För
dig som studerar religion är det viktigt att ta ställning. Du
kanske är troende, ateist, agnostiker (inte vet om du tror
på något), panteist (tror att det gudomliga finns i allt),
polyteist (tror att många olika gudar finns), sekularist (tror
bara på världen) eller skeptiker i största
allmänhet.
Du
ska alltså gå från åsikt till underbyggd
uppfattning.
1
Är jag troende i någon mening?
2 Vad menar jag med ordet "Gud" - använd
denna text som
referens.
3 Är min familj eller någon av mina kompisar troende? Vad
anser jag om trons betydelse för dem? Vad känner jag
inför troende personer?
4 Vad tror jag om meningen med att jag lever? Och meningen med lidandet
i mitt och andra människors liv?
5 Vad tror jag om livet när döden inträder i kroppen?
Har jag en själ som inte är materia?
Mänskligheten
har alltid använt religionens språk för att beskriva
sin verklighet och använt
religionens metoder för att utveckla det mänskliga psyket. De
primitiva
impulser för aggression, fortplantning, födoanskaffande och
förströelse som
hjälpt människan under evolutionens gång
förmörkar det mänskliga livet när de
inte inriktas mot högre mål. Alla brottslingar som
avtjänar tid för mord,
våldtäkt och liknande handlingar känner till detta
mörker. Religionerna tvingar
de primitiva impulserna att inordna sig i förnuftigt
kunskapssökande,
familjebildning, högre värdegrund och etiska principer
för samliv och samhälle
och en djupare och mer tillfredsställande totalupplevelse av
tillvaron.
[1.
Reflektion och värdering: Anser du att
man bör sikta på högre mål i livet? Varför i
så fall? Skriv upp tre mål du
har!]
De flesta
personer önskar frihet. Även om det inte är verklig
frihet vill vi ha
upplevelsen. Individens upplevelse av frihet och frälsning
(=fri-halsande) har
varit målet för de flesta religiösa system, ett
mål som aldrig uppnås helt.
Under första delen av 1900-talet utsattes detta religiösa
språk för historisk
och vetenskaplig kritik och det religiösa engagemanget tycktes
minska,
åtminstone i Västeuropa. Men mot slutet av seklet ökade
integrationen av det
religiösa språket med modern konst, psykologi, datorspel,
film, antropologi och
medvetandeforskning och återigen ökar det religiösa
engagemanget globalt. Idag
räknar man med att kring 85% av alla människor tänker i
mer eller mindre
religiösa termer kring sin verklighet. De upplevelser och de
språkliga
bearbetningar som brukar räknas till religiösa eller andliga
tenderar att öka
med utbildning och ålder. Det är alltså vanligare
bland högre utbildade och
äldre människor än bland yngre och outbildade.
[2.
Reflektion och värdering: Vilka faktorer
tror du har lett till att religiös tro ökar i världen?]
Religionerna
i världen idag ser
lite olika ut och har många varierande kulturella former. Musik
och konst och
livsstil varierar från olika religiösa traditioner. Romaner
och filmer ger ofta
typiska uttryck för de religiösa tankarna. Men i botten
på många traditioner
finns underkastelsen under en Gud som har makten över naturen och
alla levande
varelser i den. Ungefär 85% av jordens befolkning har i praktiken
en gudstro
och reglerar sina liv efter den. En fråga vi ställer i
religionsstudiet är: Hur
ska man förklara detta?
Ett vanligt sätt att förklara tron
på Gud är ett som sångaren Cat Stevens (idag
Yusuf Islam) använder. Det går ungefär så
här. Alla normala människor som
nått en sju-årings förnuft förstår att vi
inte kan kontrollera allt som sker i
vårt liv. Inte bara yttre händelser sker utanför
vår kontroll eller ens
kännedom. Även alla kroppsliga faktorer som vi inte sjä
lva skapar, bildar ett
komplicerat system som kontrollerar hela vår kroppsliga och
mentala liv. Något
annat eller Någon annan kontrollerar i hög grad vad som sker
och känns i vårt
liv. Även om vi ibland känner att vi väljer fritt och
har ordning på vad som
sker, förstår vi att allt detta är en liten fläck
i ett mycket större
biologiskt och mentalt system som vi inte kontrollerar. Vi är en
produkt av
andra faktorer, trots att vi kan känna oss fria ibland.
[3.
Reflektion och värdering:Håller du med om
att vi inte kan kontrollera de flesta biologiska och naturliga
händelser i
universum och i vår kropp?]
Detta som har
kontrollen kan
inte vara något opersonligt eftersom det vi kallar personligt
bara är en mycket
litet del på toppen av ett mycket komplicerat system. Att
säga att den kraft
som kontrollerar alla händelser inom oss och utanför
oss är mindre än en
person, blir självmotsägande. Vanligt förnuft
säger att det är MER än vår
lilla mänskliga person. Det räcker med en liten skada
någonstans och vi har
ingen person längre. Alltså är vi ytterst beroende av
något som är mer än
person. Alla levande varelser och all fysik och kemi i universum
är
underkastade samma kraft.
[4.
Reflektion och värdering: Håller du med
om att det är självmotsägels att det som skapar allt liv
är mindre än en person?]
Här går
argumentet och förklaringen vidare till känslor och moral. Vi
kan inte
kontrollera vårt beteende mer än lite grann. Alla vet hur de
tappar humöret,
faller för frestelser, tillåter sig se mer på andra,
ljuger, berusar oss osv.
Många kan inte ens fylla kraven för ett liv i frihet utan
straffar in sig i
fängelsesystemet. Vi bygger ständigt nya fängelser i
vårt samhälle. Men personer
som underkastar sig en högre vilja och en större auktoritet
än endast människor,
visar sig kunna leva betydligt mer anständiga liv. Genom att
ställa sig under
den Person som har den totala kontrollen över alla händelser
i universum och i
våra kroppar, kan man få en djupare förankring
både av våra känslor och våra
moraliska handlingar. Missbrukare som använder sig av
12-stegsmetoden kan
vittna om denna hårda men tydliga förändring i deras
beteende. Man kopplar sina
handlingar till ett större system och fungerar livet bättre.
[5.
Reflektion och värdering: Anser du att
det är bra för alkoholister att använda sig av
religiös underkastelse för att
komma till rätta med sina problem? Tror du att detta fungerar
på alla
människor?]
Problemet med att
vissa inte accepterar denna kontroll över oss betraktar de
flesta traditioner som typiskt endast för människan.
Ingenting annat i naturen
protesterar mot den makt so m gör allt levande och låter
allt dö i sinom tid.
När en person säger: "Jag tror inte på den makten" kan
vi bara skaka
på huvudet och peka på allt som sker: solen, månen,
regnet, snön, årstiderna,
gravitationen, kroppens behov, sjukdomar, åldrande, död. Att
inte tro på den
makten är enligt detta argument endast dumhet. Dessutom får
denna dumhet oftast
effekten att personen blir självupptagen och en sämre
människan moraliskt sett.
[6.
Reflektion och värdering: Anser du att
det finns något bra argument för att inte tro på en
högre kraft? Vilket?]
Religionsämnet
är till för att
orientera sig i de olika former av religiöst språk vi
möter i världen idag.
Nästan all politisk ideologi, litteratur, konst, poesi, teater och
film har
idag anknytningar till det religiösa språket och det
religiösa tänkandet. Inte
minst filmkonsten har upplevt en våldsam utveckling mot
religiösa och
filosofiska teman under de senaste decennierna. En
ofullständig lista på filmer som förutsätter
religiöst språk kring moral och verklighetssyn kan
göras lång: The Mission, A
Man For All Seasons, Babette's Feast, Romero, Life is Beautiful,
Entertaining
Angels, Spitfire Grill, Amistad
, No Man's Land, We
Were Soldiers, Spirited Away, Crouching Tiger, Hidden Dragon, Big
Night,
Fearless, Children of Men, The Rookie, Billy Elliot, The Apostle, The
Straight
Story, Ulee's Gold, Fly Away Home, The Lord of the Rings, Little
Buddha,
Kundun, Left Behind, God’s army, Boondock Saints, Dogma, The Other Side
of
Heaven, Why has Bodhidharma left the East, Seven years in Tibet,
Baptist
Barbecue, Sorceress, The Message, The Lion of the Desert, Save the Last
Dance,
Remember the Titans, The Hurricane, Smoke Signals, Italian for
Beginners, Simon
Birch, Tender Mercies, The Third Miracle, Signs, K-PAX, The Year of
Living
Dangerously, Patch Adams, The Iron Giant, Sister Act, Chocolate, The
Passion.
[7.
Reflektion och värdering: Vilka av dessa
filmer har du sett? Vilken påverkade dig mest?]
Men inte bara kulturen och
konsten har ett
religiöst språk. Religion och politisk makt har också ett långt förflutet.
Västvärlden och särskilt det kristna Europa har haft tron
på kyrkans men
även kungens gudomliga rätt, att makten i världen till
slut kommer från Gud,
även om mer eller mindre demokratiska processer spelat en viktig
roll i
statsbildandet. Om härskaren fick sin makt av Gud hade folket
emellertid också
makt att ifrågasätta och påverka dennes beslut enligt
det bibliska synsättet.
Reformationen och protestantismens uppgång gjorde det
möjligt för politiska
maktambitioner attupplösa krossa katolska kyrkans
kulturbärande institutioner
såsom bibliotekt, klosterskolor, sjukhus och universitet. Detta
kom att påverka
nationsbildandet, skatter och pålagor istället för de
katolska institutionerna
som var gratis och uppbyggandet av nationella arméer. Trots
klara historiska
band
mellan religion och politik är det dock först på senare
tid som religionens inverkan på politiken börjat att
studeras specifikt och
inte buntats ihop med etnicitet och politiska ideologier.
[8.
Reflektion och värdering: Anser du att
religioner ska ha makt över lagstiftningen i ett land? Står
religionerna för de
bästa värdena?]
Även om det
finns många likheter mellan etnicitet,
politiska ideologier och religion så finns det också
avgörande skillnader.
Gemensamt för ideologi och religion kan sägas vara att
båda ger meningsfulla
”ramverk” för hur man skall förstå
världen. Kristendomen är till exempel ramverk för
den västerländska moralen och livsstilen men även
ramverk för våra universitet,
sjukhus och domstolar, som alla skapades av kyrkan under medeltiden och
med
kyrkans värderingar. Detsamma gäller också
trädgårdskultur och framställning av
öl. Ideologi och religion tillhandahåller etiska regler och
normer som sätter
individens enskilda handlande och strävanden i
förhållande till detta ramverk.
Båda sätter vidare in individen i en större helhet och
oftast finns formella
institutioner som definierar denna större helhet, i Europas fall
den kristna
kyrkan med alla sina verksamhetsområden. Båda har
också förmågan att legitimera
handlingar och institutioner. Likheterna ligger således
främst inom sociala funktioner som hur man skall
förstå världen, guida
anhängarnas handlingar genom regler och normer, föra
idéerna vidare genom
institutioner och legitimera handlingar. Både ideologier och
religioner kan vi
uppfatta som skapelser av människor och de kan således
revideras. När t ex
Bibeln säger: ”Och Herren sade till Moses…” kan vi uppfatta detta
som ett
skrivsätt. På samma sätt är hela Koranen en text
som föregås av ett
underförstått ”Gud sade…” Däremot kan vi se att den
undervisning Jesus ger
bildar en lära som efterföljarna får försöka
tolka. Detsamma gäller lärare som
Gautama Sidharta och Lao Tse. De ger en undervisning som det är
upp till
traditionen att försöka ge form. Så ger inom
kristendomen den Niceanska
Trosbekännelsen år 325 en utforming av vad kristna tror
på.
[9.
Reflektion och värdering: Anser du att
religioner är detsamma som mänskliga ideologier? Eller
är det verkligen Gud,
dvs. en annan källa än mänskligt tänkande, som
utformar religionerna?]
Även etnicitet och
religion har gemensamma nämnare
men också skillnader. Båda har politiska mål som de
eftersträvar med liknande
medel, allt från protester och våldsamma uppror till
utrotande av hela
befolkningar med deras religioner och korståg emot andra
religioner. Båda
grupperna strävar också efter att bevara, för dem,
viktiga föreställningar och
begrepp. De skiljer sig dock markant i att etniska grupper kämpar
för sina egna
intressen medan religiösa grupper och fundamentalister kämpar
för att förändra
samhället på ett sådant sätt att det
påverkar alla medborgare, oavsett religiös
tillhörighet. Ytterligare en skillnad ligger i medlemskapet, det
är betydligt
svårare att byta etnicitet än att byta religiös
anknytning. Således blir det
också betydligt lättare för fundamentalister att
värva
fler anhängare och utöka sitt inflytande och sin
makt.
[10.
Reflektion och värdering: Anser du att
de kristna begreppen fortfarande styr vårt tänkande? Kan du
tänka dig att islams
tänkande i framtiden kan genomsyra vårt samhälle?]
Religiös
legitimitet har spelat en särskilt stor
roll i tredje världen. Framför allt på grund av att
västliga sekulära
ideologier ofta förknippats med tvång från väst
eller dess allierade i
hemlandet. Flertalet regeringar baserade på dessa sekulära
ideal har
misslyckats med den frihet, sociala rättigheter och ekonomisk
tillväxt som de
utlovade och har således misskrediterat sekulära ideal till
fördel för
religiösa. Modernisering av politiken har lett till att
många hamnat i
bakvattnet av utvecklingen och gamla traditioner och värden har luckrats upp. Samtidigt har
globalisering och modern
teknologi gett
religiösa ledare större möjlighet att sprida sitt
budskap samt att större
politiskt deltagande överlag har lett till större deltagande
av även religiösa
grupper. Framför allt växer islam och kristendomen och den
senare har redan sin
majoritet av troende i treje världen och bestämmer till stor
del utseendet på
den kristna läran.
[11.
Reflektion och värdering: Anser du att
religionen bättre än sekulärstaten kan ge större
frihet, social rättvisa och
ekonomisk tillväxt?]
Religiösa
ramverk kräver i regel att just deras speciella levnadssätt
skall efterlevas inom familjerna, i skolan och i politiken rent
allmänt. Trots att religionen
ansågs vara på väg bort
ur den västerländska kulturen i början av 1900-talet har
en motsatt utveckling
kunnat observeras. I USA har en ökning av religiositeten kunnat
ses och antalet
kyrkobesökare har tredubblats de senaste 150 åren (Fox
2002:58). Det politiska
ledarskapet är alltmer religiöst – år 2008 är
båda presidentkandidaterna i USA
övertygat kristna. Samma utveckling kan märkas i Latinamerika
och Afrika för
både kristendomens och islams räkning.
[12.
Reflektion och värdering: Anser du att familjeliv, politik
och utbildning ska genomsyras av religion? Ge argument för och
emot!]