1 Är jag troende i någon mening?
2 Vad menar jag med ordet "Gud" - använd denna text som referens.
3 Är min familj eller någon av mina kompisar troende? Vad anser jag om trons betydelse för dem? Vad känner jag inför troende personer?
4 Vad tror jag om meningen med att jag lever? Och meningen med lidandet i mitt och andra människors liv?
5 Vad tror jag om livet när döden inträder i kroppen? Har jag en själ som inte är materia?

Mänskligheten har alltid använt religionens språk för att beskriva sin verklighet och använt religionens metoder för att utveckla det mänskliga psyket. De primitiva impulser för aggression, fortplantning, födoanskaffande och förströelse som hjälpt människan under evolutionens gång förmörkar det mänskliga livet när de inte inriktas mot högre mål. Alla brottslingar som avtjänar tid för mord, våldtäkt och liknande handlingar känner till detta mörker. Religionerna tvingar de primitiva impulserna att inordna sig i förnuftigt kunskapssökande, familjebildning, högre värdegrund och etiska principer för samliv och samhälle och en djupare och mer tillfredsställande totalupplevelse av tillvaron.  

 

[1. Reflektion och värdering: Anser du att man bör sikta på högre mål i livet? Varför i så fall? Skriv upp tre mål du har!]

 
De flesta personer önskar frihet. Även om det inte är verklig frihet vill vi ha upplevelsen. Individens upplevelse av frihet och frälsning (=fri-halsande) har varit målet för de flesta religiösa system, ett mål som aldrig uppnås helt. Under första delen av 1900-talet utsattes detta religiösa språk för historisk och vetenskaplig kritik och det religiösa engagemanget tycktes minska, åtminstone i Västeuropa. Men mot slutet av seklet ökade integrationen av det religiösa språket med modern konst, psykologi, datorspel, film, antropologi och medvetandeforskning och återigen ökar det religiösa engagemanget globalt. Idag räknar man med att kring 85% av alla människor tänker i mer eller mindre religiösa termer kring sin verklighet. De upplevelser och de språkliga bearbetningar som brukar räknas till religiösa eller andliga tenderar att öka med utbildning och ålder. Det är alltså vanligare bland högre utbildade och äldre människor än bland yngre och outbildade.

 

[2. Reflektion och värdering: Vilka faktorer tror du har lett till att religiös tro ökar i världen?]

 
 

 

Religionerna i världen idag ser lite olika ut och har många varierande kulturella former. Musik och konst och livsstil varierar från olika religiösa traditioner. Romaner och filmer ger ofta typiska uttryck för de religiösa tankarna. Men i botten på många traditioner finns underkastelsen under en Gud som har makten över naturen och alla levande varelser i den. Ungefär 85% av jordens befolkning har i praktiken en gudstro och reglerar sina liv efter den. En fråga vi ställer i religionsstudiet är: Hur ska man förklara detta?

Ett vanligt sätt att förklara tron på Gud är ett som sångaren Cat Stevens (idag Yusuf Islam) använder. Det går ungefär så här. Alla  normala människor som nått en sju-årings förnuft förstår att vi inte kan kontrollera allt som sker i vårt liv. Inte bara yttre händelser sker utanför vår kontroll eller ens kännedom. Även alla kroppsliga faktorer som vi inte sjä lva skapar, bildar ett komplicerat system som kontrollerar hela vår kroppsliga och mentala liv. Något annat eller Någon annan kontrollerar i hög grad vad som sker och känns i vårt liv. Även om vi ibland känner att vi väljer fritt och har ordning på vad som sker, förstår vi att allt detta är en liten fläck i ett mycket större biologiskt och mentalt system som vi inte kontrollerar. Vi är en produkt av andra faktorer, trots att vi kan känna oss fria ibland.

 

[3. Reflektion och värdering:Håller du med om att vi inte kan kontrollera de flesta biologiska och naturliga händelser i universum och i vår kropp?]

 

Detta som har kontrollen kan inte vara något opersonligt eftersom det vi kallar personligt bara är en mycket litet del på toppen av ett mycket komplicerat system. Att säga att den kraft som kontrollerar alla händelser inom  oss och utanför oss är mindre än en person, blir  självmotsägande. Vanligt förnuft säger att det är MER än vår lilla mänskliga person. Det räcker med en liten skada någonstans och vi har ingen person längre. Alltså är vi ytterst beroende av något som är mer än person. Alla levande varelser och all fysik och kemi i universum är underkastade samma kraft.

 

[4. Reflektion och värdering: Håller du med om att det är självmotsägels att det som skapar allt liv är mindre än en person?]

 

Här går argumentet och förklaringen vidare till känslor och moral. Vi kan inte kontrollera vårt beteende mer än lite grann. Alla vet hur de tappar humöret, faller för frestelser, tillåter sig se mer på andra, ljuger, berusar oss osv. Många kan inte ens fylla kraven för ett liv i frihet utan straffar in sig i fängelsesystemet. Vi bygger ständigt nya fängelser i vårt samhälle. Men personer som underkastar sig en högre vilja och en större auktoritet än endast människor, visar sig kunna leva betydligt mer anständiga liv. Genom att ställa sig under den Person som har den totala kontrollen över alla händelser i universum och i våra kroppar, kan man få en djupare förankring både av våra känslor och våra moraliska handlingar. Missbrukare som använder sig av 12-stegsmetoden kan vittna om denna hårda men tydliga förändring i deras beteende. Man kopplar sina handlingar till ett större system och fungerar livet bättre.

 

[5. Reflektion och värdering: Anser du att det är bra för alkoholister att använda sig av religiös underkastelse för att komma till rätta med sina problem? Tror du att detta fungerar på alla människor?]

 

Problemet med att vissa inte accepterar denna kontroll över oss betraktar de flesta traditioner som typiskt endast för människan. Ingenting annat i naturen protesterar mot den makt so m gör allt levande och låter allt dö i sinom tid. När en person säger: "Jag tror inte på den makten" kan vi bara skaka på huvudet och peka på allt som sker: solen, månen, regnet, snön, årstiderna, gravitationen, kroppens behov, sjukdomar, åldrande, död. Att inte tro på den makten är enligt detta argument endast dumhet. Dessutom får denna dumhet oftast effekten att personen blir självupptagen och en sämre människan moraliskt sett.

 

[6. Reflektion och värdering: Anser du att det finns något bra argument för att inte tro på en högre kraft? Vilket?]

 
 

Religionsämnet är till för att orientera sig i de olika former av religiöst språk vi möter i världen idag. Nästan all politisk ideologi, litteratur, konst, poesi, teater och film har idag anknytningar till det religiösa språket och det religiösa tänkandet. Inte minst filmkonsten har upplevt en våldsam utveckling mot religiösa och filosofiska teman under de senaste decennierna. En ofullständig lista på filmer som förutsätter religiöst språk kring moral och verklighetssyn kan göras lång: The Mission, A Man For All Seasons, Babette's Feast, Romero, Life is Beautiful, Entertaining Angels, Spitfire Grill, Amistad , No Man's Land, We Were Soldiers, Spirited Away, Crouching Tiger, Hidden Dragon, Big Night, Fearless, Children of Men, The Rookie, Billy Elliot, The Apostle, The Straight Story, Ulee's Gold, Fly Away Home, The Lord of the Rings, Little Buddha, Kundun, Left Behind, God’s army, Boondock Saints, Dogma, The Other Side of Heaven, Why has Bodhidharma left the East, Seven years in Tibet, Baptist Barbecue, Sorceress, The Message, The Lion of the Desert, Save the Last Dance, Remember the Titans, The Hurricane, Smoke Signals, Italian for Beginners, Simon Birch, Tender Mercies, The Third Miracle, Signs, K-PAX, The Year of Living Dangerously, Patch Adams, The Iron Giant, Sister Act, Chocolate, The Passion.

 

[7. Reflektion och värdering: Vilka av dessa filmer har du sett? Vilken påverkade dig mest?]

 

Men inte bara kulturen och konsten har ett religiöst språk. Religion och politisk makt har också ett långt förflutet. Västvärlden och särskilt det kristna Europa har haft tron på kyrkans men även kungens gudomliga rätt, att makten i världen till slut kommer från Gud, även om mer eller mindre demokratiska processer spelat en viktig roll i statsbildandet. Om härskaren fick sin makt av Gud hade folket emellertid också makt att ifrågasätta och påverka dennes beslut enligt det bibliska synsättet. Reformationen och protestantismens uppgång gjorde det möjligt för politiska maktambitioner attupplösa krossa katolska kyrkans kulturbärande institutioner såsom bibliotekt, klosterskolor, sjukhus och universitet. Detta kom att påverka nationsbildandet, skatter och pålagor istället för de katolska institutionerna som var gratis och uppbyggandet av nationella arméer. Trots klara historiska band mellan religion och politik är det dock först på senare tid som religionens inverkan på politiken börjat att studeras specifikt och inte buntats ihop med etnicitet och politiska ideologier.

 

[8. Reflektion och värdering: Anser du att religioner ska ha makt över lagstiftningen i ett land? Står religionerna för de bästa värdena?]

 
 

Även om det finns många likheter mellan etnicitet, politiska ideologier och religion så finns det också avgörande skillnader. Gemensamt för ideologi och religion kan sägas vara att båda ger meningsfulla ”ramverk” för hur man skall förstå världen. Kristendomen är till exempel ramverk för den västerländska moralen och livsstilen men även ramverk för våra universitet, sjukhus och domstolar, som alla skapades av kyrkan under medeltiden och med kyrkans värderingar. Detsamma gäller också trädgårdskultur och framställning av öl. Ideologi och religion tillhandahåller etiska regler och normer som sätter individens enskilda handlande och strävanden i förhållande till detta ramverk. Båda sätter vidare in individen i en större helhet och oftast finns formella institutioner som definierar denna större helhet, i Europas fall den kristna kyrkan med alla sina verksamhetsområden. Båda har också förmågan att legitimera handlingar och institutioner. Likheterna ligger således främst inom sociala funktioner som hur man skall förstå världen, guida anhängarnas handlingar genom regler och normer, föra idéerna vidare genom institutioner och legitimera handlingar. Både ideologier och religioner kan vi uppfatta som skapelser av människor och de kan således revideras. När t ex Bibeln säger: ”Och Herren sade till Moses…” kan vi uppfatta detta som ett skrivsätt. På samma sätt är hela Koranen en text som föregås av ett underförstått ”Gud sade…” Däremot kan vi se att den undervisning Jesus ger bildar en lära som efterföljarna får försöka tolka. Detsamma gäller lärare som Gautama Sidharta och Lao Tse. De ger en undervisning som det är upp till traditionen att försöka ge form. Så ger inom kristendomen den Niceanska Trosbekännelsen år 325 en utforming av vad kristna tror på.

 

[9. Reflektion och värdering: Anser du att religioner är detsamma som mänskliga ideologier? Eller är det verkligen Gud, dvs. en annan källa än mänskligt tänkande, som utformar religionerna?]

 

Även etnicitet och religion har gemensamma nämnare men också skillnader. Båda har politiska mål som de eftersträvar med liknande medel, allt från protester och våldsamma uppror till utrotande av hela befolkningar med deras religioner och korståg emot andra religioner. Båda grupperna strävar också efter att bevara, för dem, viktiga föreställningar och begrepp. De skiljer sig dock markant i att etniska grupper kämpar för sina egna intressen medan religiösa grupper och fundamentalister kämpar för att förändra samhället på ett sådant sätt att det påverkar alla medborgare, oavsett religiös tillhörighet. Ytterligare en skillnad ligger i medlemskapet, det är betydligt svårare att byta etnicitet än att byta religiös anknytning. Således blir det också betydligt lättare för fundamentalister att värva
fler anhängare och utöka sitt inflytande och sin makt.

 

[10. Reflektion och värdering: Anser du att de kristna begreppen fortfarande styr vårt tänkande? Kan du tänka dig att islams tänkande i framtiden kan genomsyra vårt samhälle?]

 

 

Religiös legitimitet har spelat en särskilt stor roll i tredje världen. Framför allt på grund av att västliga sekulära ideologier ofta förknippats med tvång från väst eller dess allierade i hemlandet. Flertalet regeringar baserade på dessa sekulära ideal har misslyckats med den frihet, sociala rättigheter och ekonomisk tillväxt som de utlovade och har således misskrediterat sekulära ideal till fördel för religiösa. Modernisering av politiken har lett till att många hamnat i bakvattnet av utvecklingen och gamla traditioner och värden har luckrats upp. Samtidigt har globalisering och modern teknologi gett religiösa ledare större möjlighet att sprida sitt budskap samt att större politiskt deltagande överlag har lett till större deltagande av även religiösa grupper. Framför allt växer islam och kristendomen och den senare har redan sin majoritet av troende i treje världen och bestämmer till stor del utseendet på den kristna läran.

 

[11. Reflektion och värdering: Anser du att religionen bättre än sekulärstaten kan ge större frihet, social rättvisa och ekonomisk tillväxt?]

Religiösa ramverk kräver i regel att just deras speciella levnadssätt skall efterlevas inom familjerna, i skolan och i politiken rent allmänt.  Trots att religionen ansågs vara på väg bort ur den västerländska kulturen i början av 1900-talet har en motsatt utveckling kunnat observeras. I USA har en ökning av religiositeten kunnat ses och antalet kyrkobesökare har tredubblats de senaste 150 åren (Fox 2002:58). Det politiska ledarskapet är alltmer religiöst – år 2008 är båda presidentkandidaterna i USA övertygat kristna. Samma utveckling kan märkas i Latinamerika och Afrika för både kristendomens och islams räkning.

 

[12. Reflektion och värdering: Anser du att familjeliv, politik och utbildning ska genomsyras av religion? Ge argument för och emot!]