ÖVERJAGETS KUNSKAP

Filosofen Nietzsche talade om ett ideal för människan: övermänniskan. Psykologen Sigmund Freud använder en liknande term för idealjaget: överjaget. De båda begreppen liknar varandra men skiljer sig också på avgörande punkter. De stora likheterna har diskuterats under lång tid. Nietzsches idéer om övermänniskan publicerades mellan ett och tre decennier före Freuds. Grundtanken för Nietzsche är att människan kan spränga sina gränser och nå en högre livskvalitet genom att inte följa några moraliska regler, endast agera ut sin egen passion även om den kan te sig omänsklig från massans synpunkt. Övermänniskan är inte rädd för smärta eller lidande och ser inget fel i grymma handlingar. Viljan till makt står i centrum för övermänniskans vilja. Typiskt är också att inte skygga för känslor och tankar som normalt förnekas eller trängs bort utan se de hemska sidorna som rent av nödvändig.

[1. Reflektion och värdering: Tilltalas du av Nietzsches övermänniska? Ser du självförverkligande som det viktiga?]

Men även andra tankar återfinns hos båda tänkarna och Freud hänvisar ibland till Nietzsche både i uppsatser och i brev. Tanken på ett omedvetet område i människan, idén om att bortträngande skjuter undan oönskade tankar till det omedvetna och därigenom gör att vi känner oss mer effektiva, föreställningen om att undertryckta känslor och instinkter senare uppträder maskerade till sina motsatser (t ex fientliga känslor bortträngs och dyker upp som osjälviska handlingar), vidare tanken på att drömmar är symboliska illusioner och drämmandet är en form av katharsisk handling, samt föreställningen att paranoia kan uppstå genom fientliga känslor som bortträngts. Ytterligare en tanke hos Nietzsche, återfinns hos Freud: att moralen föds ur en internaliserad aggression inom familjen. Men Freud utvecklar denna morals betydelse för historia och kultur, på ett sätt som inte Nietzsche gör.

[ 2. Reflektion och värdering: Anser du att det är en riktig teori att vi tränger undan obehagliga känslor och tankar till ett omedvetet skikt av vårt medvetande? Eller vänder vi oss helt enkelt bort från vissa saker för att koncentrera oss på annat, utan någon "lagring" i någon omedveten del av oss?]

För Freud är överjaget en dynamisk och starkt verksam nivå hos jaget som uttrycker de ideal man vill uppnå. Överjaget bildar den kvalitet av moraliskt och intellektuellt liv man vill skapa i sitt liv. Överjaget utför den nödvändiga begränsning av begären hos detet och av de exekutiva funktionerna hos jaget, som är nödvändig för ett högre kulturellt och etiskt liv. Överjaget har en mindre fast relation till medetandet än jaget.

[ 3. Reflektion och värdering: Tror du att våra begär måste bemästras av psykets överjag för att vi ska kunna skapa ett etiskt liv? Eller har vi en medfödd naturlig moralisk lag som vi bara behöver följa?]

När detet och jaget förlorar ett värdefullt objekt, ett objekt som vi laddat med värde, uppstår enligt Freud en melankoli. Denna kan ersättas av en högre tillfredsställelse när det förlorade objektet ersätts med en identifikation så att vi införlivar objektet inom oss i överjaget. Vi har nått en nivå för ideal, för metafysik och filosofisk betraktande. Vi skapar på så sätt, säger Freud, en karaktär hos oss själva. Vår person blir en frukt av överjagets skapande verksamhet i jaget, där framför allt identifikation avlöser förlusten av laddade objekt.

[ 4. Reflektion och värdering: Anser du att du skapar en karaktär hos dig själv genom att begära objekt i yttervärlden och sedan känna förlusten av dem? Och slutligen ersätta dem med en ny identifikation? Eller är teorin för krånglig för att kunna vara sann?]

Den kunskap överjaget producerar är alltså en idemässig, intellektuell men även etisk och konstnärlig kunskap. Genom att mogna bort från detets omedelbara beroende av yttre objekt och inre behov, till ett jag som ersätter förlusten med identifikation, växer vi som personer till en kunskap om livet, överjagets kunskap.

Ursprungligen kan vi hos det lilla barnet knappast skilja på objektladdning och identifikation. Senare kan man anta att objektladdningen utgår från detet som uppfattar framför allt erotiska strävanden som behov. I början är jaget svagt och har ett ambivalent förhållande till de laddade objekteen, ibland blir det ett avvisande, ibland ett accepterande.

[ 5. Reflektion och värdering: Anser du att erotiska behov och strävanden ligger bakom din utveckling som person?]

När det sexuella objektet som laddats med värde, inte går att erövra utan förloras, måste jaget motvilligt ge upp objektet och därmed sker en växt, en personlig förändring. Nu placeras objektet inom jagets värld och en identifikation sker. Energin som gick åt att önska det yttre objektet kan nu läggas på den egna karaktären, det egna jagets utformning. Överjaget har börjat sin aktivitet mot kultur och högre etiska värden.

Att avstå från begärda objekt är alltså en kunskapsökning hos personen. Detet, som endast begär, har ingen möjlighet att bli person. Jaget måste uppleva smärta, melankoli och förlust av lyckliga objekt innan personen kan få en utformning genom ersättning med identifikation. Överjaget måste reglera och begränsa så att en kultiverad blomma får chans att växa upp i jorden. Det kan sägas vara en komplicerad kunskapsprocess där en rad förträngningar och mostånd måste användas. Alternativet är ett kaotiskt återgående till detets primitiva begärsliv.

[ 6. Reflektion och värdering: Anser du att Freud ger smärta och frustration en konstruktiv betydelse för uppbyggandet av ditt överjag? Eller behövs inte alls smärta för en normal utveckling?]

Överjagets skapande av en persons karaktär beror direkt på kraften och förmågan att uppge objektrelationerna. Motståndskraften mot de begärda objekten varierar från person till person. Det handlar om i vilken omfattning en persons karaktär värjer sig mot eller accepterar denna påverkan från de erotiska objektvalen. Hos kvinnor som har stor erfarenhet av kärlek, säger Freud, kan man påvisa resterna av deras objektladdningar i deras karaktärsdrag. Man kan också se hur både objektladdning och identifikation är aktiva på samma gång innan objektet har övergivits.

[ 7. Reflektion och värdering: Förstår du vad Freud menar med objektladdnng? Har du själv "laddat" vissa objekt med begär som du är medveten om nu? Kan du tänka dig andra laddningar är de rent erotiska?]

Genom överjaget kan vi således bemästra detets begär och drifter och vi utvecklar på så sätt en viktig kunskap om oss själva. Överjaget kan också fördjupa sin relationen till detet, till priset av en ibland långtgående undfallehnhet gentemot detets upplevelser. När jaget antar objektets drag tränger det sig så att säga själv på detet, som kärleksobjekt, försöker kompensera detet för dess förlust genom att säga: Hör du, se hitåt, du kan älska mig också, jag är ju så lik ditt begärsobjekt!

[ 8. Reflektion och värdering: Anser du att vi försöker kompensera förlusten av objekt vi begärde men inte fick? Kan du ge något exempel? Kan du finna något du längtar efter men aldrig får? Försöker du kompensera med något annat?]

Hur karaktärens mostånd mot effekterna av de förlorade begärsobjekten än ser ut i det individuella fallet, kommer de första identifikationerna att ha en allmän och bestående verkan på vår kunskap om oss själva. Detta är uppkomsten av jagidealet, för bakom detta döljer sig individens första och mest betydelsefulla identifikation, den med fadern, under de första levnadsården. Denna tycks till en början inte vara resultatet av en objektladdning, den är mer direkt och sker tidigare än alla andra objektladdningar. Vår sexualitet utvecklas i olika faser. Till den första hör fadern som objektval för begäret. Detta val tycks för det normala barnet leda till en sådan primär identifikation.

[ 9. Reflektion och värdering: Kan du minnas att du tidigt, under de första levnadsåren, fick din pappa som ideal? Eller är det något som kom senare i lvet?]

Det typiska objektvalen är enligt Freud de som sker inom familjen, han kallar detta "oidipuskomplexet" efter den grekiska hjälten Oidipus som av misstag och okunskap dödade sin far och låg med sin mor sedan han blivit kung. Freud menar att modern blir den lilla pojkens första stora begärsobjekt, vilket utgår från amningen. Detta objekt måste så småningom under lidande uppges och en identifikation med fadern sker, först en fientlig, sedan en positiv och förstärkande: jag är också en man som tycker om kvinnor. Den lilla flickan däremot, som först haft fadern som kärleksobjekt, identifierar sig med modern och tänker på sig själv som kvinna som tycker om män. Ibland kallas flickans process Elektrakomplexet och skiljer sig från pojken genom att flickan inte nödvändigtvis måste flytta sin identifikation till fadern. En annan skillnad är den penisavund som normalt uppstår och som kombineras med begäret att få barn med sin far.  Detta begär agerar flickan senare ut genom att söka en äldre man, en fadersfigur att få barn med.

[ 10. Reflektion och värdering: Anser du att Freuds oidipusteori är rimlig? Vad tycker du känns sant och vad verkar vara konstigt?]

Båda könens tidiga identifikationer befäster karaktären av pojkens manliga karaktär och flickans kvinnliga, även om flickor aldrig utvecklar lika starka överjag som pojkar enligt Freud. Dessa identifikationenr motsvarar inte alltid våra förväntningar, det uppgivna begärsobjektet upptas inte alltid i jaget. Men hos flickor kan detta lättare iakttas än hos pojkar. Man kan ibland se att den lilla flickan sedan hon måst avstå från fadern som kärleksobjekt, nu plockar fram sin manlighet och identifierar sig med fadern, alltså med det förlorade objektet, istället för med modern. Avgörande för detta är om henns manliga anlag är starka nog. Om denna identifikation pågår för länge uppstår det Freud kallar inversion, vilket leder till homosexualitet. Samma sak sker när en pojke inte lyckas genomföra identifikationen med fadern, han blir homosexuell.

[ 11. Reflektion och värdering: Anser du att homosexualitet är resultatet av en oförmåga till rätt identifikation med mamma eller pappa? Eller handlar det om medvetna val som görs någon gång under barndomen? Tror du som Freud att flickor inte utvecklar lika starka personligheter som pojkar?]

Denna ökade kunskap om sig själv genom identifikationer innebär en jagförändring som behåller sin särställning och uppträder gentemot jagets överiga innehåll som jagideal eller överjag, menar Freud. Men överjaget är inte bara detta utan också en kraftfull reaktion mot dessa identifikationer. Överjaget säger till normala pojkar, inte bara: Så som fadern ska också du vara! Det finns också ett förbud som överjaget utvecklar: Du får inte göra allt eller vara allt som fadern gör och är! Fadern har makten och du kan inte gör allt han gör - ännu!

Detta är överjagets dubbla kunskap - hur jag ska vara och vad jag ännu inte kan vara. Detta dubbelansikte har enligt Freud sin grund i det faktum att överjaget ansträngde sig att tränga bort oidipuskomplexets objekt. Det har denna omsvängning att tacka för sin uppbyggnad och existens. Bortträngningen av begärsobjekten mamma och pappa var ingen lätt process, den var förenad med stor smärta. Fadern resp. modern ses med nödvändighet under en period som ett fientligt hinder för den egna utvecklingen. Lösningen på problemet blir att själv bli en av föräldrarna i sitt inre, genom överjagets identifikation. Det infantila jaget upprättar samma hinder inom själv, i sitt samvete och i sin reglering av vad som kan ske och inte ske i livet.

[ 12. Reflektion och värdering: Anser du att du har identifierat dig med någon av föräldrarna? I vilken ålder skedde i så fall det? Eller ser man tidigt kritiskt på sina föräldrar och identifierar sig med andra förebilder utanför familjen? Har du sett dina föräldrar som hinder för din utveckling under någon period? Hur är det just nu?]

Överjaget lär sig att det har faderns karaktär och ju starkare oidipuskomplexet var, ju snabbare sker bortträngningen av det. Överjaget använder här kulturens föreställningar, religionens insikter, vetenskapens bild av världen, lärares och mentorers inflytande och hjälp. En individ utan dessa hjälpmedel får svårt att skapa sitt överjag och blir därmed kulturellt handikappad och etiskt svag. Läsandet av texter och identifikationen med olika nivåer av språket är alldeles avgörande för överjagets idealbildning.

[ 13. Reflektion och värdering: Anser du att lässvaga personer har svagare överjag och svagare personligheter? Vilka vuxna auktoriteter spelar stor roll för din personliga utveckling? ]

När överjaget på ett positivt sätt byggs upp kommer det att härska över jaget och detet,  det kommer att "äga" både jaget och detet. Metoden är det känsliga samvetet som säger vad rätt och fel är, men även emotiva skuldtillstånd som pejlar av alla situationer. I kommunikationen med människor kommer överjagets att  från och med nu granska att allt går just till, att alla gör så gott de kan, att godhet är målet för verksamheten och inte bedrägeri. När allt sker på ett gott sätt kommer överjaget dessutom att belöna med känslan av rättfärdighet och lycka, den gamla definitionen på lycka: eudaimonia, makarios, beatitudo.

[ 14. Reflektion och värdering: Anser du att ett känsligt samvete är en viktig psykisk förmåga? Tror du samvetet vet vad rätt och fel är? Vilken form av lycka är störst för dig?]

Vi inser, säger Freud, att överjagets uppkomst är sammankopplat med två högst betydelsefulla biologiska faktorer: människans långvariga hjälplöshet och yttersta beroende under den tidiga barndomen och hennes komplexa begärsobjekt inom familjen, oidipuskomplexets olika processer. Överjagets utväxt ur jaget och särskiljande från jaget är dock inte något biologiskt slumpartat utan har en central roll för personligheten, för religionens insikter och erfarenheter, för kulturens högsta mål och för all utveckling av ett gott samhälle. Genom att föräldrarna i form av begärsobjekt spelar en så avgörande roll under den första barndomen skänker denna process beständighet åt de förhållanden som senare skapas. Som en teolog och mystiker, Ruth Burrows, sagt: Ett barn som inte älskat sina föräldrar får svårt att älska Gud.

[ 15. Reflektion och värdering: Anser du att religiösa personer har mer utvecklade överjag? Krävs starka överjag för att kulturen ska överleva? Vilka kända personer tror du kan ges som exempel på starka överjag?]

Till överjagets kunskap hör de estetiska och moraliska. Dessa utvecklas som starka tendenser redan under bortträngningen av begärsobjekten. Redan tidigt byggs enligt Freud det moraliska medvetandet och det estetiska området upp i personen. I relation till mamma och pappa byggs våra konstnärliga, religiösa och moraliska insikter upp och vår praktiska förmåga att tillämpa dem i olika verksamheter - konsten, musiken, religionens handlingar, bönen och meditationen.

Medan jagets kunskap i stort sett representerar yttervärlden, uppträder överjaget som den inre och högre världen av ideal och regleringar. Men samtidigt försvara överjaget detets inre värld mot jagets yttre. Överjaget är som en sorts advokat för detets inre upplevelser. Konflikter mellan jaget och överjaget speglar i sista hand motsatsen mellan yttervärld och innervärld, mellan reella oc det psykiska.

[ 16. Reflektion och värdering: Anser du att konstnärlig utveckling sker inom familjen? Eller måste man ha särskilda medfödda anlag? Är moralen medfödd så att alla kan förstå vad som är gott och ont? Eller skapas moral av identifikation med någon av föräldrarna?]

Idealbildningens kunskap om verkligheten bygger alltså på det som biologin och människosläktets öden lämnat över i detet, ett material som överjaget nu använder som individuell erfarenhet. Vår primitiva förundran inför natthimlen och våra årtusenden av lovprisning inför en Skapare av universum, kan genom överjaget få en individuell form, en kunskap och erfarenhet som ägs av den individen själv och blir en del av hans eller hennes personlighet.

Det som i individens själsliv tillhörde de djupaste skikten, förvandlas av överjagets idealbildning till det högsta i människosjälen, säger Freud. Men det skulle vara en fruktlös möda att försöka placera eller lokalisera överjagets verksamhet, såsom vi har försökt placera detet och jagets områden. Det är för komplicerat helt enkelt. Men det är inte svårt att visa att jagidealet uppfyller alla anspråk som ställs på ett högre väsen i människan. 

[ 17. Reflektion och värdering: Anser du att vi ärver känslor och upplevelser av våra förfäder? Känner vi samma förundran, samma ångest, samma kärlek som dem?]

Bibeln handlar ur denna synpunkt om längtan efter den himmelske Fadern och vår uppfattning om vår egen otillräcklighet och maktlöshet i universum resulterar i den ödmjukhet och fullständiga underkastelse som alla religioner i grunden talar om och rekommenderar. En svag överjagsutveckling leder följaktligen till en svag sådan underkastelse. Den gudomliga lagen, t ex i Toran, behåller sin kraft genom överjagets och utövar fortfarande i form av samvete den moraliska censuren.

[ 18. Reflektion och värdering: Anser du att religionerna handlar om överjagets verksamhet?]

Spänningen mellan samvetets krav och jagets prestationer förnimms tydligt som skuldkänslor med krav på upprättelse och förlåtelse. De sociala känslorna vilar på identifikationer med andra människor som har samma personlighetsutveckling, samma utvecklade överjag.
Religionens erfarenheter, moralens kunskap om hur vi bör leva och vår sociala förmåga i praktiken är enligt Freud det högsta som sker i människan, men de var i ursprungligen samma sak. Dessa ingredienser i människans högre väsen förvärvas fylogenetiskt genom begärsobjekten inom familjen. Moraliska insikter vinns genom det smärtsamma bemästrandet av sina begär i tidig ålder och de sociala känslorna utvecklas genom tydligt tvång att övervinna rivaliteten mellan de andra familjemedlemmarna. I ett samhälle med vaga familjekonturer och otydliga familjerelationer kan överjaget få problem i sitt förvärvande av dessa processer.

[ 19. Reflektion och värdering: Anser du att du utvecklats personligen genom rivalitet med syskonen? Utvecklas ensamma barn inte lika väl som de som har många syskon? Uppstår moraliska insikter i tävlan och rivalitet? Eller finns moralen helt oavsett denna rivalitet?]

Vid alla dessa moraliska förvärv, menar Freud, går det manliga könet i spetsen framför "det svaga könet". De flesta religioners betoning av mannen som präst och ledare ha sin fylogenetiska grund i detta faktum liksom i det faktum att kvinnan aldrig utvecklar samma styrka i överjaget som män. Korsad ärftlighet har däremot givit också kvinnorna tillgång till dessa moraliska landvinningar, trots deras generellt sett svagare överjag. De sociala förmågorna och känslorna uppstår än i dag hos individen som en övergyggnad på de svartsjuka impulserna genetemot syskonen. Eftersom fientligheten inte kan tillfredsställas sker en identifikation med rivalerna och detta bygger upp en gemenskap.

[ 20. Reflektion och värdering: Anser du att det finns ett "svagare kön"? Passar män generellt sätt bättre som ledare, präster, domare, familjens huvud? Borde Anglikanska kyrkan och Svenska kyrkorna lyssna på Freud?]


Iakttagelser av personer med svagare homosexuella tendenser ger oss stöd, påstår Freud, i antagandet att också denna identifikation är ett substitut för ett kärleksfullt objektval som har avlöst den aggressiva inställningen. Homosexualiteten blir därmed orsakad av att en naturlig process blivit avbruten, men inte en sjukdom eller en last. Detet, alltså det primitiva begärslivet, kan inte får någon upplevelse eller kunskap om yttervärlden. Men detet kan uppleva ett yttre öde genom jaget som inför detet företräder och representerar yttervärlden. Man kan dock inte, säger Freud, tala om något direkt arv hos jaget. Jaget är i och för sig en differentierad del av detet. Jaget upplevelser tycks till en början inte föras vidare genom arv men om de tillräckligt ofta och starkt upprepas hos många individer förvandlas de så att säga till detets upplevelser. Och då kan vi börja tala om arv. Uppleversenas inverkan befästs genom arv.

[ 21. Reflektion och värdering: Anser du att det är rimligt att vi ärver upplevelser som många haft tidigare i historien?]

Den kristna tanken på arvsynden kan här tolkas som just detets arv av felsteg, skuldkänslor och tendenser att ofullständigt bilda överjag genom många generationer människor. Följaktligen härbärgerar det ärftliga detet i sig resterna av oräkneliga jagexistenser och när jaget skapar sitt överjag av detet, synliggör det kanske bara äldre jaggestalter, låer dem återuppstå. Arvsynden kan kanske förstås fylogenetiskt som jagets tidiga konflikter med detets objektladdningar, vilket övergår till konflikter med deras arvtagare, överjaget. När jaget illa lyckas bemästra begärskomplexen kommer dess energiladdning bli verksam i jagidealets konfliktreaktioner.

[ 22. Reflektion och värdering: Anser du att vi ärver misstag och brottsliga tendense, förmågan till att känna skuld och till förlåtelse? Eller är det inlärda beteenden?]

Överjagets ideal och dess kommunikation med detets driftimpulser ger oss, enligt Freud, svaret på gåtan hur idealet självt tills tor del kan förbli omedvetet för många människor, hur det till och med blir otillgängligt för jaget. Den strid som rasar i människans inre djup och slutförs på grund av snabb sublimering och indetifkation, fortsätter nu precis som på Gamla Testamentets tid. Överjaget kunskap om ideal och högre väsen är ännu inte helt erövrad av mänskligheten.

[ 23. Reflektion och värdering: Anser du att det rasar en strid i människans inre djup?]