Det psykologiska känslomaterialet kan vara av två slag: endera är det vad vi kallar normalt, det som är gemensamt för de flesta eller alla människor, alldeles oavsett ras och kultur. Eller så består det psykologiska materialet av det som de flesta på jorden upplever som onaturliga och abnormala känslor som särskilt ligger i bakgrunds- känslorna och inte är medvetna till en början. Något har blivit fel i erfarenheten eller i medfödda genetiska defekter.

Rädsla är t. ex. normal inför farliga omständigheter som en beväpnad terrorist men onormal inför oskyldiga katter och spindlar. Attraktionen mellan pojke och flicka i ungefär samma ålder är normal men attraktionen mellan en  gammal man och en mycket ung flicka, eller attraktionen mellan samma kön är onormala, de är psykosexuella dysfunktioner och upplevs perversa i nästan alla kulturer utom i den gayaktivistiska minoritetskulturen i Nordeuropa och Nordamerika, också den kraftigt ifrågasatt.

Psykologisk terapi, t. ex. så kalla kognitiv terapi  kan hjälpa en person att få bort de onormala bakgrundskänslorna och bota eller kraftigt reducera den psykosexuella dysfunktionen. Detta är att så att säga ge personen ett bättre psykologiskt känslomaterial för att göra moraliska val med. Moralen handlar om själva valen av handlingar, inte om själva känsorna.

Vi kan illustrera detta med följande situation. Tänk på tre män som går ut i kriget. En av dem har normal rädsla för livsfaror som alla har men han undertrycker den genom moraliska val och blir en modig man, viktig för sina kamrater i farliga situationer. De andra två har problem i sina känslor på grund av en rad faktorer (uppväxt, arv, genetik) och de är irrationellt skräckfyllda inför faror och kan inte göra moraliska val som är riktiga. De fungerar inte och kamraterna kan inte lita på dem.

Tänk dig nu att en god kognitiv psykolog dyker upp och ger dem terapi som fungerar. Psykologen ger de två männen med onormala känslor ett normalt känsloregister och de har fått samma utgångspunkt som den första mannen som fungerar normalt känslomässigt och moraliskt.

Nu är det psykologiska problemet över och det moraliska problemet kan starta. De två männen som är botade kan nämligen välja helt olika moraliska handlingar. Den första säger: Tack och lov att jag känner på ett normalt sätt, nu kan jag äntligen fungera som jag vill fungera och ställa upp för de andra i fara. Men den andra botade mannen kan säga: Ok, jag är glad att jag känner normalt, men jag tänker nog ändå springa och gömma mig när det hettar till och inte riskera för mycket i det här bedrövliga kriget. På sätt och vis kan dåliga moraliska val göras mer effektivt när de psykologiska bakgrundskänslorna är normala och dåliga handlingar kan gömmas mer listigt.

Skillnaden är nu moralisk mellan de två botade männen och psykolgin kan inte göra så mycket åt det. Hur mycket än känslorna blir botade så kvarstår det moraliska valet. Det fria personliga valet att rädda sig själv först eller ställa upp för de andra är det enda moralen bryr sig om.

Det dåliga psykologiska känslomaterialet är alltså inte en synd utan en sjukdom. Ingen behöver anklaga sig själv för onormala känslor utan istället göra allt för att bli botad. Det vore naturligtvis absurt att hävda sin rätt till handlingar baserade på onormala eller perversa känslor.

Detta är mycket viktigt. Människor bedömer varandra på de yttre handlingar och val de gör. Gud, för den som är troende, bedömer dem på de moraliska val de gör i sitt inre. När en neurotisk man som har ett patologiskt behov av sex med barn ändå är god och kysk tillsammans med en liten söt flicka, bedömer troligen Gud det som modigare än en soldat som riskerar sitt liv för truppen. Men människor ser oftast bara de yttre handlingarna och att en äldre man är god mot barn verkar inte så modigt.

När en ung man, som blivit uppfostrad av perversa föräldrar där lusten kommer först och båda är otrogna med andra, är trogen och kysk med sin egen flickvän och så att säga går emot sin egen sexuella uppfostran, gör troligen i Guds ögon mer än vad vi vanliga normala skulle göra om vi gav upp vårt liv för vän i fara.

Vi kan också vända på saken. Många av oss vanliga människor som verkar hur trevliga och duktiga som helst, kanske inte alls gör något gott bruk av de ärvda goda och normala bakgrundskänslorna vi fått med oss. Vi kanske är i klart sämre läge än de vi betraktar som eländiga varelser. Kan vi vara säkra på att vi betett oss så bra om vi haft samma psykologiska förutsättningar?

Vi bör därför inte döma för vi ser endast slutresultatet av det psykologiska material som finns i bakgrunden för individens beslut. För en troende gäller att Gud inte alls dömer efter känslomaterialet, läggningen eller tempramentet, utan själva de moraliska handlingarna utifrån situationen.

Den psykologiska utrustningen hos en människa beror till största delen på den kropp hon eller han har. När kroppen dör faller allt detta bort och den verkliga, centrala människan, hon som väljer att göra det bästa av denna psykologiska utrustning, lever nu naket och bedöms. Många saker i vårt eget beteende som vi betraktat som trevliga förtjänster och goda egenskaper, hade vi med oss genom en sunt och välbalanserat nervsystem utan anlag för problem. Detta faller också bort. En komplexfylld och övedriven psykoligsk utrustning kommer att falla bort likaså.

När det gäller den sexuella delen av vår psykologiska utrustningen handlar det oftas om problemet med kyskhet. Det är ett gammalt ord men har fortfarande betydelser som trohet, pålitlighet, sundhet, normalitet, tillfredsställelse i djupare mening, kärlek och trygghet. Vi kan använda ordet för enkelhetens skull och vi kopplar därmed tillbaka på en lång tradition i Europa.

Kyskhet i den sexuella psykologin handlar inte om blyghet eller anständighet som snarare än sociologiska eller antropologiska begrepp. Anständighet handlar t. ex. om hur mycket av kroppen som ska visas offentligt, vad man kan tala om utan att såra andra, vilka ord och uttryck som kan användas utan att störa sin omgivning osv.

Kyskheten är densamma genom historien men de sociologiska normerna för anständighet och blyghet har förändrats. En flicka på Samoa som knappt har några kläder alls på sig och en påbyltad kvinna i det viktorianska England kan båda vara lika blyga eller anständiga beroende på de sociala normer som gäller i deras respektive samhälle. Båda kan vara lika kyska, trots deras olika utseende.

Det språk som vissa kyska kvinnor använder på Shakespeares tid skulle bara användas av fullständigt övergivna prostituerade idag.  Bara när syftet är att chockera eller väcka överdriven lust kan vi säga att språket är okyskt eller snuskigt. Men om detta syfte inte finns utan något grovt sägs utan baktanke kan vi endast anklaga personen för slarv eller okunnighet om hur man talar.

Ibland är det inte fråga om okyskt beteende när någon stör andra genom oanständigt prat. Det är snarare kärlekslöst prat, en brist på vänskap eller gemytlighet. Det är ovänligt att göra andra besvärade genom sexuella anspelningar, det är inte nödvändigtvis okyskt.

Den sexuella psykologi som spred sig i Europa under sextiotalet -- den sexuella revolutionen -- behöver inte i sig vara något okyskt och ont men den har lett till stor förvirring i vilka sociala normer som ska gälla för samhället. Särskilt för unga är detta faktum oroande och skadligt.

Men den centrala faktorn i den sexuella psykologin är just kyskheten. Denna gamla dygd är den mest impopulära bland de traditionella dygderna och förknippas ibland med kroppsfientliga fundamentalister. Det handlar dock om grundläggande psykologiska faktorer. Kyskhet innebär en enkel regel: äktenskap eller helt avstående från sex. Detta är så svårt och så i motsats till vår naturliga instinkt att vi ställs inför ett ultimatum: endera är den gamla kristna dygden en felaktig inställning eller så har vår sexuella instinkt blivit defekt och missbildad.

De flesta känner på sig att det är instinkten som gått fel. En minoritet anser att den är riktig och bör tillfredsställas i största möjliga utsträckning. Det finns många skäl att anta vad de flesta känner. Det biologiska syftet med sex är och förblir barn ungefär som det biologiska syftet med att äta mat är att få mer energi och näring. Om vi äter närhelst vi känner för det och så mycket vi vill kommer förstås de flesta av oss att äta för mycket men kanske inte extremt för mycket. En överätare kanske äter för två men knappast för tjugo.

När det gäller många instinkter går alltså aptiten lite längre än det biologiska syftet, såsom mat och dryck, men inte bisarrt mycket för långt. Men om en frisk ung man tillfredsställer sin sexuella aptit närhelst han känner för det och om varje samlag skapar ett barn så befolkar han lätt en liten stad på tio år. Denna biologiska instinkt är alltså en fruktansvärd och extrem överdrift när den tillfredsställs.

Den sexuella psykologin hos människan är alltså defekt i sin bisara excess. Vi kan ta en illustration. Det är inte svårt att få en stor publik att se på en flicka som klär av sig naken på en sexklubb eller på internet. Tänk dig att du besöker en kultur där en stor publik kommer för att se en tallrik som är dold av en duk och att spänningen stiger när duken långsamt tas bort och avslöjar en lammstek eller några baconskivor. Skulle du inte omdelbart konstatera att den biologiska instinkten för mat är defekt och skadad i den kulturen? På alldeles motsvarande sätt skulle en person från en annan kultur anse att vår instinkt för sex är skadad och bisarr?

Man skulle kanske kunna ha den hypotesen att i ett land som har striptease med mat, råder hunger och brist på mat. På motsvarande sätt skulle vår pornografi tyda på en psykologisk brist på sex, en svält på sexuella erfarenheter. Freudianska psykologer har ibland försökt göra detta troligt.  Men när vi testar hypotesen om hunger på mat så undersöker vi naturligtvis fakta -- är det så att folk har dåligt med mat? Om vi finner att mat finns och folk äter rimligt, får vi överge hypotesen om psykologisk och biologisk brist. På samma sätt kan vi undersöka om det finns mer sex idag än under de långa perioder då pornografi och strippande var praktiskt taget okända fenomen och klart perversa om de förekom. Vi finner då att det inte är någon brist, tvärtom ett överflöd av sex.

Kontraception -- alltså kondomer, piller och andra medel -- har gjort tillgången på sex större och mer omfattande än någonsin i historien. den allmänna opinionen är mindre fientlig till överdriven sex och till perversa former av sex än någonsin sedan hednisk tid.

Hypotesen om en psykologisk brist är inte den enda som erbjuder som förklaring till vår sexuella psykologi. Alla vet att den sexuella aptiten växer med bruket, precis som de andra biologiska och psykologiska instintker. En svältande person tänker mycket på just mat men det gör också frossaren. En vanlig ung tänker mycket på sex men det gör också den perversa bocken som är till åren kommen.

Du hittar inte många människor som verkligen vill äta sådant som inte är riktig mat eller att göra andra saker med maten än att äta den. Perversa lekar med mat är sällsynta. Men perversa lekar med sex överflödar vårt västerländska samhälle och den muslimska kritiken mot oss är befogad. Nästa varje stor stad har klubbar för sadism och bondage, barnsex och homosexualitet. I allt fler länder lagstiftas så att pedofili och homosexualitet ska tolereras. I många böcker och filmer propageras för bisarra sexuella överdrifter.

Matförgitning kan vi alla berätta om offentligt och få hjälp på vilken sjukstuga som helst. Sexuell förgiftning har en helt annan grund och samhället stigmatiserar snabbt de som drabbas. Det är lätt att se varför matförgiftning och sexuell förgiftning inte står på samma nivå -- de skiljer sig åt moraliskt. Det ena är en olycka, det andra ett val som bryter ned oss. När experter på sexuellt överförda sjukdomar talar i skolor till elever är det allt vanligare att moral och livsstil tas med i beskrivningen. Gamla ord som trohet och kyskhetslöfte kommer fram som aktuella faktorer.

Vi kan alltså säga att vi under entid rört oss  med grova förenklingar om den sexuella instinkten då den framförs som något friskt och trevligt. Den felaktiga informationen består i att den sexuella instinkten är i samma skick som alla de andra instinkterna: normal och hälsosam. Fakta säger något annat, men propagandan har starka ekonomiska intressen.

Ibland sägs att de antropologer och psykologer som framfört uppfattningen om bristen på sex och den normala instinkten till sex ändå gjort det möjligt att tala om sex, medan vi tidigare inte fick göra det. Men detta är inte fakta. Nästan ingenting talas om och visas så mycket som just sex och fortfarande är det sexuella träsket en djup mänsklig förnedring för alla som drabbas. Om hypotesen om brist på tolerans och frihet skulle vara riktig så skulle vi må väldigt bra idag. Det gör vi inte och hypotesen faller.

Psykologiska fakta talar för motsatsen. Att vi under tidigare epoker inte talade vitt och brett om sex berodde på att instinkten var skadad och inte balanserad som de andra instinkterna. Det sexuella livet var välsignat av Gud och en god kärleksanpassad aktivitet inom äktenskapet. Men det var inte en instinkt som behovet av mat eller dryck eller värme.

En annan psykologisk attityd är skam. Vi ska inte skämmas för vårt sexuella begär, säger många. Det kan betyda två helt olika saker. Det kan betyda att vi inte ska skämmas över att den mänskliga organismen fortplantar sig på ett visst vis som känns skönt och bra för människorna. Denna uppfattning är den gamla kristna inställningen. Samlaget i sig är inte ett problem utan en välsignad handling som uppmuntras i Bibeln.

Teologer har ofta påpekat att den sexuella njutningen var mer intensiv innan syndafallet än efter. På samma sätt kan vi förvänta oss en mer intensiv njutning i himlen än på jorden. Dessa uttalande ger uttryck för en positiv syn på sex. Kristendomen är en av de få religioner som hyllar den mänskliga kroppen och dess sexualitet. Kristendomen har också glorifierat äktenskapet mer än någon annan religion. Den största kärlekpoesin som skrivits på jorden är nästan uteslutande av kristna poeter. De skulle alla förneka påståendet att sex är något dålilgt eller negativt.

Men ofta betyder attityden till skam istället att den pornografi vi har idag inte är något att skämmas för och inte heller de perversa sexuella läggningarna för sexuell aktivitet. I en förvriden form av tolerans säger denna attityd att all tillfressställelse bör tolereras om ingen skadas av det. Fakta säger något annat. Psykologiskt skadas fler flickor och barn idag än någonsin av attityden till sexualitet. Tjugotusen flickor i veckan tillförs den globala sextrafiken och de psykologiska effekterna av aborter skadar flickor i västvärlden för livet.

Det finns ingenting att skämmas för när det gäller vårt behov av mat och av njutningen att äta maten. Men det finns en hel del att skämmas för om detta behov blev det huvudsakliga intresset för halva befolkningen och många tillbringade dagarna med att titta på bilder och filmer av mat och blev upphetsade ända till orgasm inför mat som någon avtäcker och leker med och piskar och tar med riktigt eller spelat våld.

Denna faktiska situation vi har är sannolikt något att skämmas ordentligt inför och många politiker börjar idag ta ansvar för den. Sexualpsykologin håller också på att förändras till en situation där etik och värdegrund blir central för den sexuella psykologiska forskningen.

Vi kan inte säga att varje individ är ansvarig för denna bisarra sitaution. Vi har fått våra biologiska kroppar i detta skick av våra föräldrar, instinkten var förvriden när vi föddes. Vi växer också upp i en miljö som kontinuerligt propagerar för okyskhet  och exponering av sexuella motiv. Starka eknomiska intressen finns i att vi är inflammerade av denna överdrivna instinkt. Tjugo miljarder om året (2006) omsätts bara på internet och endast barnpornografin där, den största omsättningen av alla kategorier. En person som är besatt har väldigt lite köpmostånd, ett samhälle som är besatt av sex skapar stor profit för aktörerna på marknaden.

För den enskilda individen gäller det moraliska val vi tog upp i inledningen. Innan vi kan botas måste vi vilja och välja att låta oss botas. För många moderna människor är redan denna vilja ett psykologiskt och moraliskt problem. Det är lät att tala om den sexuella hysterin i media men svårt att själv välja moraliskt rätt. Ett kristet helgon bekände att han som ung ständigt bad om förmågan till kyskhet men alltid la till i hemlighet: men inte än.

Varför har människans sexuella psykologi så stor svårighet med kyskheten? Ibland kan romanförfattarna skildra problemet bättre än vetenskapen. I romanen Elementarpartiklarna (Les Particles Élémentaires, 1999) av Michel Houellebecq ser vi en tragisk bild av vadrt vår dysfunktionella sexualitet kan leda. Författaren visar hur den gamla kristna hypotesen faktiskt stämmer på den mänskliga rasens sexualpsykologi och att en ny genetisk revolution kanske kan lösa problemet. Ibland påstås att svaret ligger i ekonomiska faktorer som arbetslöshet, inflyttning till stostäder och likande. Men dessa fenomen har vi känt till i historien sedan länge och de har inte medfört en ny uppfattning om sex bland människor.

Vi kan studera AIDS-patienter för en vinkel på denna fråga. Många av dessa patienter  har inte svårt att förstå själva överföringen av smitta men däremot varför sex skulle vara enbart reproduktivt -- alltså höra till äktenskap och familj. Att sexualiteten skulle ha en egen normal essentiell inneörd är ofta det stora problemet. Här delar sig också läkarkåren: vissa vill lösgöra sex från familjeplanering och barnafödande och isolera sex som en njutning och en intimitet för sig. Andra ser sex som heterosexuell normalitet och AIDS-patienter som drabbade av onormal sexualitet. Denna syn ligger bakom projekt som går ut på att återställa oskulden hos flickor och att lära ut en positiv kyskhet i amerikanska skolor - med statligt stöd. (Douglas, 1992)

Diskussionen är långt ifrån klar. Hur ska vi se på sex inför denna ökande problematisering, moralisk, psykologisk och medicinsk? Även en politisk myndighet som WHO, Världshälsoorganisationen hävdar att sex bör kunna isoleras som en planerad njutning mellan partners utan att behöva blanda in barnen. Istället för sexualitetens mening vill man sätta kvinnans politiska rättighet att kunna njuta av sex utan att få barn eller bli smittad. Denna uppfattning ligger mycket nära sex som en instinkt liknande hunger och mat.

För de flesta kvinnor i världen handlar dock sex om intimitet för att föda barn in i en god och kärleksfull familj.