|
ONTOLOGI
|
|
|
|
Ontologi - vad är
verkligt? Hela livet rör vi
oss i en värld som i mångt och mycket är ett mysterium
för oss. Vi fogar samman små bitar av förståelse,
vi skapar ett liv. Men vi känner en strävan att gå
djupare, vi vill förstå hur det verkligen
förhåller sig. [1.
Reflektion och värdering: Känner du att världen delvis
är ett mysterium? Vill du gå djupare och förstå
hur det verkligen förhåller sig?] Ontologin ställer
dessa frågor: Vad är verklighet? I världen? Inom oss? I
upplevelsen av att vara levande? Vad är verkligt? Metafysiken
är den gren inom filosofin som ställer frågor om
verklighetens grundläggande natur. [2.Reflektion
och värdering: Anser du att vi behöver förenklande
förklaringar av universum? Anser du att sådana
förklaringar är falska genom att de förenklar för
mycket?] "Vad är
verklighet?" är den grundläggande frågan för
metafysiken. Det enda jag vill betona här är
följande: [3.
Reflektion och värdering: Anser du att kosmologin, alltså
vad all verklighet består av, är en intressant
fråga?] När folk får
frågan: "Vad är verkligt?" tänker de flesta genast
på den fysiska världen. Marken vi står på,
föremålen runt omkring oss, vår egen kropp. [4.
Reflektion och värdering: Anser du att endast den fysiska
världen är verklig? I så fall, vad är tankar och
känslor?] Materialismen fick ett
uppsving vid tiden för den vetenskapliga revolutionen. Inspirerad
av bl a Gallileo Galileis upptäckter, försökte 1600-tals
filosofen Thomas Hobbes beskriva verkligheten på ett sådant
sätt att den kunde förstås i vetenskapliga termer. [5.
Reflektion och värdering: Håller du med Hobbes eller inte?
Varför?] Hobbes säger: [6.
Reflektion och värdering: Anser du att den inre
medvetandeströmmen är verklig?] Chalmers: Denna
invändning ledde till slutsatsen att medvetandet måste
alstras bortom fysikens fundamentala beståndsdelar för
fysiken ger oss inte medvetande. Det krävs en ny fundamental
beståndsdel, kanske medvetandet som fundamental beståndsdel
på samma sätt som tid, rymd, och massa är det. [7.
Reflektion och värdering: Anser du att medvetandet finns? Vad
anser du att det är för något om det inte är
materia?] Idealismen hävdar
inte bara att medvetandet existerar vid sidan av materian, utan att
verkligheten enbart består av idéer. [8.
Reflektion och värdering: Anser du att idealismen kan ha
rätt? Finns det en andlig verklighet för dig? Vilken
föreställning om Gud har du? Om du inte tror på Gud,
vilken föreställning om Gud är det du inte tror
på?] Jolley:
Huvudpunkten i Berkeleys resonemang är att vi uteslutande
uppfattar världen genom de idéer eller förnimmelser
(dvs. andliga substanser) som våra sinnen förmedlar till
oss. Därför kan vi inte dra slutsatsen att den materiella
världen existerar.
[9.
Reflektion och värdering: Anser du att Berkeley har rätt i
att vi endast kan veta något om det vi medvetet uppfattar? Att
endast en medvetet uppfattad värld kan vara verklig för
oss?] Searle: I
stället för att göra världen till den yttersta
prövostenen gör man själva världen ansvarig
inför våra medvetandetillstånd. För Berkeley
är det som människor uppfattar som "saker" i själva
verket idéer. De existerar inte som en materiell värld,
utan bara som Guds medvetande. Berkeley
säger: [10.
Reflektion och värdering: Anser du att Berkeley har en poäng
i att "esse est percipi" - att vara är att uppfattas?] Berkeleys
förnekande av materians existens uppfattades redan av hans samtida
som något udda. Ett besök hos Jonathan Swift, den
välkände satirikern, gav upphov till följande
historia: Jolley: Swift
beordrade sin tjänare att inte öppna dörren för
Berkeley för om det var sant att endast immateriella medvetanden
existerade kunde Berkeley lika lätt gå in genom en
stängd som en öppen dörr." Även om Berkeleys
ståndpunkt är extrem, tror många människor
på en andlig verklighet som skiljer sig från den fysiska
världen. Den kan existera vid sidan om som en himmel eller enligt
Platons modell, som en värld av rena former eller idéer.
Eller så kan den vara en djupare dimension i världen runt
omkring oss, som t ex Spinozas syn att Gud och naturen är
ett. [11.
Reflektion och värdering: Vilken form av andlig verklighet anser
du vara mest sannolik, Berkeleys, Platons eller Spinozas?] Andra filosofer har
förkastat sådana idéer som metafysiska spekulationer.
Som rena luftslott. En uppfattning hävdar att det som vi inte kan
förnimma med våra sinnen, eller bevisa med hjälp av
vetenskapen, inte heller kan betraktas som verkligt. Med 1900-tals
filosofen A J Ayers ord:
"Inget
påstående som handlar om en verklighet som överskrider
gränserna för varje möjlig sinneserfarenhet kan ha
någon bokstavlig betydelse. Av detta kan man dra slutsatsen, att
de som har bemödat sig att beskriva en sådan verklighet,
inte har producerat någonting annat än nonsens." [12.
Reflektion och värdering: Anser du att Ayer har rätt? Saknar
alla påståenden om en andlig verklighet betydelse?] Kring sekelskiftet 1900
presenterade en grupp filosofer som kallas pragmatister, en annan
invändning mot metafysiska spekulationer. Pragmatisterna
hävdar att verklighet ska definieras av praktiska
konsekvenser. William James
förklarar: [13.
Reflektion och värdering: Anser du att endast de praktiska
konsekvenserna av en uppfattning om världen är det viktiga? I
så fall, var är de praktiska konsekvenserna av t ex
materialism och idealism?] Putnam: "Av
pragmatismen har jag lärt mig att filosofin måste tas
på allvar vårt sätt att tänka och tala, hur vi
måste tänka och tala för att leva. Det hjälper
inte att säga: "Världen finns inne i mitt huvud. Men jag
måste ju tro motsatsen för att kunna leva."" [14.
Reflektion och värdering: Håller du med Putnam att du
måste tro på yttervärlden för att kunna
leva?] Darwins
utvecklingslära utövade ett stort inflytande på
pragmatismen, denna ställde människan i nivå med alla
andra organismer som kämpar för att överleva.
Pragmatikerna betraktar t ex språket först och främst
som ett redskap för framgångsrik överlevnad snarare
än ett medel för att beskriva verkligheten på ett
abstrakt sätt. Rorty: Efter
Darwin är det svårt att säga att människorna
förstår tingens natur. Att säga att de utvecklat
språket för att uppnå vissa syften är
lättare: Bättre föda, sex, skydd, ett intressantare liv,
etc. I stället för att syssla med "kunskapen om tingens sanna
natur". Efter Darwin sa
pragmatikerna i USA och filosofen Nietzsche i Europa: "Fråga inte
vilket språk som beskriver verkligheten riktigt utan vilket
språk som tjänar människornas syften bäst." [15.
Reflektion och värdering: Anser du att endast det som tjänar
människornas syften är den verkliga kunskapen om världen
Håller du med Rorty?] Skillnaden mellan att
försöka fånga verklighetens sanna natur och att
definiera verkligheten i mänskliga termer, är något som
förblivit centralt för nutida filosofer. Opponenterna kallas
numera oftast för realister respektive antirealister. Fine: "Vad realismen
anser om åtminstone de materiella tingen är att de existerar
oberoende av något medvetande eller någon iakttagare
oberoende av våra föreställningar. "Utanför"
är slagordet för de realistiska filosoferna." Searle: "Idén
att det finns en verklighet utanför oss som existerar oavsett om
vi är medvetna om den eller inte? Den fysiska verkligheten
existerade före oss och den kommer att finnas kvar långt
sedan livet på jorden upphört. För mig är detta
grundläggande, ett sundhetsvilkor, filosofiskt uttryckt." [16.
Reflektion och värdering: Är du helt övertygad om
realismens ståndpunkt? Vilka skäl har du i så
fall?] Det kan vara lugnande
att tänka på verkligheten som något yttre, oberoende
av mig. Mitt liv tar slut men världen går vidare.
Sådan är realisternas verklighet. Verkligheten är
det som klossarna kommer att föreställa när barnet byggt
färdigt. Med Nelson Goodmans
ord: [17.
Reflektion och värdering: Anser att antirealismen har en
poäng? Vad är skillnaden mellan vår
förståelse av världen och världen i sig?
Håller du med antirealismen om att du aldrig kan veta vad den
skillnaden är? Att vi alltid skapar vår verklighet?] Searle: Det
här är ett typiskt antirealistiskt argument: Putnam: "Somliga
logiker utvidgar begreppet "helhet" till att omfatta alla delar som man
önskar ska ingå i en helhet även om de inte är
nära varandra eller fast sammanfogade. I denna utvidgade betydelse
kan en helhet bestå av den här stolen och den här
flaskan. Och allt som hör till flaskan, som korken, ingår
också i den helheten. För en del av en del är en del.
Och om man tar det här armstödet och den här flaskkorken
är det också en del av en helhet, vi kan kalla den "Oskar".
Vissa saker ser vi som en helhet trots att de har fristående
delar. Hawaii t ex tänker vi på som en del av USA trots att
det ligger över 300 mil därifrån. När man
märker att man kan utvidga begreppet om ett föremål
så där ser man att det finns fler än ett svar på
frågan: Hur många föremål håller jag
här? Om man bara räknar flaskorna, så är det
två föremål. Om man räknar med "Oskar" så
blir det fler - tre stycken. Och om man räknar "Oskars" eller
flaskornas delar så får man många olika svar på
frågan. Och de är alla sanna." [18.
Reflektion och värdering: Anser du att Putnam har en poäng?
Förstår du vad han menar? Om inte, vad är oklart?] Enligt antirealisterna
använder vi inte bara begreppssystemet för att bestämma
hur många föremål vi ser, utan för att
bestämma allt som är verkligt i världen. Vad är verklighet
för ett barn? Är den annorlunda än en vuxens verklighet?
Om man frågar ett barn en fråga för vuxna, vad är
en regering, varför finns det krig, kan svaret få en att
skratta. [19.
Reflektion och värdering: Anser du att världen var annorlunda
för dig när du var litet barn än den är nu?
På vad sätt skiljer den sig? Är det samma
värld?] Skratta, visst, och
önska sig att världen fortfarande tedde sig lika enkel
för en själv.
Men vad innebär
det att ett barn har tillägnat sig en verklighetsuppfattning? Churchland:
"Hjärnans kanske mest grundläggande sätt att lära
sig på är att gradvis ändra vikten hos de synapser som
förbinder neuronerna. På det sättet pratar neuronerna
med varandra och med sina hundratals miljoner syskon, inte bara
två och två. Neuronernas sätt att interagera är
en funktion av synapsernas storlek. Hur hjärnan
fungerar socialt och moraliskt, vilken kunskap den har, allt beror
på synapsvikterna. Vad som händer under livet, särskilt
i barndomen är att synapsernas storlek långsamt
förändras. Erfarenhet lär dem, ibland plågsamt,
att bli starkare eller svagare. Det förändrar individens
karaktär, och de förutsättningar man har, de
förmågor, rädslor och förväntningar man
har." En realist skulle
säga: "Jo förstår du, verkligheten finns utanför
oss och barnet lär sig så småningom att foga ihop de
olika delarna. Tänk bara på alla de saker vi lärt oss
att uppfatta på samma sätt". Den kristne, som oftast är
realist skulle tillägga: "Och Gud är verkligheten
utanför oss, vilket du inser när du ser dess intelligenta
ordning, form och design". Medan antirealisten skulle
säga: "Inte alls. Det är sant att vi bearbetar fler och fler
erfarenheter, men vi tar hand om dem genom våra begreppssystem
och när man mognar utvidgas dessa efter hand. Och Gud kommer till
bara genom våra begrepp och föreställningar om
världen." [19.
Reflektion och värdering: Vilken riktning känner du är
rätt för dig? Är du realist eller anti-realist?
Varför?] Searle: "Det finns
verkligen institutionella fakta, sociala konstruktioner. Det är
pengar, äktenskap, egendom, universitet, språk och
cocktailpartyn och en hel del annat? Dessa saker är helt
grundläggande för våra liv. För människor
accepterar att vissa fenomen har en viss sorts status med vissa
funktioner, och de ordnar sina liv runt dessa funktoner." Hacking:
"Institutioner, vanor och tankar är mer nära förknippade
än man tror. Vi tänker: "Det finns institutioner och sedan
finns det vi individer. Vi är fångna av institutioner, men
vi finns i alla fall som individer. Men jag har en mer flytande
uppfattning om hur vi formas i samhället. Våra
institutioner, sociala beteenden, personligheter och språk formas
i ett komplicerat nätverk, där det inte finns några
prioriteringar. Utan institutioner skulle det inte finnas några
individer. Det behöver inte vara banker, men vi måste ha
vissa ramar för vårt liv." [21.
Reflektion och värdering: Anser du att Hackings mer flytande
uppfattning är riktig? Finns inte individer utan institutioner och
nätverk?] För realisterna
måste det finnas en oberoende värld, för att vi ska
kunna leva tillsammans. För den kristna realismen måste det
finnas en oberoende intelligens för att en värld med
naturlagar och fria viljor och moral ska kunna finnas. Searle: "Det är
inte så att jag bara har en åsikt att det finns en verklig
yttervärld. En verklig värld är en
förutsättning för mig att kunna klara av saker. Jag
skulle inte kunna planera helgen eller säga när jag ska komma
hem om jag inte utgick ifrån att världen var oberoende av
mina föreställningar." [22.
Reflektion och värdering: Handlar inte Searles argument om hur han
känner sig? Inte så mycket om vad som är sant? Eller
menar du att hans argument talar för att realismen är
riktig?] Antirealisterna
hävdar emellertid att verkligheten alltid är beroende av hur
samhället betingar oss. Om vi t ex får starka signaler om
kvinnors underlägsenhet, eller ojämnlikhet mellan olika raser
från samhällets sida, då blir signalerna verklighet
för oss. Nussbaum: "Feministisk
teori utgår ofta från att våra liv planläggs av
någon annan och att de inte är meningsfulla liv för
oss. Ett annat exempel är min kollega, feministen Katherine
MacKinnon. Också hon utgår på samma sätt
från att våra liv, våra känslor, våra
önskningar etc. konstrueras i en värld där männen
har makten." [23.
Reflektion och värdering: Har feminismen rätt enligt din
åsikt? Och är det i så fall ett exempel på
antirealism, att världen konstrueras i många viktiga
hänseenden?] Det är en person
som ser systemet som det enda vi någonsin möter. Alla
våra erfarenheter formas inom systemet, och hennes uppgift
är att bryta igenom det historiskt överlagrade systemet.
Idén att man måste bryta sig igenom samhällets
ingrodda värderingar för att komma i kontakt med verkligheten
är inte ny. Redan i Athen på 400-talet f Kr beskrev Platon
samma problem i liknelsen om grottan. Vi är alla som fångar
i en grotta, fastkedjade med ansiktet mot väggen. Bakom oss
rör sig föremål förbi en eld. Platon
berättar: Julia Annas:
Platon anser att människor är passiva och anammar andras
åsikter för att kulturella krafter i samhället
uppmuntrar dem till det. I "Staten" beskriver han de samtida kulturella
samhällskrafterna som skiljer sig från våra. Han
ägnar sig åt Homeros, tragedier och offentliga kulturella
begivenheter. I vårt samhälle skulle han säkerligen
oroa sig över televisionen. Man tittar på tv hemma hos sig,
men det är en kulturell kraft. Man får se tilldragande saker
som man tar in passivt och sedan börjar man tro att det är
den verkliga världen. I liknelsen om grottan
befrias en fånge från sina kedjor och tvingas klättra
upp ur grottan och betrakta verkligheten där ute i solen. Platons
budskap är att man måste tänka självständigt
och klart för att finna sin väg till den sanna verkligheten
och att man inte bara ska acceptera värderingar som man blir
påtvingad. [24.
Reflektion och värdering: Vad finner du för
verklighetsuppfattning i denna grottliknelse? Stämmer den med
din?] Men kan vi
någonsin veta var gränsen går mellan vad som är
samhälligt betingat och vad som är oberoende av oss? Finns verkligheten i
det materiella eller i vårt medvetande? Är den fysisk eller
andlig? Finns verkligheten i världen utanför eller inom oss?
Kan "yttervärlden" finnas oberoende av ditt inre? [25.
Reflektion och värdering: Har du ett inre liv, delvis skilt
från yttervärlden? Är detta inre liv något annat
än det som yttervärlden är? Vilket liv är för
dig det viktigaste?]
* Detta är metafysik? |
|