Projektiva metoder

De projektiva metoderna utgår från psykodynamisk teori i vid mening
och bygger på den projektiva hypotesen. Den projektiva hypotesen
vilar på antagandet om psykisk determinism, som säger att individen
i stor utsträckning år styrd inifrån, även av omedvetna processer. När
individen ställs inför ett mångtydigt stimulus - det kan vara en bild,
en berättelse eller en situation - tolkar hon detta utifrån sin tidigare
samlade erfarenhet, det vill säga sin inre värld.

Personligheten antas vara organiserad i nivåer och de projektiva
metoderna avtäcker djupare och omedvetna nivåer. I tolkningen av
ett mångtydigt stimulus projiceras, alltså synliggörs, individens behov
och konflikter. Ju mer mångtydig, eller öppen, testsituationen är, desto
större utrymme får de djupare skikten i personligheten. Testuppgiften
kan vara att med utgångspunkt i en bild konstruera en berättelse,
som i exempelvis Thematic Apperception Test som använts i forskning
för att studera djupare liggande personliga behov. I schweizaren Hermann
Rorschachs (1884-1922) associativa bläckplumpstest ges den personliga
fantasin - och därmed de djupare personlighetsnivåerna - ännu större utrymme.

Så här några Rorschach-bilder se ut:









Projektiva metoder är kvalitativa och huvudsakligen idiografiska till
sin karaktär, och bygger på en humanvetenskaplig tradition. De har
av vissa avfärdats som ovetenskapliga, eftersom de sällan kan stoltsera
med reliabilitets- och validitetskoefficienter som tillfredsställer en psykometriskt
orienterad kritiker. Delvis är kritiken orättfärdig
eftersom man för att göra sådana beräkningar mäste översätta test-
personens svar till siffror. Då riskerar de centrala kvaliteterna i sva-
ren att reduceras intill meningslöshet.


Kombination av kvalitativa och kvantitativa ansatser

Det finns dock framgångsrika exempel på att ett projektivt test kan
utvärderas på ett standardiserat sätt, så att delar av resultatet kan
sammanfattas i siffror. Forskningen om behov och motiv, som initie-
rades av den amerikanske psykologen Henry Murray (1893-1988) utgör
ett tidigt sådant exempel.

Det mer sentida Exners Comprehensive System för utvärdering av
Rorschachs bläckplumpstest (Exner 2003) har visat sig ha acceptab-
la mätkvaliteter. Systemet sammanför erfarenheter från tidigare för-
sök att hitta meningsfulla kvantitativa uttryck för Rorschach-svar.
Framgången har sannolikt varit möjlig tack vare att man byggt på en
omfattande systematiserad klinisk kunskap och forskning.

I viss mån tycks även vår tids statistiska metoder öppna nya möj-
ligheter för att bearbeta projektiva data på ett adekvat sätt, och att
bidra till teoriutveckling (Janson 1999). Det finns också exempel på
metoder där projektiva inslag kombineras med objektiva. Den per-
ceptgenetiska tradition som utvecklats i Lund, med Ulf Kragh och
Gudmund Smith i främsta ledet, är ett sådant.


Skillnader i motivation

En viktig aspekt av människors personlighet handlar om drivkrafter-
na bakom mänskligt beteende, dvs. vad som motiverar människor att
handla på det ena eller andra sättet. Människors motivation kan ana-
lyseras på en mängd olika nivåer, från mer eller mindre omedvetna
behov och drifter till mer medvetna mål och strävanden.


Behov och drifter

Vissa psykologiska teorier har lagt tonvikten vid omedvetna drifter. Psykoanalysens
skapare Sigmund Freud antog existensen av två grundläggande drifter
bakom människans beteende: sexualdriften och aggressionsdriften.

Freuds driftslära har spelat en central roll inom psykoanalytiskt
tänkande, även om andra psykoanalytiker fört fram andra teorier.
Freuds efterföljare, den österrikiske psykiatern Alfred Adler (1870-1937),
framhöll till exempel i stället driften till självhävdelse och
makt, som han menade grundläggs i de mindervärdeskänslor som vi
alla i olika utsträckning upplever som barn.

Företrädare för den humanistiska psykologin, som den amerikans-
ke psykologen och psykoterapeuten Carl Rogers och
den amerikanske psykologen Abraham Maslow (1908-1970), har
framhållit människors självkänsla och behov av självförverkligande
som centrala drivkrafter.

Maslow såg människors behov som ordnade i en trappa, den så
kallade behovstrappan. Längst ned var de mest grundläggande
fysiska behoven (syre, vatten, mat, sex). På nästa trappsteg placerade
han behov av trygghet, och ytterligare ett trappsteg upp fanns psykologiska
eller sociala behov av tillhörighet, kärlek och accepterande. På det allra högsta
trappsteget återfanns behovet av självförverkligande. Maslow menade att
otillfredsställda behov på lägre trappsteg hindrade människor från att tillgodose
sina behov på högre nivåer.






De psykoanalytiska och humanistiska teorierna grundar sig framför
allt på kliniska observationer och teoretisk analys, snarare än systema-
tisk empirisk forskning. En mer empirisk ansats till att förstå männi-
skors behov återfinns inom den personlighetspsykologiska forsk-
ningstradition som inleddes av amerikanen Henry, Murrav.

Murray var starkt kritisk mot den empiriska forskning som
bedrevs med hjälp av självskattningsformulär, som han menade bortsåg
alltför mycket från omedvetna processer. Enligt Murray tolkar vi händelser
och situationer utifrån de behov vi har. Han utvecklade en projektiv
testmetodik, Thematic Apperception Test (TAT). Testmetodiken går ut
på att en person får se ett antal kort med bilder och sedan får i uppgift
att berätta en historia till varje kort. Personen ombeds att berätta
vad som händer i själva situationen, vad som hänt innan, och vad som
händer efteråt.



Bilden på är ett exempel på ett TAT-kort. Eftersom bilden är mångtydig och därför
lämnar mycket spelrum för fantasin, antas berättelsen uttrycka personens inre behov. Murray antog att denna typ av test var ett bättre sätt att undersöka människors behov än att fråga dem direkt, eftersom det är tveksamt i vilken utsträckning människor är medvetna om sina behov.

Murray utvecklade en systematisk teori om människors motivation, som bland
annat innehåller en klassifikation av grundläggande mänskliga behov. Den
forskningstradition som Murray, inledde har dock framför allt fokuserat på tre
av dessa behov: prestationsbehov, maktbehov och intimitetsbehov.

Med prestationsbehov menas en önskan att göra allt bättre ifrån sig, att lyckas
och att känna sig kompetent. Människor med ett starkt prestationsbehov njuter
av att lyckas med nya uppgifter, och utsätter sig gärna för utmaningar. Ju fler
formuleringar om att nå framgång, övervinna hinder och så vidare som används
i TAT-berättelserna, desto högre grad av prestationsbehov anses personen ha.
Undersökningar i ett flertal olika länder har bland annat visat att en hög poäng
på prestationsbehov enligt TAT hänger samman med en ökad benägenhet
att ägna sig åt affärsverksamhet (McClelland 1961).

Människors maktbehov definieras som en vilja att påverka andra människor.
En hög grad av maktbehov, mätt med TAT, har visat sig vara förknippad med
en benägenhet att söka ledande ställning i olika sammanhang, och att vara
kontrollerande även i nära relationer, men också med att ha problem i
kärleksrelationer (Winter 1988).

Även i forskningen kring individuella skillnader i människors intimitetsbehov
har intressanta samband hittats: en hög TAT-poäng på detta motiv vid 30
års ålder har till exempel visat sig predicera ett lyckligare samliv och bättre
psykosocial anpassning y år senare (McAdams i988). Medan man inte
kunnat finna några könsskillnader i prestations- och maktbehov, har
man funnit klart starkare intimitetsbehov hos kvinnor än hos män.

Det kan vara intressant att notera att denna forskningsmetodik också har
vidgats från TAT till en analys av andra skriftliga dokument, alltifrån barns
sagoberättelser till presidenttal. Således har till exempel de amerikanska
presidenterna Nixon och Clinton studerats med avseende på prestations-
och maktbehov, såsom de framträder i de formuleringar de använt sig av
i sina tal.


Basbehov och behovsprofiler

En nutida forskare som försöker analysera individuella skillnader i
motiv och behov med samma typ av metod som inom trait-psykolo-
gin, dvs. självskattningsformulär och faktoranalvs, är den ameri-
kanske psykologen och psykiatern Steven Reiss (Reiss & Havercamp
1998). Reiss och hans medarbetare var intresserade av människors
basbehov, dvs. mål som eftersträvas på grund av sitt eget inneboende
värde och inte som medel för uppnåendet av något annat mål.

Därför konstruerade de ett frågeformulär som bestod av enkla påståen-
den om hur viktiga olika behov upplevs vara (till exempel "jag älskar
att äta", "sex är mycket viktigt för mig", "jag mår som bäst när jag
är fysiskt aktiv", "jag älskar fester" osv.).

Deras ursprungliga lista bestod av 328 sådana påståenden. De bad
därefter människor att skatta hur väl dessa påståenden stämde in på
dem, och använde sedan faktoranalys för att se hur många olika kate-
gorier av behov som dessa kunde reduceras till. Deras slutsats blev att
cirka 16 behovskategorier gav den bästa lösningen:



16 BASBEHOV

1 Makt - att leda, skapa och påverka

2 Självständighet - att känna sig fri, oberoende

3 Nyfikenhet -  att lära för lärandets egen skull

4 Acceptans -  att känna sig accepterad och uppskattad

5 Ordning -  att organisera, planera, sätta upp regler

6 Sparande - att samla, spara

7 Heder - lojalitet mot föräldrar, traditionen och dess moralkodex

8 Idealism -  att engagera sig för sociai rättvisa

9 Social kontakt -  vänskap, tillhörighet

10 Familj -  att fostra och ta hand om barn

11 Status - att känna sig betydelsefull

12 Revansch - aggressivitet, hämndlystnad, tävlingsinriktnlng

13 Romantik - sex och skönhet

14 Mat -  att ägna tid åt ätande, bantning

15 Fysisk aktivitet - att motionera, utöva sport

16 Lugn och ro - att undvika ångest och stress



Även om samtliga behov, enligt Reiss, går att finna hos nästan alla människor, så varierar behovens styrka från person till person, delvis beroende paågenetiska variationer. Att förstå en individ, menar Reiss, är framför allt att förstå dennes behovsprofil, dvs. vilka av dessa 16 behov som är mest respektive minst betydelsefulla för just honom eller henne. Styrkan i dessa olika behov utgör ett slags grundval för personens upplevelse av mening och värde i sitt liv.

Det innebär samtidigt att individuella skillnader i behovens styrka är en viktig faktor som begränsar vår omedelbara förmåga att förstå varandra. Eftersom vi inte kan uppleva styrkan i den glädje som någon har av till exempel sex eller föräldraskap, kan vi inte förstå i hur hög grad dessa behov är eller inte är en drivkraft hos andra.

På samma sätt har till exempel personer med stort eller litet behov av lugn och ro stora svårigheter att första varandra: Den förre ser sig själv som försiktig, förståndig och aktsam, men betraktas kanske av den senare som feg, ängslig, räddhågad och överbeskyddande. Och omvänt: medan den senare ser sig själv som modig, djärv och trygg, betraktas han/hon av den förre kanske som obetänksam, dumdristig och tanklös. För varje basbehov kan man, enligt Reiss, finna slående exempel pa sådana tolkningsskillnader med åtföljande kommunikationssvårigheter hos personer med olika behovsstyrka.

Reiss metod för att undersöka behovsprofiler bygger på personens rnedvetna upplevelse av sina egna behov och strävanden. En relevant fråga här är i vilken mån människor verkligen är medvetna om sina motiv och drivkrafter.


Medvetna och omedvetna motiv

Inom den psykoanalytiska traditionen läggs stor vikt vid omedvetna motiv, och då främst vid motiv som har trängts bort på grund av att de är mer eller mindre tabubelagda. Men motiv kan också vara mer eller mindre omedvetna i betydelsen oreflekterade. En viktig anledning till detta är att vår förmåga till uppmärksamhet är starkt begränsad - vi har helt enkelt inte kapacitet att vara fullt medvetna om allt som pågår inom oss.

En viktig skillnad mellan TAT-traditionen och trait-psykologin är metoden att undersöka individuella skillnader. Redan på ett tidigt stadium stod det klart att motiv som mäts utifrån de fantasier som undersökningsdeltagarna konst- ruerar till TAT-bilder skiljer sig tydligt från de motiv med samma namn (till exempel prestationsmotivet) som mäts med självrapporter eller självskattning.

Dels visade det sig att dessa olika mått inte korrelerar signifikant med varandra; dels har det visat sig att de har olika samband med andra variabler. Trots att man skulle kunna tro att det rör sig om två skilda sätt att mäta samma sak, tycks det snarare vara så att de mäter olika aspekter av mänsklig motivation: implicita och explicita motiv.

Vad beträffar prestationsmotivet har denna skillnad formulerats (McClelland m.fl. 1989) så att TAT-metoden mäter individens inre behov av att prestera, såsom det tar sig uttryck i hans eller hennes beteende över tid. När prestationsmotivet mäts med hjälp av självskattningsformulär mäts i stället det värde som han eller hon lägger vid att prestera, beroende på yttre sociala incitament, och det har mer att göra med individens medvetna tänkande än med hans eller hennes oreflekterade beteende.

Det finns empiriskt stöd för en sådan slutsats. I en så kallad metaanalys (där resultaten från många, sinsemellan oberoende studier kombineras och bearbetas statistiskt) som innefattade 105 studier av prestationsmotivet fann man att TAT-måttet var betydligt bättre på att förutsäga långsiktiga utfall, som till exempel den samlade inkomsten under personens livstid, eller hur hög position som personen nått inom en organisation. Frågeformulärsmåttet däremot var bättre på att förutsäga utfall på kortare sikt, till exempel college-betyg och prestation på olika test som mäter förmåga (Spangler 1992).

Men finns det några egentliga hårddata som visar att människor styrs av omedvetna processer? Området är onekligen svårforskat.