I Chings historia
och utveckling
- Text 145149, v3 - Inmatad av Legon normal:
I Chings uppkomst
känner man inte till, men dess rötter är minst 4000 år
gamla. I grova drag tros den ha uppstått på följande sätt;
I början användes den enbart i spådomssyfte och en bruten
linje, yin, betydde nej och en hel linje, yang, ja. Orsaken till att man använde
linjer och inte cirklara eller någon annan figur anses vara att en
av de populäraste spådomsmetoderna i det förhistoriska Kina
lär ha varit att bränna en kos skulderblad och basera förutsägelserna
på de linjer som uppstod när benstyckena föll isär.
Snart blev de
enkla ja- och nejsvaren otillräckliga, och man kom på att använda
två linjer, brutna eller hela, i varje tecken, och svarens antal fördubblades
på så sätt till fyra. Senare tillfogades ännu en linje
och tack vare den kunde åtta olika kombinationer skapas, de så
kallade trigrammen. Denna utveckling tillskrivs den legendariske Fu Hsi (eller
Pao Hsi), en mystisk gestalt som påstås ha levt omkring 2800
f Kr. De åtta trigrammen uppfattades som bilder av det som hände
i himlen och på jordena, d v s inte som tingen i sig själva utan
som deras rörelser och förändringar. Dessutom visade de olika
egenskaper som motsvarade naturföreteelser och ett visst familjesamband.
De 64 hexagrammen
har uppstått genom en kombination av två trigram i varje tecken,
och den första kombinationen av detta slag, Ken (lung, berget), sägs
finnas med redan i Hsiadynastins (enligt traditionen 2205-1766 f Kr) Förvandlingens
Bok, som kallades Lien Shan. Också Shangdynastin (enligt traditionen
1766-1122, dock snarare - 1027 f Kr) hade en Förvandlingens Bok, Kuei
Ts'ang, som skall ha inletts med hexagrammet K'un, det mottagande. Denna
omständighet omtalas av Konfucius som ett historiskt faktum.
Den nuvarande
samlingen av 64 hexagram tillskrivs emellertid godsägaren Wen (ca 1000
f Kr). Han hade fängslats av den siste Shang-kejsaren Chou Hsin, och
under sin fängelsevistelse skapade och namngav han hexagram och gave
dem en förklarande text. Hans som, hertigen av Chou, störtade kejsaren,
grundade Choudynastin och gav sin nu framlidne far titeln Kung Wen. Wens
som började efter faderns döda studera hexagrammen och tillfogade
en mängd egna kommentarer. Denna bok användes under hela Choudynastin
under namnet Chou I, men det är mycket troligt att Konfucius (551-479
f Kr) har lagt till en hel del kommentarer. De fyra nämnda personerna,
Fu Hsi, Kung Wen, hertigen av Chou och Konfucius, räknas vanligen som
bokens författare, men under tidens lopp har otaliga vise lagt till
sina egna erfarenheter. Av de mest berömda kan nämnas Ch'eng Hao
(1032-85) och Chu Hsi (1130-1200).
I Ching användes
alltså från början som en orakelbok, men snart uppstod ett
större behov av en visdomsbok. I stället för frågor
som Vad händer om jag gör så och så?, ville folk hellre
ha svar på Vad skall jag göra om jag vill att det skall hända
på det och det viset?. Det var Kung Wen och hans son, som först
omvandlade I Ching till en sådan visdomsbok genom att lägga klara
råd och anvisningar om det korrekta handlingssättet till de hittills
stumma tecknen. Trots detta användes boken huvudsakligen som orakelbok
under de kommande tolv seklen, tills den vise och lärde Wang Pi (226-249)
beskrev I Chings innehåll som ett mystiskt och filosofiskt system som
skulle bringa visdom åt statens ledarea och till menige mans vardagsliv.
Det är denna syn på I Ching som har hållit sig kvar ända
till våra dagar.
Hexagrammen
- Text 145151, v3 - Inmatad av Legon normal
Tolkningen av varje
hexagram baseras på betydelsen av de trigram som den består av.
Som exempel kan tas hexagram 12, P'i, som består av Ch'ien, det rent
manliga, och K'un, det rent kvinnliga. Då det starka bärs av det
svaga (Ch'ien är överst) betyder detta stagnation eller stillestånd
på grund av ondsinta människor. Kommentarerna tillägger:
De himmelska och jordiska krafterna står inte i förbindelse med
varandra, och allt är förvirring och oordning. När däremot
de båda trigrammen byter platsa får vi hexagrammet T'ai, där
det kvinnliga vilar på det manliga. Här säger texten: Fred,
harmoni, himmel och jord förenas, lycka, tur. Mellan dessa båda
ytterligheter är trigrammen sammanförda i skiftande grader av harmoni
eller disharmoni.
Det finns två
metoder att ställa upp ett hexagram, och det första, röllekestjälkmetoden,
är den mest komplicerade. Man använder 50 röllekestjälkar,
av vilka en läggs åt sidan. Den spelar ingen roll i den kommande
orakelproceduren. Operationen fortsätter med följande sex steg:
1. De 49 stjälkarna
delas i två godtyckliga buntar.
2. Med högra handen
tar man en stjälk från den högra bunten och sticker den mellan
vänster hands lillfinger och ringfinger.
3. Den vänstra bunten
läggs i vänster hand, sedan tar man bort stjälkar från
den, fyra åt gången, tills det finns fyra eller färre stjälkar
i bunten. De stjälkar som blir över utgör en ny bunt.
4. De stjälkar som
blir kvar i bunten sticks mellan vänster hands ringfinger och långfinger.
5. Den högra bunten
räknas i fyra och fyra, liksom den vänstra, och alla överblivna
stjälkar läggs i samma bunt.
6. De stjälkar som
blir kvar placeras mellan vänster hands långfinger och pekfinger.
Summan av de
stjälkar som befinner sig mellan vänstra handens fingrar är
nu antingen 5 eller 9, eftersom de olika möjligheterna är 1+1+3,
1+3+1, 1+2+2 eller 1+4+4, av vilket det för övrigt framgår
att 5 förekommer tre gånger så ofta som nio. Dessa läggs
åt sidan, varefter hela proceduren upprepas med den överblivna
bunten. Nu får man resultatet 4 eller 8, eftersom de möjliga kombinationerna
är 1+1+2, 1+2+1, 1+4+3 eller 1+3+4. Återigen läggs dessa
åt sidan, återigen upprepas proceduren med den överblivna
bunten och återigen blir summan antingen 4 eller 8.
Proceduren har
nu företagits tre gånger, och kombinationerna av resultaten bestämmer
hexagrammets understa linje. Först översätts de tre resultaten
till 2- eller 3-tal, då 8 och 9 betyder 2, 4 och 5 betyder 3, och därpå
bestämmer summan av dem linjen:
9 (5(3) + 4(3)
+ 4(3)) betyder en positiv linje, som rör sig, gamla yang.
6 (9(2) + 8(2) + 8(2)) betyder
en negativ linje, som rör sig, gamla yin.
7 (9(2) + 8(2) + 4(3) betyder
en positiv linje, som vilar, unga yang.
8 (9(2) + 4(3) + 4(3) betyder
en negativ linje som vilar, unga yin.
När man
alltså har hittat den understa linjen bestäms den näst understa
linjen på samma sätt, och på så sätt fortsätter
man tills hela hexagrammet är färdigt. Om en eller flera av linjerna
i hexagrammet är rörliga eller gamla skall man inte bara läsa
texten för det ursprungliga hexagrammet utan också för det
eller dem som kommer fram om man byter ut de rörliga linjerna mot deras
motsatsera, dvs genom en förändring av gamla yang till unga yin
och vice versa. För varje rörliga linje i det ursprungliga hexagrammet
finns en text, som påverkar förutsägelsen. Existensen av
rörliga linjer höjer antalet omflyttningar oerhört; det förekommer
exakt 4 096 möjliga svar på varje fråga. Ibland motsäger
tolkningen av texten för den ensklida linjen texten för hela hexagrammet,
och i sådana fall har den enskilda linjen företräde.
Karakteristiskt
för I Chings svar är att den frågande oftast måste
grubbla mycket för att överföra spådomarna till sin
egen situation, men texterna är på intet sätt tvetydiga som
i så många andra spådomssystem.
Den andra spådomsmetoden,
som är mycket enklare, går ut på att man kastar tre mynt,
och till detta används i regel gamla kineskiska bronsmynt med inskrift
på ena sidan. Varje kast bestämmer en linje, som börjar med
hexagrammets understa. Skriftsidan är yin och räknas som 2, medan
den andra sidana är yang och räknas som 3. Tre yinmynt ger 6, två
yinmynt och en yang ger 7, och två yang och en yin ger 8. Hexagrammets
text slås upp i I Ching på samma sätt som vid röllekestjälksmetoden.
I Ching i modern
tid
- Text 145153, v2 - Inmatad av Legon normal
I Kina och av dess
kultur påverkade länder som t ex Japan, Korea och Vietnam har
Förvandlingens Bok fortsatt att spela en viss roll.
I västerlandet
var boken nästan okänd fram till 1882, då James Legge översatte
den till engelska. Denna översättning var dock inte bara ganska
bristfällig (hexagrammens namn var inte översatta), utan på
sina ställen också direkt felaktig och präglad av Legges
ytterst negativa inställning till ämnet. En grundligare översättning
utfördes av Richard Wilhelm, en tysk som i många år var bosatt
i Peking. Hans översättning till tyska kom ut första gången
1934 och har sedan översatts till danska.
Tack vare förekämpar
som Wilhelm, psykologen C.G. Jung, ockultisten Aleister Crowley och andra
I Ching-entusiaster åtnjuter boken nu en anmärkningsvärd framgång
i västerlandet. Den är om inte direkt använd så i varje
fall mycket känd och föremål för många seriösa
studier.
Tolva:
1 I Ching baserar sig på denna princip
2 Synen på framtiden i I Ching
3 Detta går I Chings spådomskonst ut på
4 Den mest framträdande egenskapen hos T'ai Chi
5 Detta innebär "te", dygden
6 Så gammal är I Ching
7 De åtta ursprungliga trigrammen uppfattades på
detta sätt
8 Detta gjorde Kung Wen och hans son med I Ching
9 Detta är karakteristiskt för I Chings svar
10 Två olika tekniker att fråga I Ching
11 Då blev I Ching känd i Europa
12 Därför åtnjuter boken nu en anmärkningsvärd
framgång i västerlandet