Folk


Vetenskap och moraliska fakta

Kan man lösa moraliska problem med vetenskapliga fakta?

Vissa filosofer skulle säga att det är tveksamt. Men filosofin har historiskt sett varit vetenskaplig. Det är inte en vetenskap som man utför i laboratorier och inte heller en rent teoretisk vetenskap som matematik.

[1. Reflektion och värdering: Anser du att filosofin känns som en vetenskap? Hur skiljer den sig från andra ämnen du har?]

På vilket sätt är filosofin, särskilt moralfilosofin, vetenskaplig? Den är vetenskaplig genom den metod den använder. Vetenskaplig metod i sin bredaste mening betyder att först och främst anta att verkligheten är begriplig och rationellt uppbyggd. Detta är inte en självklar utgångspunkt. Somliga förkristna världsbilder antog det inte och den moderna nihilismen förnekar det likaså.

[2. Reflektion och värdering: Anser du att verkligheten är begriplig i sig? Kan man metodiskt få kunskap om allting?]

För det andra antar den vetenskapliga metoden att det mänskliga förnuftet kan få kunskap om verkligheten. Också detta har betvivlats i vissa kulturer och betvivlas av några moderna skeptiska skolor. För det  tredje kräver vetenskaplig metod att vi ger goda skäl eller bevis för våra slutsatser.

[3. Reflektion och värdering: Anser du att du behöver bevis för att tro på olika saker om verkligheten?]

En fjärde egenskap hos  den vetenskapliga metoden är att fakta styr våra teorier och inte tvärtom. Den teori som bäst förklarar de fakta vi har vinner över de som sämre förklarar våra fakta. Det behöver inte vara empiriska fakta, alltså data vi erfarit endast med sinnena men det måste vara fakta som vem som helst erfar såsom något givet i verkligheten, inte skapat av oss själva. Själva ordet "data" betyder något "givet".

[4. Reflektion och värdering: Anser du att fakta ska styra alla dina uppfattningar om ditt liv?]

En modern filosofisk skola som t. ex. dekonstruktivismen förnekar principen "först fakta, sedan tolkning" och sätter istället upp principen "först tolkning, sedan fakta".

Men kan det inte vara så att vi människor först har en inställning och sedan färgar vi alla våra data med den? Det är inte alltid så lätt att vara objektiv. Kanske det inte ens är möjligt?

[5. Reflektion och värdering: Anser du att dina fördomar färgar alla fakta du lär känna?]

Denna sorts invändningar har emellertid i filsofins historia betraktats som förvrängande frestelser snarare än en verkliga möjligheter i diskussionen om vetenskaplighet. Hur vet vi att vi kan vara objektiva? Om vi inte försöker vara det kommer vi aldrig att få veta det eftersom vi därigenom aldrig kommer åt några fakta. Varje vetenskapsman vill försöka på ett ärligt och hederligt sätt att vara objektiv, även om det är svårt att vara det till hundra procent.

[6. Reflektion och värdering: Anser du att vetenskapsmän i regel är hederliga sanningssökare?]

Var någonstans finner vi fakta när det t. ex. gäller moralens område?  En modern filosofisk skola som kallades den Logiska positivismen hade som huvudsaklig invändning mot traditionell filosofi att den inte hade några fakta att undersöka. Filosofin saknade de objekt som andra vetenskaper hade, menade man. De ville förhålla sig skeptiskt till att filosofin kunde lösa något problem över huvud taget.

[7. Reflektion och värdering: Anser du att filosofiska funderingar över ditt liv inte löser några problem över huvud taget?]

Men uppenbarligen har filosofin gott om data i den vardagliga mänskliga erfarenheten. De flesta människor som filosoferar lite till mans vet att det finns överväldigande många saker att filosofera över.

[8. Reflektion och värdering: Vilka saker filosoferar du mest över?]


Fackfilosofen kan finna åtminstone fyra tydliga nivåer för moraliska fakta: den första nivån är den personliga. Viktiga ord som "gott", "rätt" och "man bör" återfinner alla människor på denna personliga och individuella nivå. Dessa ord används av alla människor för att hantera moraliska fakta som vi lever med i vardagen. Vi ska ta dem i ordning.

"Gott" innebär att vi alla erfar att vi önskar vissa ting. Men vi inte bara önskar dem utan anser att de är önskvärda ting i sig. Detta är en mycket viktig skillnad. Det som är gott och önskvärt i sig är det på grund av vad det är för något och på grund av vad vi människor är. Exempel på sådana ting är hälsa, kunskap och vänskap. Därför är vi ofta oeniga och behöver ofta diskutera igenom moraliska definitioner på det goda.

"Rätt" innebär att  vi alla erfar vissa handlingar som det rätta att göra och andra handlingar som orätta. Vissa handlingar är på ett självklart sätt orimliga, orätta och otillåtna. Även mycket små barn vet detta. På samma naturliga och intuitiva sätt vet vi att människor har vissa rättigheter. Det är inte på grund av en konvention som skrevs under av vissa länder 1949 utan en naturlig lag inom oss. Det är inte rätt att döda för vi alla har rätt att leva. Det är inte rätt att stjäla dina saker för vi alla har rätt till privat egendom. På grund av denna allmänna kunskap har vi ofta konflikter kring vem som har rätt till vad och ägnar en stor del av domstolar och rättväsen till detta.

"Bör" innebär att vi alla erfar att vi har en plikt att göra vissa saker och undvika andra. Vi vet att det är vår plikt att hjälpa varandra och att det är en plikt att inte bedra andra människor medvetet. På grund av denna grund i kunskapen har vi många uppgörelser om vad andra bör göra och inte bör göra. Det är kanske det vanligaste samtalsämnet vid fikabordet eller familjemåltiden.


[9. Reflektion och värdering: Anser du att gott, rätt och vad man bör göra är allmän kunskap? Ger diskussioner mer kunskap om detta ämne?]


Många använder dessutom ordet "samvete" som en universell förmåga eller kunskap om naturliga moraliska fakta. Samvetet , om det är aktivt, gör i regel tre olika saker: det informerar oss om vilka handlingar som är goda och vilka som är onda, vilka handlingar vi bör göra och vilka vi inte bör göra. Dessutom driver samvetet oss till att handla gott och undvika ont; det är alltså en pådrivande och uppmanande funktion hos samvetet. Och för det tredje skapar samvetet en skuld hos oss när vi medvetet gör det orätta eller onda och undviker att göra det goda eller rätta, trots att vi var informerade. Skulden kräver i sin tur ett agerande för framtiden: rätta till felet och försöka hålla en rakare kurs därefter.

[10. Reflektion och värdering: Anser du att samvetet fungerar objektivt och tillförlitligt hos dig själv? Är skulden en effektiv kraft för din moral? Eller är det fel att känna skuld?]


Samvetet är således ett arbete på tre nivåer: intellektet (informationen), viljan (pådrivandet) och känslorna (skulden). Detta vardagliga och universella fält av handlingar, informationer, tillstånd och insikter utgör vetenskapliga fakta för moralfilosofin.

[11. Reflektion och värdering: Anser du att ditt samvete fungerar informerande, pådrivande och skuldgivande?]


Men är inte dessa fakta endast privata? Nej, de delas uppenbarligen av alla människor. När människor agerar tillsammans uppstår dessutom interpersonella data. Hur vi behandlar varandra är beteenden vi kan observera som offentliga fakta.

Somliga filosofier har velat invända att våra beteenden är fakta men våra intentioner inte är det. Djuren kan t. ex. iaktta våra beteenden men de kan inte uppfatta våra moraliska intentioner. Hur kan då dessa vara iakttagbara?

Här gäller det att hålla samman intention och beteende. De är båda faktiska och alla vet hur en omoralisk tanke först utgör en möjlighet, växer till intention och blir till handling. Förloppet är faktiskt och föremål för våra bedömningar och vår kunskap. Ibland vet vi till och med att en oärlig intention som maskerats med ett gott beteende är avgörande för hur vi ser på saken.

[12. Reflektion och värdering: Anser du att våra intentioner och moraliska val inte är verkliga som fakta?]


När vi har seriösa uppgörelser med andra människor, inte bara ytliga gräl, argumenterar vi om rätt och fel, om vem som utförde vilken handling och med vilket motiv. Vi prisar tydligt dem som måste prisas och vi fäller domar över dem vi anser har betett sig hemskt. Djur gör inte detta. När de ställdes inför rätta i 1800-talets England fick de alltid en försvarsadvokat som förde deras talan. Djur kan däremot prisas av människan men vi tror inte att djuren tar emot denna lovprisning på samma sätt som människan. Djuren tränas medan människan värderas moraliskt.

[13. Reflektion och värdering: Anser du att djur bör ställas inför rätta, att de kan ta moraliskt ansvar?]


Uppmaningar, eller i starkare fall, befallningar som ges åt en annan människa att sluta göra brottsliga saker och istället leva ett rakare liv utgör också viktiga fakta. Vi befaller aldrig en maskin att bättra sig moraliskt. Möjligtvis slår vi datorn sönder och samman när den hänger sig eller sparkar kaffeautomaten när den vägrar fungera. Men vi dömer dem inte till fängelse skärpa eller ber dem gå till prästen för att bikta sig.

En uppmaning eller en befallning förutsätter ytterligare ett väsentligt faktum som endera är eller inte är förhanden: den fria viljan att lyda eller inte lyda. Vi befaller egentligen inte heller våra djur trots att det låter så. Att styra en fårhund till att driva en stor fårflock härs och tvärs är inte att moraliskt befalla hunden. Det är att samarbeta och träna in beteenden.

[14. Reflektion och värdering: Anser du att uppmaningar och befallningar fungerar bland människor? Eller ska man träna in moral som i filmen A Clockwork Orange?]


Ytterligare fakta är att vara föremålet för befallning eller uppmaning. Det kan vara avgörande för ens fortsatta liv att uppmaningen efterföljs. Rådgivning och handledning är centrala fakta i denna process. Fler moraliska fakta: att belöna och tacka, att bli belönad och tackad. Att straffa och att bli utsatt för straff. En stor del av samhällets budget läggs ner på flera av dessa moraliska händelser.

[15. Reflektion och värdering: Anser du att straff fungerar moraliskt? Eller är alla moraliska fel egentligen en sjukdom?]


Det moraliska straffet är inte träning eller betingning. Det handlar inte om "Vi straffar dig med olust och smärta tills du slutar göra moraliska fel". Istället gäller det "Vi straffar dig för att de handlingar du utfört är onda handlingar och du förtjänar att bli straffad." Det är objektiva fakta: handlingarna, utförandet av dem, skulden, straffet. Varje tänkare som tror att det handlar om vård eller frihetsberövande kan läsa Brott och Straff av Dostojevskij, en författare som skildrade moraliska fakta i alla sina böcker. Moraliska brott och förtjänandet av straff är fakta som handlar om rättvisa, inte i första hand om makt, hämndlystnad eller framgång.

[16. Reflektion och värdering: Anser du att seriemördaren förtjänar straff? Förtjänar han eller hon dödsstraff?]


Om människan endast var ett smart djur och moralen inte faktisk och vetenskaplig skulle alla de data bli meningslösa som följer av löften, brytande av löften, imperativ, lovprisning, kritik, anmälning, rättsprövning, straff, beröm, trohet och otrohet, uppmaningar, rådgivning, bikt, förlåtande, dömande, befallande och ett stort antal ytterligare faktiska förlopp. Människan har alltså moraliska erfarenheter och vi har tillgång till den kunskapen. Som den engelske författaren CS Lewis säger är denna erfarenhet det vi mest pratar om och är mest noga med till vardags. Han skildrar i boken Från djävulens brevskola hur intrikat och komplicerat detta vardagsliv kan bli.

[17. Reflektion och värdering: Anser du att det är intressant att prata om hur andra och en själv beter sig moraliskt? Ökar vår kunskap på det sättet?]


Det har funnits en tendens i 1900-talets sociologi och psykologi att nedbetona skillnaden mellan människa och djur vad gäller det moraliska livets fakta. Möjligen kan människans bestialiska beteende under detta sekel, oöverträffat i historien, hänga samman med denna nedbetoning. Objektiviteten i det moraliska livet syns för oss alla men ett gemensamt drag i flera former av fascism är att liksom filosofen Nietzsche trotsigt vägra tro det vi ser. 300 000 handikappade gasades ihjäl av nazismen innan judeförföljelserna ens började. Teorin var att människan inte är annat än ett smart djur och att defekta exemplar bör elimineras av sociala skäl. Om människan är den nakna apan, som en viss sorts populärbiologi gör gällande, kan vi också behandla henne som en apa. Zoologen Desmond Morris såg också människan zoologiskt och framförde sin syn i boken Den Nakna Apan.

[18. Reflektion och värdering: Anser du att defekta exemplar av vår ras bör tas undan så att det blir ett friskare samhälle?]


Erfarenheten visar oss objektiva moraliska fakta.  Dessa fakta utgör primära data för en rad iakttagbara händelser. Moraliska val styr avgörande skeenden i samhället, i familjen och i individens eget själsliv. Den skotske filosofen David Hume ville betvivla att individens själsliv var möjligt att iaktta. Han tyckte sig inte se något när han utförde introspektion. Men han medgav att så snart han mötte människor visste han vad moral var och gjorde egna moraliska val igen.

[19. Reflektion och värdering: Anser du att David Hume har rätt i att det ingenting finns att se inom oss? Att det inte finns något moraliskt jag därinne?]

Människan kan iaktta orsak och verkan. Att välja lyda eller trotsa ett moraliskt bud får direkta konsekvenser som är iakttagbara. Samvetet reagerar ofta mycket snabbt och med intensiv styrka - hos somliga alltför snabbt kan vi tycka. Ofta är omoraliska handlingar "heta" synder men vi kan också finna "kalla" synder. Första gången brottslingen begår brottet sker det med upprörda känslor, ett klagande samvete och i nervositet - en het synd. Med upprepad träning kan brottet utföras kallt och samvetet är tystat. Detta gäller typiskt för stöld, lögn och otrohet. Handlingen förblir objektivt moraliskt brottslig men det psykologiska tillståndet har förändrats. För att grova omoraliska handlingar ska kunna utföras kontinuerligt måste först samvetet dödas. Samvetsdödande sker på olika sätt för olika människor. Ett sätt är att skilja värde från fakta, ett annat att betona djuret i människan, ett tredje att privatisera moraliska motiv, ett fjärde att tillfälligt avskaffa moralen helt.

[20 Reflektion och värdering: Anser du att ditt samvete kan dödas eller dövas? Hur gör du?]


Moraliska fakta speglas i människans språk. De moraliska orden vi använder har djupa och avgörande betydelser och människors liv hänger ibland på om ett visst ord uttalas. Detta är data för vetenskap. Den moderna filosofin har upptäckt hur rikt vardagsspråket är på data av moraliskt slag. Filosofins stora uppgift är att "packa upp" alla dessa betydelser och arbeta sig genom dem.  Redan Sokrates ägnade huvuddelen av sitt filosofiska arbete åt detta vardagsspråk och det var alltid moraliska fakta han ville åt i sina dialoger med människor i Aten. Han är filosofins stora fader och hans metod håller än: logisk analys av moraliska fakta speglade i vardagsspråket.

[21. Reflektion och värdering: Anser du att moraliska bedömningar är viktiga i ditt liv? I samhällets liv?]


Men hur kan ord vara fakta? Somliga skeptiker, med Nietzsche i botten, finner språket systematiskt vilseledande. Den nutida amerikanske filosofen Richard Rorty anser i samma genre att språket i huvudsak är ett maktmedel.

[22. Reflektion och värdering: Anser du att språk är maktmedel först och främst? Att informationen kommer i andra hand?]


Språket är faktiskt genom att orden kommer ur moraliska erfarenheter. Vi är med om något gott och vi inser vad ordet "gott" innebär på ett djupare sätt än tidigare. Det är inte någon annan människa som indoktrinerat oss. Vi inser det personligen. Vi blir bedragna och vi upptäcker vad "otrohet" verkligen betyder. Det är inte andras värderingar vi lär oss utan ett faktiskt personligt vetande uppstår ur erfarenheten. Den språkliga nivån för moraliska data är ett centralt arbetsmaterial för filosofins metodiska undersökningar.

[23. Reflektion och värdering: Anser du att du passivt tagit över andras värderingar? Eller har du själv insett ordens betydelser?]


Vi har alltså tre nivåer för moraliska fakta: individuell erfarenhet, interpersonella erfarenheter, språkliga fakta. En fjärde nivå är den historiska. Om vi inte tror att historien är overklig därför att det är "historia" eller "segrarens berättelse" har vi i historien en omfattande objektiv resurs för studier av moral.

[24. Reflektion och värdering: Anser du att historia är ett viktigt ämne? Eller är historia bara "vinnarnas berättelse"?]


Det förflutna kan ses som en visdomsresurs. Våra förfäder är i majoritet i den globala demokratin. Deras moraliska uppfattningar måste vara viktiga för oss idag. Tradition är inte något dött utan en faktisk erfarenhet. Att du kan ta upp en bok av Cicero från 100-talet före Kristus och läsa om vänskap och lära dig väsentliga saker är ett bra bevis för traditionens objektivitet. Denna tradition är inte något vi befriar oss från utan bildar en grund att stå på.

[25. Reflektion och värdering: Anser du att antika författare kan ha något att lära dig? Att t. ex. Bibeln har hållbara synpunkter på hur vi ska leva?]


Ser vi historiskt på den objektiva moralen kan vi konstatera att samhällen med stark moral, som det romerska riket, består längre än samhällen med tillfälliga moralregler, som hunnernas rike, vandalernas och goternas. Samhällen med vördnad för traditionen är mer lyckosamma än samhällen byggda på revolutioner.

De tre samhällen som lyckats bäst i hela den mänskliga historien bygger på objektiva moraliska normer: det mosaiska samhället (inspirerat av Moses och dekalogen) , det konfucianska (inspirerat av filosofen Konfucius)  och det muslimska (inspirerat av Muhammed och Koranen) . Dessa civilisationer baserades på moralisk objektivitet, rättvisa och vördnad för traditionen. De uppnådde de hittils längsta perioderna av fred och kulturell blomstring. Dessa tre traditioner utgör stora databanker med fakta om moral.

[26. Reflektion och värdering: Anser du att vi har en del att lära av dessa samhällen och dess moral? Eller har vi bättre moral i Sverige av idag?]


När ett samhälle upplöses moraliskt kan moralfilosofin gå till dessa historiska databanker för att finna förklaringar och lösningar av problemen. När vi märker att självmordsstatistiken går upp (den lär ha gått upp 5000% mellan 1950-2000 i västvärlden) och  skilsmässofrekvensen ökar katastrofalt (ca 70% i Nordeuropa och USA 2004) kan vi misstänka att de moraliska grunderna i samhället är svaga.

Vad bär upp de moraliska grunderna i ett samhälle? Såvitt vi förstår av historien är det familjen snarare än staten eller individen. Familjen är bärare av de moraliska fakta som beskrivs av det etiska språket. Filosofen Laurence Thomas säger: Vad krävs för att få människor till den moraliska nivå där de talar sanning hela tiden? Min ståndpunkt är: det krävs mer än argument, för argument ändrar inte mitt liv. Människor förändras av erfarenheter, ögonblick." Familjen är den viktigaste formen för dessa erfarenheter och ögonblick.

[27.  Reflektion och värdering: Anser du att familjen är den viktigaste formen för mänskligt liv? Finns det "dåliga familjer"? Kan vi forska vetenskapligt kring goda och dåliga familjer?]


Den moraliska erfarenheten är till sin natur absolut när vi möter den som barn. Först senare, kanske i lust till revolt eller högskolestudier i relativism, uppträder hos några en mer sofistikerad inställning till moral. Men vi kan alla minnas hur moralisk erfarenhet skakade om oss när vi först mötten den. Den var absolut. Vi sprang in i den som i en vägg. Det fanns ingen väg runt den. Det vi gjort var fel, bara fel. Enda utvägen var framtiden - inte göra det igen. Många barnlekar försöker hantera denna insikt, särskilt när pojkar leker med vapen. Det är ofta moraliska spel där någon spelar skurken och någon annan får vara den rättvise.

[28. Reflektion och värdering: Minns du att dina första upplevelser av fel och rätt var på detta sätt? Har du mött något som du kan beskriva objektivt som ondska?]


Vi börjar alltså vår moraliska karriär som absolutister och här kommer data först. Vad vi erfar kommer först och därefter måste teorin bildas. Det är vetenskaplig metod. Vi kan förneka de absoluta moraliska värdena bara efter att vi först insett deras objektiva existens genom erfarenheten som alla människor gör. Teorin måste då får formen "Det verkar som om moralen är objektiv men....." och så kommer en mer sofistikerade hypotes. Detta är fallet hos filosofer som Kant, Nietzsche och Sartre. En stor del av existentialismen gör på samma vis.

[29. Reflektion och värdering: Anser du att moraliska värden inte finns på riktigt?]


En parallell hypotes är att vi inte ser verkligheten. Filosofen Kant införde en subjektivitet i den vetenskapliga metoden genom att säga så här: "Det verkar som om vi ser en objektiv verklighet men....." och så kommer Kants teori om förståndsformer och kategorier i vårt medvetande som förhindrar oss att säga något om verkligheten i sig, das Ding an Sich.

[30. Reflektion och värdering: Anser du att verkligheten är subjektiv?]


Vetenskaplig metod visar att vi har en direkt erfarenhet av verkligheten och att Kants teori är en kritik som bygger på denna första objektiva erfarenhet. Samvetet är direkt medvetet om rätt och fel liksom sinnena och intellektet är direkt medvetna om verkligheten. Detta är i båda fallen den vetenskapliga objektiviteten, vi sysslar med fakta. Denna objektivitet finns kvar även om vi senare ifrågasätter den eller misstror den. Teorier för sådan misstro är t. ex. skepticism, dekonstruktivism och relativism. De förnekar alla att det vi ser finns där och att det vi erfar är verkligt.

[32. Reflektion och värdering: Anser du att en teori som avskaffar eller relativiserar verkligheten och moralen är tillförlitlig?]


Moraliska data finns på fyra nivåer - individuellt, interpersonellt, spåkligt och historiskt - och för varje individ som erfar begär och behov finns ett samvete som reglerar dessa och kultiverar dem. Psykologin kan beskriva begärens och behovens processer men filosofin kan vetenskapligt behandla de väsentliga moraliska delarna av begären, behov och samvete.

Här röjer sig två nivåer: de begär och behov som är för handen och den reglering som sker i begrepp som "bör", "måste" och "får". Den första nivå anges av ordet "är" och den andra nivån av "bör." Som filosofen Kant säger: vi har kunskap om både det som är och det som bör vara. Men han hade problem med den objektiva karaktären på båda nivåerna.

[33. Reflektion och värdering: Anser du att det man begär blir rätt genom att vi begär det? Eller att det vi känner att vi behöver är rätt för oss genom att vi känner att vi behöver det?]


Genom den naturliga moraliska lagen erfar vi objektivt inte bara vad som föreligger som psykologiskt faktum utan vad som moraliskt måste eller bör föreligga som handlingar i mitt liv. Psykologer på svenska sjukhus märker idag hur en formlig armada av unga människor söker hjälp för att de är maktlösa inför den senare frågan: hur livet bör levas. Därför blir de lätta offer för en rad störningar vad gäller  begärens och behovens krafter. De saknar i många fall den naturliga reglering som en objektiv moral ger i en god familj.

Ett behov eller ett begär kan verifieras vetenskapligt. Du har det och erfar det. På samma objektiva sätt erfar du moralen. Ofta kommer till och med den moraliska erfarenheten före själva begäret. Därför kan vi inte skilja de båda dimensionerna åt i praktiken, bara i abstrakt teori. I levande livet är samvete och behov samtidiga. På samma sätt som vi omedelbart upplever färger och former upplever vi behov och moralisk kvalitet. Vid möten med med nya människor är det ofta den etiska halten som känns igen först, kläder och utseende kommer i andra hand. Skulle kläder och utseende förändras behåller den etiska kvaliteten sin absoluta karaktär, vilket förstås inte utesluter moralisk förändring hos individen.

[34. Reflektion och värdering: Anser du att den moraliska kvaliteten är omedelbart möjlig att se och känna? Att du vet när någon har lite sämre moral?]


Moraliska fakta är vetenskapliga i den meningen att de kommer till oss på ett omedelbart givet sätt, de är inte relativa som färger i olika ljusförhållanden. Därför blir absolutismen den bästa teorin för moralens fakta.

 

Thomas Aquinas, moralisk absolutist.