FILOSOFI
|
|
Kant och etiken
Är moral att följa regler?
Under långa tider ifrågasatte aldrig människor högre makters existens. När man ställdes inför ett moraliskt problem åberopade man gudomliga lagar. Moral var något en gång för alla fastlagt
av Gud eller andra makthavande.[1. Reflektion och värdering: Anser du att det mycket väl kan vara så att det finns en moralisk lag som vi kan vända oss till i de flesta fall av moraliskt handlande?]
Men det fanns en religiös filosof som bestämt avvisade denna blinda tro på överheten, vare sig det var Bibeln, professorer eller livläkare. Hans namn var Immanuel Kant. Han ville att moral skulle grundas på regler, den skulle inte utgå från maktbefogenheter utan från kraften i människans förnuft.
[2. Reflektion och värdering: Anser du att förnuftet räcker till för att leva goda moraliska liv? Eller leder förnuftet fel ibland?]
Immanuel Kant föddes den 22 april 1724. Hans far vad sadelmakare, en strävsam man som arbetade långa timmar för att försörja familjen. Det var en stor familj, Immanuel var ett av tio barn. När fadern dog var Immanuel tvungen att förtjäna sina egna pengar för att kunna studera. Han inledde omfattande studier. På den tiden innebar det att studera matematik, teologi, fysik och det ämne som han skulle ägna sitt liv åt - filosofi.
Han arbetade som informator i en adelsfamilj och drygade ut sin ainkomster med inkomster från biljardbordet. Förutom studierna tyckte han om att spela biljard. Hela sitt liv skulle Kant arbeta och studera i staden Königsberg, en livlig hamnstad vid Östersjön. Stadens läge gjorde att Kant ofta kom i kontakt med främlingar. Han tyckte om att lyssna på resenärernas berättelser och han var så bra på att återberätta dem att man trodde att han själv varit ute och rest. Men Kant begav sig aldrig längre bort än en och en halv mil hemifrån. Trots det var han en världsman.
Frans Jacobs: Kant hade gäster varenda kväll. Han inbjöd storheter inte bara från Königsberg utan från hela Europa. Han bjöd hem alla som det lönade sig att tala med. Han åt middag och talade med folk. Härigenom var han bland de första som visste vad som hände i Europa.
Kant var en världsman men hans hälsa var svag. När han var trettio år gammal fick han veta att han hade tre år kvar att leva. Trots sin vacklande hälsa hade han en stark självdiciplin. Han lät inte sitt dåliga hälsotillstånd inverka på tankeförmågan och genom ordning och diciplin tvingade han sig att föra ett normalt liv. Han levde efter klockan. Det sägs att han var så punktlig att husmödrarna i Königsberg kunde ställa klockan rätt på minuten när de såg Kant ta sin dagliga motionspromenad.
Kant dog inte i förtid. Han fortsatte att studera, skriva ocharbeta dag efter dag och ett par decennier senare gav han ut sitt första stora arbete. Vid det laget var han sextio år gammal men hans karriär hade bara börjat.
En av de stora filosofiska frågorna som Kant ville lösa var den om etiken. Hur kan vi dra upp de rätta riktlinjerna för den mänskliga moralen? Troende människor har sin övertygelse,de lyder en makt som står över dem. Ställs de inför ett moraliskt problem kan de åberopa gudomliga lagar, lagar som är bindande föralla, överallt och i alla tider. Följer vi bara Guds lag, gör vi det rätta. Om vi inte gör det, gör vi fel, då syndar vi.
[3. Reflektion och värdering: Anser du att Biblen kan vara ett rättesnöre för våra handlingar?]
Men hur kan vi veta att Bibeln förmedlar Guds ord? Somliga säger att vi vet det för att det står i Bibeln. Men är inte det ett felaktigt resonemang? Ger det verkligen svaret på frågan? Och hur vet vi att Gud över huvud taget finns?
[4. Reflektion och värdering: Anser du att det faktum att något står i Bibeln ger det auktoritet eller sanning?]
Kant var religiös men en blind tro på en högre maktvar något som han bestämt avvisade.
Frans Jacobs: Kant avvisar på förhandall auktoritär etik, den etik som säger: "Gör så, för det är påbjudet" - av staten eller av Gud. Det är en heterenom etik, dvs människor ger den inte till sig själva utan får den av auktoriteter.
Människor måste utforma sina egna regler. Men förmår de göra det? Om en människa kan det, kan då alla andra göra det? För Kant är förnuftet den högsta makten, det mänskliga förnuftet med alla sina begränsningar och sina möjligheter. Det är begränsat för hur vi än resonerar så kan sanningshalten i de religiösa föreställningarna inte bevisas av förnuftet.
[5. Reflektion och värdering: Anser du att religiösa föreställningar borde kunna bevisas av förnuftet?]
Men förnuftet har också möjligheter: det låter oss finna etiska regler som är så obevekligt logiska och exakta att de gäller för hela mänskligheten.
Kant föresatte sig att finna en moral grundad på förnuftet.
Kant:
"Det är inte möjligt att tänka sig någonting i världen, ja även utanför världen, som utan inskränkning kunde betraktas som gott - utom en god vilja. Förstånd, kvickhet, omdömesförmåga eller mod, beslutsamhet och fasthet i föresatser, utan tvivel i många avseende goda och önskvärda. Men de kan också bli ytterst onda och skadliga om viljan som ska göra bruk av dessa naturgåvor inte är god."
[6. Reflektion och värdering: Anser du att handlingar med bra effekter fast utan en god vilja bakom, är dåliga handlingar? Är vilja till det goda viktigast?]
För Kant var detta ett centralt begrepp. En god vilja uppfyller den moraliska pliktens krav. Plikten är något som bestäms av förnuftet. När jag vill göra något måste jag kontinuerligt fråga mig om jag vill att alla andra ska görapå samma sätt. Om svaret är ja, kan det bli en allmänlag. Om svaret är nej, då är det jag ville göra etisktfel. Det här är de förhållningsorder Kant ger efteratt ha introducerat en helrad termer i sin bok Grundlegung der Methaphysikder Sitten.
[7. Reflektion och värdering: Anser du att människor har en plikt att vilja det goda och göra det goda?]
En maxim är en regel som en människa upprättar för sitt egetbruk. En allmän lag är en regel som gäller för alla, det kategoriska imperativet.
[8. Reflektion och värdering: Har du en maxim för ditt liv ? Som du tycker alla borde följa?]
Kant:
Handla bara efter den maxim om vilken du kan vilja att den också ska vara en allmän lag.
James Rachels: Det kategoriska imperativet tycks mycket abstrakt vid första anblicken. Maximen för din handling är den regel som man följer när man gör något. Antag att jag funderar på att ljuga. Jag frågar nu mig själv: skulle jag vilja att andra ska följa samma regel som jag följer hela tiden. Vilken skulle jag följa då? Om jag ljuger för att det ger mig fördelar kan regeln vara: Tala sanning utom när det ger dig fördelar att ljuga. Är jag villig att alla andra ska göra detta hela tiden? Hur skulle det bli då? Det skulle uppstå en situation där du aldrig kan lita på någons ord. Som en förnuftig människa skulle jag aldrig kunna vilja att alla andra följde min regel. Jag kan alltså inte följa den själv heller. Detta är det huvudsakliga kravet i det kategoriska imperativet.
[9. Reflektion och värdering: Anser du att det kategoriska imperativet verkar förnuftigt? Finns det någon maxim som alltid håller?]
Kant:
Anta att någon behöver långa pengar. Och denna någon vet att ingen kommer att låna honom pengar om han inte lovar att betala tillbaka. Han vet också att han inte kommer att kunna betala tillbaka.Vad ska han göra? Lova att betala tillbaka lånet trots att han inte kommer att kunna hålla det löftet?
[10. Reflektion och värdering: Anser du att det kan finnas en situation där han borde lova trots att han inte kan hålla löftet?]
Maximen skulle lyda: Om du behöver ett lån, lova att betala tillbaka även om du vet att du inte kommer att kunna göra det. Kan denna maxim bli en allmän lag? Är det någonting var och en får göra? Nej, en sådan regel skulle avskaffa sig själv. Ingen skulle någonsin kunna lita på ett löfte och därför skulle ingen någonsin låna ut pengar till någon annan.
Kants logik är övertygande, men den obeveklighet med vilken han tillämpar den, är det inte. Kants kategoriska imperativ tillåter inte några undantag. Att ljuga för att få låna pengar är inte godtagbart även om det skulle tjäna ett gott syfte. Kants kategoriska imperativ anger rätt och slätt: det härär rätt, ingentingannat, någonsin.
[11. Reflektion och värdering: Anser du att moral bör bygga på logik och förnuft?]
Ta till exempel en annan allmän lag som Kant formulerat: Hjälp människor i nöd! Regeln anger inte att du ska hjälpa dem för att du har betalt för det eller för att du ska må bra själv. Nej, den säger: hjälp människor i nöd, punkt slut. Oavsett följderna. Kants kategoriska imperativ handlar om intentioner, inte om handlingens följder. Viljan bakom handlingen när det enda som räknas. Kant är obeveklig.
[12. Reflektion och värdering: Anser du att det alltid är tanken bakom handlingen som ska räknas?]
Kant:
"Handla endast efter den maxim om vilken du kan vilja att den ocksåska vara en allmän lag".
Med sitt kategoriska imperativ la Kant grunden till den mänskliga moralen. En enda grundregel, utan undantag, absolut bindande och oberoendeav våra behov eller intressen. Alla moralregler kan härledas från denna enda förnuftiga regel.
Men vad har vi vunnit på det? Sådana regler finns inom alla religioner och förefaller vara en av mänsklighetens gyllene regler. Gör mot andra det du vill att de ska göra mot dig. Eller:om du inte vill att det ska hända dig, så gör det inte mot andra.
[13. Reflektion och värdering: Anser du att Kants regel inte är något nytt? Att det finns gyllene regler som alltid håller men många inte följer?]
Det är ju de regler vi blivit uppfostrade med. Vi lär oss att vi inte ska göra något mot någon annan som viinte kan stå ut med själva. Vi ska inte skräpa ner på gatorna för vad skulle hända om alla gjorde det. Gud, Allah, Buddha säger bara samma saker.
Rüdiger Safranski: Det nya med Kants kategoriska imperativ och med Kants moralfilosofi är i sin kärna bara det att han säger: vi behöver inte någon utommänsklig auktoritet för vår moral utan endast vårt eget förnuft - om vi bara lyssnar på det. Vi lär oss av vårt eget förnuft vad vi bör göra. Det är den självbestämda, självgrundade moralen, den autonoma moralen.
[12. Reflektion och värdering: Anser du att religionernas gyllener regler är desamma som förnuftets självständiga moral? Eller är deras regler utommänskliga?]
Men för detta måste man ha ett vidare begrepp om människan. Där uppstår ett av problemen. Kant blev ju berömd som den filosof som blickat in i vårt tänkandes och vår kunskaps inre maskinrum. Han analyserade hur vi får kunskaper t ex inom naturvetenskapen, vilka principer vi har i huvudet som möjliggör objektiva kunskaper om naturens objekt. Sedan säger han: "Låt oss gå djupare in i medvetandet!" Han säger: "Är det bara på detta sätt vi kan lära känna världen? Uttömmer detta vår kunskapsförmåga?" Och han svarar: "Nej ! Vi kan inte bara lära känna det som existerar som fakta nu, utan vi har också i vårt medvetande kunskap om möjligheter, om vad som bör och skall vara."Detta är den springande punkten.
[14. Reflektion och värdering: Anser du att vi har kunskap om hur det bör vara i moralen för människor? Eller är det endast känslor utan förnuft?]
Människor är fria att bestämma sin egen framtid, de kan välja sina handlingar. Därför, säger Kant, är det ett moraliskt ansvar att välja de bästa handlingarna.
Manuel Velasquez: Kant säger att för att ta reda på om något är moraliskt eller inte så måste vi fråga oss: Vill jag att alla gör på detta sätt? Vagabonden måste fråga sig om han vill att alla ska göra som han gör. Svaret på den frågan är troligen Nej. Han vill nog inte att alla ska göra som han förvem skulle han då leva på? Det råder en motsägelse mellan vad han väljer för sig själv och vad han vill att andra ska göra. På grund avdenna motsägelse, säger Kant, är hans handling felaktig. Det kanske är riktigt att göra det något år eller så men vi kan inte bara välja bort samhället och sina skyldigheter eftersom du inte kan vilja att alla gör det. Därför är det alltså fel att göra det.
[15. Reflektion och värdering: Anser du att det är vettigt att kolla om det man gör kan bli en allmän regel?]
"Handla så att du brukar människonaturen i din egen person, liksom i varje annan person, alltid som ändamål, aldrig blott som medel."
Detta är en helt annan version och en mycket tilltalande idé. Människor ska behandlas som mål i sig själva och inte bara som medel till något annat. Kant hävdar att människans har en grundläggande värdighet, som aldrig får kränkas. Hon får aldrig manipuleras eller utnyttjas för någons syften. En allmänt accepterad regel som ständigt överträds. Utnyttjar andra för egna syften är ju något vi gör med största lätthet.
[16. Reflektion och värdering: Anser du att människovärdet aldrig får kränkas? Varför tror du vi så ofta kränker det?]
[17. Reflektion och värdering: Anser du att djur ska hållas ansvariga för sitt beteende? Har djur moraliskt val?]
Det förefaller svårt att tro det nu men ända tills sent artonhundratal ställdes djur ibland inför rätta. Ett vilt djur eller ett husdjur, en duva eller en gris, om ett djur hade gjort något oacceptabelt, måste det infinna sig inför domaren och försvaras av en riktigt advokat. Oftast släpptes den anklagade efter en sträng varning men om det var ett allvarligt brott blev dödsstraff den oundvikliga följden.
[18. Reflektion och värdering: Anser du att ett djur har frihet att styra sina egna drifter?]
Därför sa Kant - som man kan uttrycka det filosofiskt - att ett moraliskt subjekt finns endast hos människan. Och naturligtvishos Gud. Men om det kan man inte säga något mer.
[19. Reflektion och värdering: Anser du att människan har ett helt annant moraliskt subjekt än djuren?]
Alla förnuftiga individer måste dra samma slutsatser eftersom deras intellekt fungerar på samma sätt. Enligt Kant kan människor tillåtas vara fria. Det behövs varken påtryckningar eller manipulationer. Kants teori förefaller vara en receptsamling tillämpbar på varje situation. Utrustade med en grundläggande regel i två versioner kan människor förstå vad deras moraliska pliktär i varje situation vid varje tidpunkt.
[20. Reflektion och värdering: Anser du att alla människor är förnuftiga? Fungerar samma moraliska tänkande på alla kulturer?]
Men är det så?
Är hans teori verkligen vattentät?
Anta att någon förföljs av en mördare. Du vet var den personen gömmer sig. Mördaren kommer fram till dig och frågar om du vet var den personen befinner sig.Om du talar sanning kommer mördaren att hitta sitt offer och mörda honom. Ska du tala sanning eller ljuga?
Kant skulle vilja att du resonerade så här:
Du ska endast följa den regel om vilken du kan vilja att den ska vara en allmän lag. Du ska inte vilja att det ska vara acceptabelt att alla ljuger.
Detta är inte bara ett exempel - det kommer från Kant själv.
Kant:
Det är frestande att tillåta undantag till regeln eftersom vi i vissa fall anser att följderna av ärlighet är onda och följderna av att ljuga kanske är goda. Men vi kan aldrig veta säkert vilka följderna kommer att bli. Vi kan inte veta att resultatet blir gott. Resultatet av lögnen skulle mot vårt antagande kunna bli ont. Det är därför alltid bäst att undvika det onda du känner till - lögnen - och lämna följderna därhän. Även om följderna skulle bli onda skulle det inte vara vårt fel eftersom vi har uppfyllt vår plikt.
[21. Reflektion och värdering: Anser du att vi vet vad som är rätt redan innan följderna visat sig av vår handling? Och att vi ska hålla oss till det vi vet är rätt?]
För Kant är följderna ovidkommande. Det är därför hans teorier inte är konsekvensetiska. I detta avseende överensstämmer Kants filosofi med många världsreligioner. Kant följer förnuftet. De troende följer Gud oavsett konsekvenserna.
[22. Reflektion och värdering: Är du konsekvensetisk eller håller du på Kant och de stora religionerna ?]
Men anta att mördaren som en följd av vår sanningsenlighet har hittat sitt offer och dödat det? Kant verkar anta att vi inte kan lastas för det. Men kan vi undgå ansvar så lätt?
Laurence Thomas: "Det är inte våra argument utan vårt sätt att leva som spelar den avgörande rollen . Det vi önskar i en moralisk värld är inte bara en mängd argument, även om vi också vill ha det, utan att man lever så att världen blir bättre. Vi måste gå längre än till argumenten. Det som gör mig själv till icke-kantian är att folk så ofta verkar vara alltför nöjda med sina argument. "Jo jag har argument för det ena eller det andra.." Men den fråga jag vill ställa är: hur får man folk att bete sig så där?
[23. Reflektion och värdering: Anser du att dygdetikern Thomas har rätt? Eller är det möjligt med en förnuftig värld som Kant tänker sig?]
Anta att du har rätt att människor ska göra si eller så, att de alltid ska tala sanning. Men det intressanta är: hur får man folk att alltid tala sanning? Varje moralteori måste ställa frågan: Vad krävs för att få människor tillden moraliska nivå där man talar sanning hela tiden. Min ståndpunkt är: det krävs mer än argument för argument förändrar inte livet. Människor förändras av erfarenheter, ögonblick."
[24. Reflektion och värdering: Anser du att Kant har fel när han tror att folk med förnuftet kan inse hur vi ska leva moraliskt?]
Ett viktigt ögonblick i Kants liv var otvivelaktigt när han vid trettio års ålder fick höra att han endast hade tre år kvar att leva. Det förändrade hans liv. Det måste ha stärkt hans övertygelse om att aldrig acceptera en sanning utan att ifrågasätta den, att i stället lita till bevis och framför allt till förnuftet Trots, eller kanske på grund av, doktorns förutsägelse, levde Kant till den höga åldern av sjuttionio år. Han dog 1804 i Königsberg.
************************
Frågor att fundera på:
* Därför avvisar Kant på förhand all auktoritäretik
* Denna roll har viljan enligt Kant
* På detta sätt skiljer sig Kants filosofi från religionens moraluppfattning
* Därför är moral en kunskapsfråga enligtKant
* Så lyder de två versionerna av det kategoriska imperativet
* Kant om människans värdighet
* Skillnaden på djur och människor i moralfrågor enligt Kant
* Därför måste alla individer dra samma slutsatseri moralfrågor, enligt Kant
* Därför ska vi enligt Kant inte tillåta undantag till regeln om att tala sanning
* Kant om vi ska lastas för att vårt sanningssägande leder till onda följder
* På detta sätt är Kant är alltför för optimistisk? Varför?