedtonar läran om skärselden och kanske känner sig lite generade för den så säger protestanterna att Jesus led för oss alla och sa på korset: Det är fullbordat, detta arbete som du gav mig."

"Jag känner inte att skärselden är något generande för kyrkan. Det är en troslära. Många protestantiska kristna har den här visionen att hela mänskligheten står inför en hotande fördömelse i helvetet. Jag tänker inte på det sättet. Jag tror att helvetet är något verkligt. Jag tror inte att alla blir frälsta. Men samtidigt har jag inte den här pessimismen om hela mänskligheten. Gud är nog mer generös än så."

För katoliker idag har denna avlägsna ö utanför Irland en unik dragninskraft. Den är känd som St Patrick skärseld, St Patricks purgatory. Den har dragit till sig pilgrimer i över tusen år. Ända sedan St Patrick hade en vision här att denna plats var mitt emellan himmel och helvete. Med hoppet att de ska tillbringa kortare tid i skärselden kommer pilgrimer för att sona sina synder nu. De fastar och ber och håller sig vakna i tre dygn.

"När jag nu återvänder hem tänker jag mycket klarare, jag kan leva mycket mer i tron."

Medan himlen, helvetet och i någon mån skärselden är mycket angelägna saker i den judiskt-kristna kulturen, kan det förvåna många hur olika andra kulturer ser på livet efter detta. När världens befolkning nu är ca 6 miljarder uppskattas de som inte har någon tro alls till ca 1 miljard. Av dessa lever ungefär en tredjedel i Kina och Ryssland. De förnekar existensen av himlen, helvetet och Gud.

"När vi växte upp fick vi höra att det inte fanns himmel eller helvete, ingen religion. Med andra ord blev vi uppfostrade till ateister."

Förutom de bibliska berättelserna och andra heliga skrifters skildringar, finns det inga dokumenterade bevis för att himlen eller helvetet finns. Varför tror då så många av oss så starkt på dem? Hur kan sådana trosuppfattningar överleva i vår tekniskt avancerade tid?

"Jag tror på himlen och helvetet. Jag ber varje kväll och jag ber Gud om vägledning och jag försöker göra det rätta."

Vi har den verkliga vardagliga världen. Men sedan finns det också ett andigt liv för de flesta människor. För de som vuxit med hjälp av den heliga Bibeln gäller fortfarande dess läror. Det finns ett himmelrike eller ett helvete som väntar på oss.

"Och jag såg en ny himmel och en ny jord. För den första himlen och den första jorden var borta och havet fanns inte mer. Och jag såg den heliga staden, det nya Jerusalem, komma ner ur himlen, från Gud, redo som en brud som är smyckad för sin man." Uppenbarelseboken 21:1

Exakt vad himlen är eller liknar är naturligtvis fortfarande föremål för mycket spekulation.

"Varje kultur har sin idé om ett ursprungligt paradis. För många kulturer är detta paradis översatt till eller överflyttat till livet efter detta. När människor dör så återvänder de till detta paradis. Även i den judiskt-kristna kulturen är det ett återvändande till denna ursprunliga plats. Det himmelska livet efter detta är direkt sammankopplat med det ursprungliga paradiset. Men hur vi än söker efter dessa platser genom att t ex borra oss ner i jorden eller flyga med rymdskepp i den yttre rymden, kommer vi inte att finna dessa platser. De är inte fysiska platser. Meningen med himlen är att du är där med Gud, Gud är kär i dig och du är kär i alla andra som finns där och det är en bild av livet som ger ut kärlek mer och mer."

Och för de som inte är säkra på att de kvalificerar sig till himmelen erbjuder de flesta kristna hjälpmedel för att lura helvetet.

"Ofta säger folk att Gud borde reformera människorna istället för att straffa dem. Men saken är den att Han ständigt försöker, det är vad hela vårt liv handlar om. Vårt liv är en skola i reformering. Evigheten är fängelset. Gud vill inte att du ska hamna där för himlens skull. Ångra dig, vänd om för du är på väg nedför berget på väg mot klippan. Om du inte vänder om hamnar du så småningom i helvetet och Gud vill inte ha dig där, Han vill ha dig i himlen."

"Jag har ofta begrundat vad himlen kan vara. Vi kommer inte sitta där på några moln. Ett teologiskt sätt att diskutera de här sakerna är att säga att himmel och helvete är inte parallella begrepp. Man kan säga att Gud lyfter upp de goda till liv och de som dör i sina synder upphör helt enkelt att finnas till. Detta är vettigt tycker jag."

"Människor som ser endast människor omkring sig, inte hudfärg, inte ras, bara kärlek, inte hat, inte begär, inte behov av pengar, jag vet att det måste finnas en sådan plats. Om vi måste gå genom den här världen så är det för att komma till en sådan plats."

"Den gamla frågan om varför bra saker händer dem som är onda och varför dåliga saker händer dem som är goda, kan bara förstås i relation till ett liv efter detta. Den onda människan som lever sitt liv utan att åka fast, som verkar slippa ta konsekvenserna av sitt handlande - vad händer sedan? Han dör, han är färdig. Men varför skulle inte jag bete mig likadant? 

Det måste finnas ett liv efter detta för den personen där han får ett rått uppvaknande så att de 60-70 åren som han ägnade åt den här världen genom att vara ond, nu äntligen får ett evigt pris. Medan den person som levt alla dessa år i godhet men fått lida sig genom livet genom fattigdom, smärta och liknande kommer efter livet nära Gud och har i sanning vunnit det bästa priset, närhet till Gud och kunskap om Gud, en evighet i njutning på den nivån."

Ännu finns inga vetenskapliga bevis som stöder existensen av en himmel eller ett helvete eller en Gud. Ändå tror de flesta människor på planeten att vi fortsätter leva i någon sorts form efter döden. Vill vi verkligen veta nu vad som ska hända sedan? Eller är det kanske bättre att leva vidare inte med fakta utan med tro?

Tolvor

1 Så säger den moderna vetenskapenom vad som händer efter att pulsen har stannat.
2 Målningar från 1400-talet som verkar stödja en tidlös sanning.
3 Detta händer med odöpta barn enligt Augustinus
4 En plats som gör helvetet mindre hotande och himlen mer direkt tillgänglig, som den medeltida kyrkan trodde på
5 För katoliker idag har denna avlägsna ö utanför Irland en unik dragningskraft
6 Denna plats illustreras under medeltiden med hjul som människor sätts fast vid, hjul som snurrar och människor som åker med för evigt fästade vid hjulen med sitt hår och med sina könsorgan.
7 I denna bok är Satan helt enkelt en av Guds medarbetare som är kapabel att ge råd åt Gud
8 Så många är de av världens ca 6 miljarder som inte har någon tro alls
9 Denna ängel, blev personifikationen av det onda
10 Bok i NT som är en nyckeltext för helvetets historia
11 Italiensk författare som ser djävulen med lurvig päls, tre ohyggliga ansikten, ser hans dreglande när han äter upp varelser, blodet som rinner
12 Jesus möter i vildmarken i fyrtio dagar denna fallne ängel

 

1 En bild som verkar delas av alla som dött och överlevt
2 De trodde att så snart de avlidna anlände till underjorden, skulle deras hjärtan vägas på en våg emot en fjäder av sanning
3 Detta visar nyligen gjorda undersökningar om tron på att himlen eller helvetet väntar på oss
4 Den första judiska bok där vi finner en klass av främmande änglar som är klart och tydligt onda
5 Där lever ungefär en tredjedel av de som förnekar existensen av himlen, helvetet och Gud
6 Även om du inte var döpt kunde du förlåtas och gå vidare till Gud på denna plats, där de som syndat mindre allvarligt kunde ångra sig och förlåtas
7 I den judiskt-kristna kulturen är detta den ursprunliga platsen vi återvänder till
8 Lucifer är en sådan
9 Så heter dalen som ligger i södra Jerusalem,i äldre tider en hemsk plats för offer av barn
10 Den största gruppen av syndare i Den Gudomliga Komedin
11 För denna kyrka är skärselden inte något generandeutan en troslära
12 Bok i NT som skriver "Och djävulen som hade vilselett dem, kastades i den brinnande sjön av svavel där vilddjuret och den falska profeten var."

 

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

---