Svenska


SKRIVA Referande text: Att referera innebär att koncentrerat återge något man läst, sett, eller varit med om. Syftet med ett referat av en text är, att den som inte har tillfälle eller tid att läsa en text ändå ska få en något så när tydlig och riktig uppfattning om innehållet. Referatet kan också fungera som introduktion till ett kunskapsområde. I tidningarnas debatter och översikter i politiska kulturella ämnen finner vi ofta enbart referat eller texter med inslag av referat. För att skriva utredande uppsatser där vi använder källor är det nödvändigt att behärska referattekniken. Man kan återge en text i punktsammanfattning. Det är det enklaste referatet. Steget från punktsammanfattning till i ett mer utvecklat referat är inte långt. I referatet binder man samman de fristående punkterna till en sammanhängande framställning. På ett referat ställs vissa krav. Ett referat 1. måste innehålla källangivelser, dvs uppgifter om vem som i skrivit den text som refereras, var och när den publicerades - om inte detta är självklart för läsaren 2. ska vara betydligt kortare än ursprungstexten men ska åt väsentliga fakta och sammanhang; här får du ett ordantal som gäller, t ex 200 ord 3. måste vara objektivt, dvs dina egna åsikter är inte aktuella; såvida inte dina egna synpunkter ligger i uppgiften 4. ska ha ett språk som inte är bundet av den refererade textens uttryck; det betyder att du inte bara kan klippa och klistra - ditt eget sätt att uttrycka sig ska användas 5. kan innehålla något belysande citat, dvs ett ordagrant återge de av något i texten; 6. bör innehålla en och annan referatmarkering, så att läsaren påminns om att det är författarens och inte referentens åsikter som återges Ofta får du göra referat på texter du ska kunna, t ex texter kring de olika epokerna. Ibland blir det helt fristående artiklar om olika ämnen. Här kan du själv förslå bra underlag för referat. Nyckelbegrepp vad gäller att skriva reportage 1) Tiden är viktig - skildra skeendet själv, på plats 2) Bryt inte för tidigt - dröj kvar, ta del av miljön 3) Miljön måste finnas med i texten - framgå hur det ser ut där du som skribent befinner dig 4) Människor är viktiga - svårt skriva om enbart ting - låt personerna framträda - låt personerna göra saker 5) Vad är intressant med den här personen, den här platsen, varför vill man vara här, eller hur hamnar man här? 6) Detaljrikedom är av godo - reportaget lever 7) övertydlighet är av ondo - ej upprepningar - lita på läsaren. 8) Stå själv för beskrivningarna - annars blir det statiskt 9) Huvudfrågorna måste formuleras - värdera själv materialet -välj bort vad som inte passar in i helheten - för många ämnen eller miljöer ger ett splittrat intryck 10) Redovisningsplikten kan bli för stor - ingen ro i texten - faktamängden växer sig för stor - person och miljöskildringarna går förlorad 11) Kronologin bör brytas - tråkigt med transportskildring - inled med miljö/personskildring Olika kompositioner av reportage 1) Sammanlänkande intervjuer - fylla rektangeln med ett par intervjuer som avlöser varandra och ur olika perspektiv belyser ett ämne 2) Varva intervjuer med mellanscener - observationer, reflektioner, miljöbilder, bakgrundsmaterial. 3) Montaget - mängd småscener (intervjuer, porträtt, miljöbilder etc) som löser av varandra på ett "impressionistiskt" sätt - att i tur och ordning återge det som kommer i ens väg - växla dagens intryck mot tillbakablickar - ställa två block mot varandra, kontrastbilder (fattigt-rikt, otrevligt-mysigt, farligt-tryggt) 4) Resan - förflyttning från plats A till B 5) - rakt genomförd utforskning av en plats Textens tre dimensioner: När man bedömer skriven text är bl a dessa tre saker viktiga: 1 tankeinnehåll komposition instruktionsefterföljd faktamängd faktarelevans omfång på innehåll 2 ordval ordförråd stilnivå anpassad för ämnet ordens valörer 3 syntax meningsbyggnad satsmelodi satsyper "flyt" i texten rytm i språket tempot i meningarna "klipptekniken" mellan bilderna sammansättningen av satser Vad är stilnivåer? Stil kan vara många olika saker: byråkratisk stil formell och saklig stil informell och vardaglig stil ironisk stil sagostil högtidlig stil vetenskaplig stil humoristisk stil gullig stil kylig stil satiriskt stil predikostil politisk agiterande stil karikerande stil parodisk stil, parodi - det svåra men roliga är att välja rätt stil för rätt ämne! Vad är satstyp? Satserna typ är minst lika många som stilarna: avhuggen satstyp snirklande satstyp isländsk satstyp informerande satstyp känsloväckande satstyp poetisk satstyp byråkratisk satstyp - det svåra men roliga är att välja satstyp för rätt ämne, t ex känsloväckande satstyp för en romantisk berättelse, byråkratisk för en instruktion om vilka försäkringsvillkor som ska vara med i en text!