Grammatik är hur vi tänker. Många tror att detta tänkande är medfött. Över hela jorden med sina nästan 6000 språk finner vi ungefär samma tänkande. Grammatik är alltså vårt tänkande ! Vi bygger upp vår värld med språkets kategorier.

Jobba dig genom alla uppgifterna. Ta hjälp i denna grammatik om du behöver! Här finns också hjälp: ordklasser.se

Här finns en värdefull hjälp för alla "småord" som kan vara svårbedömda.

 

Man brukar dela in ord i nio olika ordklasser. Det är en över två tusen år gammal indelning som fortfarande används, även om man under århundradena har diskuterat andra indelningar. Hur orden böjs, vad de betyder och vilken funktion de har i språket är grunden för indelningen. Ett sådant sätt att se på språket kallas grammatiskt.

1 substantiv: flicka, kärlek, Jonas, trupp
2 adjektiv: röd, öppen, godast, smidigare
3 verb: skratta, skriva, skruva, skrota
4 adverb: när, var, hur, hit, aldrig, gärna, alltså
5 pronomen: jag, din, sig, denna, vem, alla
6 räkneord: nio, sjunde, XVI
7 prepositioner: i, på, bredvid, på grund av, före
8 konjunktioner: och, men, om, emedan, medan, fastän
9 interjektioner: pang, oj, åh, hej
 

De tre viktigaste ordklasserna

En enda bil fraktar bort leran till en tipp ett stycke från kanalen. Den vattenblandade leran letar sig i rännilar ner efter flakets lämmar och som lerstoder öser männen stenblandad lera upp i de tomma vagnskorgarna. Männens kläder blänker som skinntrasor där lera och vatten dränkt in dem. Chauffören som står för transporten får knappt några minuter över, bilen går i skytteltrafik.
(Bo Jonasson, De byggde fabriken)

Om vi plockar ut substantiven, verben och adjektiven var för sig ur ovanstående text får vi följande uppställning.

substantiv: bil, leran, tipp, stycke, kanalen, leran, rännilar, flakets, lämmar, lerstoder, männen, lera, vagnskorgarna, männens, kläder, skinntrasor, lera, vatten, chauffören, transporten, minuter, bilen, skytteltrafik.
verb: fraktar, letar, öser, blänker, dränkt, står, får, går.
adjektiv: vattenblandade, stenblandad, tomma

Följande ord i texten tillhör andra ordklasser: en, bort, till, en, ett, från, den, sig, i, ner, efter, och, som, upp, i, de, som, där, och, in, dem, som, för, knappt, några, över, i.

Besvara frågor om ordklasserna.
1 Vilken ordklass är viktigast för att vi ska förstå texten?
2 Vad är typiskt för substantiv, verb och adjektiv?
3 Varför lär vi oss som småbarn först substantiv, tror du?
 

Substantiv

1 Substantiv kan vara
-  ord för människor, djur, föremål, grupper eller ämnen. De brukar kallas konkreta, dvs de har form och utseen- de och man kan se dem framför sig:
kommunalråd, gitarrist, hund, papegoja, stol, puck, be- sättning, redaktion, mjölk, silver
- egennamn (som också är konkreta):
Ekberg, Eva, Storuman, Dalälven, Karo, Missan, Svens- ka Dagbladet, Karlavagnen, Titanie, Röda rummet
- ord för känslor, egenskaper, tillstånd och begrepp. Dessa är abstrakta:
sorg, kärlek, godhet, intelligens, krig, svält, kapitalism, socialism
2 Du kan sätta en, ett, flera eller all-alla framför substantiv.
3 Du kan ersätta ett substantiv med ett pronomen: kommunalrådet - hon, han eller det
hunden - den
flickan - hon
Dalälven - den
hatet - det
solen - den (hon?)
 

4 Du kan sätta ett adjektiv före substantiv:
den skickliga gitarristen, den talande papegojan, den avlägsna Karlavagnen, det dödsbringande kriget
 

Numerus

Substantiven har två numerus (= antal): singular (ental) och plural (flertal). Man kan bilda plural på fem olika sätt i svenskan.
Engelskan har bara en pluraländelse: boy - boys

Form

Substantiven kan ha bestämd och obestämd form, vilket också framgår av uppställningen. Framför substantiv i obestämd form kan du sätta en, ett (obestämd artikel) eller flera och framför bestämd form den, det eller de (bestämd artikel).

Engelskans artiklar heter a/an och the
 

Genus

Svenskan har två grammatiska genus: n-genus och t-genus. Kan vi sätta en eller den framför substantivet kallas det n-ord och kan vi sätta ett eller det framför kallas det t-ord. Förr talade man om fyra andra genus: maskulinum, femininum, neutrum och reale. Vilket av dessa fyra genus ett substantiv tillhör framgår av vilket pronomen som kan ersätta det.

n-ord:
maskulinum: pojke - han
femininum:  flicka - hon
reale: lampa - den

t-ord
neutrum: rum - det
 
 

Engelska substantiv kan naturligtvis också ersättas med pronomen:
The boy - he, the girl - she, the lamp - it.
 

Kasus

Svenska substantiv har två kasus: grundform och genitiv. Genitiv bildas genom att vi lägger till s: pojkens, lampornas, flickors, rummens.

Engelskan har två sätt att bilda genitiv, med of och med -s. Det vanligaste är s-genitiv: the boy (pojken) - the boys (pojkens), the boys (pojkarna) -- the boys'(pojkarnas). Svenskan har inte apostrofgenitiv.

n-ord:
obestämd form singular:flicka
bestämd form singular:flickan
obestämd form plural:flickor
bestämd form plural:flickorna

obestämd form singular:pojke
bestämd form singular:pojken
obestämd form plural:pojkar
bestämd form plural:pojkarna

obestämd form singular:hand
bestämd form singular:handen
obestämd form plural:händer
bestämd form plural:händerna

t-ord:
obestämd form singular:äpple
bestämd form singular:äpplet
obestämd form plural:äpplen
bestämd form plural:äpplena

obestämd form singular:fält
bestämd form singular:fältet
obestämd form plural:fält
bestämd form plural:fälten
 
 

Uppgift 1: Öva dig i att böja substantiv.

Böj följande substantiv i singular och plural och sätt dem i och obestämd form. Gör som i uppställningen här ovanför!

förhållande fluga gående boskap hustru sambo fader blinker leende solarium baby fadder ekologi kvitto ensamstående tro gymnasium urmakare medium solarium album video fot generalisering årtusende centrum välvilja cafeteria akvarium ambition moder
 
 
 

Uppgift 2: Vissa av substantiven finns inte i plural. Vad beror det på?

Uppgift 3: Markera, t ex genom understrykning i din lista, vilka som är t-ord.

Uppgift 4:Orden förhållande och ordförande har olika pluralformer. Titta på alla ord i listan som slutar på -ande och -ende. Formulera en regel för de två sätten att bilda plural. (Ledtråd: Vilka är n-ord och vilka är t-ord?)

Uppgift 5:Identifiera substantiven och deras former. Leta reda på alla substantiven i följande text och skriv ner dem på ett papper. Det finns 35 substantiv. Ett av dem förekommer tre gånger och ett annat två gånger.
Vilka är de två abstrakta substantiven? Sätt ett A vid dem i din lista. Sätt ett S i din lista vid de två genitivformerna.
Skriv Sing efter de substantiv som står i singular.
Sätt ett B vid de substantiv som står i bestämd form.

Om Lilliputs invånare, deras vetenskap, lagar och seder, deras sätt att uppfostra sina barn.

Ehuru jag ämnar spara beskrivningen av detta land till en särskild avhandling vill jag dock med nöje tillfredsställa
läsarens nyfikenhet och på förhand lämna några allmänna uppgifter. Invånarnas medellängd är något mindre än sex tum; alla andra levande varelser, såväl som växter och träd, står i exakt proportion härtill. Så är till exempel de största hästarna och oxarna mellan fvra och fem tum höga, fåren en och en halv tum, eller däromkring, gässen är ungefär lika stora som sparvar, och så hela skalan neråt ända till de minsta djuren, vilka nästan var osynliga för mig. Men naturen har utrustat lilliputanerna med ögon lämpade för föremålen inom deras synkrets. De ser med mycken skärpa men inte på långa avstånd.
(Jonathan Swift, Gulhvers resor)
 
 

Ordbildning

Nya ord kan bildas genom att man
-  sätter ihop två ord, så kallad sammansättning, t.ex.
bokhylla
-  lägger till en förstavelse (ett prefix) före ordet eller en ändelse (ett suffix) efter ordet, så kallad avledning, t.ex. för- svar, damm-ig
-  förkortar ett ord, t.ex. omnibuss - buss
-  låter förkortningar bli ord, t.ex. SYO - studie- och yrkesorientering

När du gör följande övningar, har du nytta av olika ordböcker.

Uppgift 6: Hur har dessa ord bildats? Vilka delar består de av?
konstlotteri påpekande hasselbackspotatis livsmedelsbutiksbygien parkeringsförbudsskylt upplyst
julkaksbak oöverskådlighet
 

Genom att sätta samman ord bildar du nya.

Uppgift 7:Bilda så många sammansättningar du kan med vart och ett av följande ord.
Jämför med SAOL när du är färdig. Vilka ord är gemensamma i din lista och i SAOL? Vilka ord tas inte upp i SAOL? Varför?

huvud ut dans musik brun skriv(a) lång personal tand
video halv bil
 

Vissa prefix har vi lånat in från latinet.

Uppgift 8: Vad betyder följande förstavelser?
Vilka andra ord känner du till som innehåller de här förstavelserna?

a/an som i ateist, anonym
anti som i antikommunist
auto som i autograf
bi som i bigami
bio som i biologi
dis som i disharmonisk
extra som i extraordinär
in som i inaktuell
manu som i manual
max(imi) som i max(imi)höjd
de som i deformera
mono som i monoton
post som i postskriptum
pre som i prefabricera
pro som i protysk
mikro som i mikroskop re som i reformera
tele som i teleskop
term som i termostat
ultra som i ultralätt

Uppgift 9: Hur har följande ord blivit förkortade?

lokomotiv motorhotell elektricitet automobil biograf motor videogram velociped
 

Uppgift 10: Vad betyder förkortningarna?
BNP BRIS BRÅ BUSIT CAD EU FN HSB IKEA JO JÄMO KOMVUX LO moms NECLA NK NORDEK RFSU SACO SAF SAOL SAS SIFO
 

Adjektiv

Adjektiv betecknar egenskaper av olika slag. De talar ofta om hur någon eller något är.
- Adjektiv beskriver substantiv eller pronomen. Om
substantiven är språkets råvaror, är adjektivet språkets krydda!
 

Böjning

Adjektivet böjs efter det substantiv eller pronomen som det bestämmer:

en mysig fåtölj
den mysiga fåtöljen mysiga fåtöljer
de mysiga fåtöljerna fåtöljer är mysiga
ett vilt lejon
det vilda lejonet vilda lejon
de vilda lejonen lejon är vilda

Engelska adjektiv böjs inte: a yellow banana, the yellow banana, yellow bananas.
 

Komparation

Ett adjektivs egenskaper kan förekomma i olika hög grad: November är kall, december är kallare, januari är kallast.

positiv:
glad godhjärtad gammal

komparativ:
gladare mer godhjärtad äldre

superlativ:
gladast
mest godhjärtad äldst
 

Adjektiven kompareras alltså på tre sätt.
- med ändelsema -are, -ast I -re, -st
- med mer och mest, nämligen adjektiv som slutar på -isk,  på -ad och långa adjektiv
- oregelbundet, t.ex. ung, yngre, yngst

Vissa adjektiv kan inte kompareras, t.ex. död.
Engelskan använder ändelserna -er, est: young, younger, the youngest. Vissa kompareras med more och most.

Verb som adjektiv

Vissa verbformer har samma funktion och betydelse som adjektiv:
- Presens particip: en leende sångerska, ett springande barn
- Perfekt particip: en spelad match, (ett spelat parti), en gipsad arm (ett gipsat ben).

De böjs efter substantivet de bestämmer.
 

Adjektiv som substantiv

Adjektiv kan fungera som substantiv:
Både rika och fattiga, unga och gamla hade kommit till festen.

Uppgift 11: Komparera följande adjektiv.
Vilka av adjektiven kan inte kompareras? Varför? Vilka kompareras med mer och mest?
stor liten unik dålig långhalsad ond krigisk god lång
trekantig vacker förvånad
 
 
 

Uppgift 12: Välj några eller hitta på egna och beskriv dem med så adjektiv som möjligt.
katt bil äng hund flygplan klassrum häst torg båt
polis skog gitarr verkstadsarbetare verkställande direktör sjuksköterska
 

Uppgift 13: Vilka är de nio adjektiven i Fredmans epistel där Bellman beskriver den lungsjuke Movitz? Som adjektiv kan du också räkna presens participformen. Skriv ner adjektiven på separat papper.

Guldguler hy, matt blomstrande små kinder, nedkramat bröst och platta skulderblad.
Lät se din hand! Var ådra blå och trinder ligger så sväljd och fuktig som i bad,
handen är svettig och ådrorna stela.
(Carl michael Bellman, Fredmans epistel n:o 30)
 
 

Verb

Verb talar om vad någon gör eller vad som händer.
Framför verbets grundformkan vi sätta "att".

Tema och tempus

När vi tar tema på ett verb anger vi tre av verbets böjningsformer:
1 infinitiv (som kan ha att framför),
2 imperfekt (dåtid)
3 supinum (den form som följer efter har och hade).

Med hjälp av dessa bildas verbens tempus (tidsformer). Vi kan skilja på enkla tempus, presens (nutid) och imperfekt (dåtid), och  sammansatta tempus, futurum (framtid), perfekt (har+
supinumformen) och pluskvamperfekt (hade + supinumformen).

Lite exempel:

infinitiv:
simma böja ro springa

presens:
(nutid)
simmar böjer ror springer

futurum (ska+infinitiv):
ska simma ska böja ska ro ska springa

imperfekt (dåtid):
simmade böjde rodde sprang

supinum:
simmat böjt rott sprungit

perfekt (har+supinum):
har simmat har böjt har rott har sprungit

pluskvamperfekt (hade+supinum):
hade simmat hade böjt hade rott hade sprungit

konditionalis (skulle+infinitiv):
skulle simma skulle böja skulle ro
 
 

Vi kan också göra indelningen i

1"presensformer": (har simmat, simmar, ska simma) och 2"imperfektformer" (hade simmat, simmade, skulle simma).

Det finns två verbformer som ofta fungerar som adjektiv.
- Presens particip slutar på -ande eller -ende: gråtande, leende.
- Perfekt particip bildas med vara eller bli och bildar bl.a passiv. Cykeln är lagad av reparatören.

De tre första verben, simma, böja och ro, kallas svaga verb. De böjs med ändelser (-de och -t). Det sista verbet, springa, kallas starkt.

På engelska tar man tema och bildar tempus på samma sätt som i svenskan. Futurum (future) bildas på olika sätt, t.ex. med will och be going to. Svaga verb bildas med ändelsen -ed, sail - sailed - sailed. Ing-form (pågående form) anger att något håller på att hända. Denna konstruktion är typiskt engelsk.
 

Böjningsformer

Verben har också andra böjningsformer, tre modus, som uttrycker verklighet, önskan eller befallning.

Indikativ anger något verkligt och säkert: Han bor i Gävle.

Konjunktiv  anger något önskat, tänkt eller ovisst: Om hon vore här!

Imperativ anger en befallning eller uppmaning: Var tyst!

I engelskan är infinitiv-, presens-, konjunktiv- och imperativ- formerna lika utom i tredje person singular, som har ett -s i presens.
 

Aktiv och passiv

Passiva satser bildas med ändelsen -s eller med vara eller bli.
Aktiv: Katten jagar råttan
Passiv: Råttan jagas av katten. Råttan är jagad av katten, Råttan blir jagad av katten.

Vissa aktiva verb slutar alltid på -s, t.ex. lyckas, hoppas, minnas, synas, andas.

I engelskan bildas passiv med hjälp av be. Av heter by. The rat is chased by the cat.
 

Hjälpverb och huvudverb

Huvudverbet är det viktigaste verbet. Det innehåller betydelse, medan hjälpverben hjälper huvudverben på olika sätt. Hjälpverben kan vara
- tempusbildande: ska, kommer att bildar futurum,
har bildar perfekt och hade bildar pluskvamperfekt tillsammans med huvudverbet.
- passivbildande: bli och vara bildar passiv med
huvudverbet.
- modala: bör, vill, kan, måste, får, ska, lär modifierar och förändrar huvudverbets betydelse. Jämför följande
meningar som har samma huvudverb men olika modala hjälpverb:
Hon bör ringa nu. Hon kan ringa nu. Hon får ringa nu.
Hon vill ringa nu. Hon måste ringa nu Hon skall ringa nu.

Engelskan har ett speciellt hjälpverb, do, som används vid frågor och i meningar med not. Svenska har ibland samma konstruktion: "Läser du? " "Ja, det gör jag"
 

Uppgift 14:Tag tema på de här verben. Använd ordlista, om du är osäker:

bära gömma gjuta skryta flyta krypa
stå tillåta hålla stjäla skilja ligga flyga
knyta lägga skära falla vilja
 

Uppgift 15: Gör om de här aktiva meningarna till passiva:

Jägaren skjuter haren. Strindberg skrev Röda rummet. Gasten ska reva seglen. Simon skulle ha städat rummet Sergeanten skulle ge ordern. Lisa har kysst David.
Marie hade bakat tårtan. Johan kommer att klara jobbet.

Uppgift 16: Vilka verb hör samman med de här substantiven? Skriv ner uttrycken på separat papper:

Olle har__ en dumhet.
Han fick__till svars för det.
Elektrikern__maskinen ur funktion.
Politiker ska __beslut.
Det gäller att__stopp för alla dumheter.
Flickan__självmord.
Hon__sitt eget liv.
Inte många ville__livet för att rädda andras
Det gäller att inte__i galen tunna.
 
 

Identifiera verb.

Uppgift 17: a-Leta rätt på de 18 verben i följande text och skriv ner dem. b-Vilka är de fyra hjälpverben? c-Tag tema på dem.
d-Hur många svaga och starka verb finns i texten? e-Tag tema på de starka verben. Det sista verbet är imperfektform av hjälpa. Idag är verbet svagt, men då var det starkt. f-Hur löd temat, tror du?

Gusten fortsatte i starkt trav, och Carlsson följde, efter så gott han kunde; men han var fetlagd och kunde icke hålla jämna steg, blev andfådd, bad Gusten sakta av, men denne hade ingen lust att offra sig utan sprang, sprang för livet. Carlsson tog honom i rockskörtet, tiggde och bad, att han ej skulle löpa ifrån honom, lovade guld och gröna skogar, besvor honom vid salighet och pina, men ingenting halp.
(August Strindberg, Hemsöborna)
 

Ordet "grund" kan vara både substantiv (Båten gick på grund) och adjektiv (en grund havsvik). Det finns många ord i svenskan som kan höra till flera ordklasser beroende på betydelse.

Uppgift 18: Vilka ordklasser kan de här orden höra till - substantiv, adjektiv, verb? Använd SAOL så du får med alla betydelser! Sätt orden i meningar så att betydelsen förklaras.

gift eka tacka lik rå ren komma maska perfekt gruva vass plakat bar sträng kola grönska nia sund resa skala nära öde vara
 

Uppgift 19: Bilda nya substantiv, verb och adjektiv utifrån orden i rubriken

Hopp

Det fanns inget att göra. Situationen var helt __
Vi får__ att det går bra på provet!
Det är inte helt omöjligt. Det ser till och med ganska__ ut Alla har vi __om att det ska gå bra i fortsättningen.
 

Förstå

Det är nog __att ta det lugnt just nu.
Min lärare har ingen__ för mina problem.
Kalle verkade helt__när jag bad att han skulle betala
tillbaka hundralappen som han lånat.
 

Arbeta

Det är viktigt att trivas på sitt__
om en fabrik ska gå bra fordras duktiga__
Att arbeta med uppgifter i grammatik är__
Oskar har fått sjukpension, eftersom han inte längre är__
 

Tyst

Babyn__när hon fick nappen.
Johan säger inte mycket. Han är en__person.
Det är sällan det råder total__ i klassrummet.
 

Lycka

__ till!
Jag avslöjade hemligheten men__märkte ingen det.
Nettan är duktig och__med allt hon företar sig.
Festen blev väldigt__.
De är kära och__.
 

Skilja

Det är stor__mellan att göra en sak frivilligt eller av tvång. De kunde inte komma överens om något så de tog ut__
Nu är de alltså__.
De__åt efter arbetets slut.
De umgås alltid. De är__.
 
 

Uppgift 20: Bilda så många substantiv, verb och adjektiv du kan från de här stammarna:
risk    blom     musik     dans    lära    arbete
 
 

Adverb

Adverb som är bildade av adjektiv slutar på -t. (Adjektivet vacker blir adverbet vackert.) Adjektiv kan också sluta på -t, t ex ett vackert äpple. Andra adverb kan sluta på t.ex. -vis (vanligtvis) eller -ligen (vanligen).

Engelska adverb bildas genom att man lägger -ly till adjektivet: beautiful - beautifullly.

Det finns olika typer av adverb:

1 tidsadverb svarar på frågan när? när, nu, ofta, ibland, snart, sällan, nyligen, aldrig, alltid
 

2 sättsadverb svarar på frågan hur?
försiktigt, bra, illa, gärna, noga, fort, ling- samt, sakta

3 rumsadverb svarar på frågorna var?, vart?, varifrån?
var, vart, varifrån, här, där, hit, dit, överallt, ute, inne, hemma, hem, nära, fjärran
 

4 grad/måttsadverb anger graden
lite, lagom, ganska

5 satsadverb säger något om en hel sats
inte, tyvärr, antagligen, egentligen, ju, nog,kanske

6 relationsord skapar sammanhang mellan meningar alltså, emellertid, därför, också, nämligen, slutligen
 

Vissa adverb, de så kallade sättsadverben, kan vara svåra att skilja från adjektiv.
Adjektiv beskriver substantiv: Karin är snabb.
Adverb beskriver verb: Karin springer snabbt.
Adverb beskriver adjektiv: Karin är ovanligt snabb
Adverb beskriver andra adverb: Karin springer ovanligt snabbt.
Adverb beskriver hela satser: Olle springer inte
 

2 Adjektiv böjs:
Karin är snabb. Lodjuret är snabbt. De är snabba.

Adverb böjs inte: Karin springer snabbt. Lodjuret springer snabbt. De springer snabbt.

Vissa adverb kan kompareras liksom adjektiven: vackert, vackrare, vackrast.

Skilj på var och vart. Var talar om var du befinner dig. Vart talar om vart du är på väg.

Uppgift 21: Tänk ut och skriv ner tre meningar som innehåller adverbet "var" och tre som innehåller "vart".

Skilj på heller och hellre. Hellre är en komparationsform av gärna (gärna, hellre, helst) och heller förekommer tillsammans med inte, ej, aldrig.

Uppgift 22:Tänk ut och skriv ner tre meningar med hellre och tre med heller.

Uppgift 23: Skriv ner minst tre adverb som kan beskriva de här verben:

sova skratta fnittra springa sjunga skriva älska skaka
 

Uppgift 24: Vilka av de kursiverade orden är adjektiv och vilka är adverb? Förklara varför.
a) Det händer sällan, att man ser en så intelligent hund.
b) Kalle kommer aldrig i tid. Därför är han inte så populär.
c) När skulle Daniel komma hit?
d) Mia kom nyss hemifrån.
e) Anna kom snabbt till Paris med ett snabbt tåg.
f) Agenten spelar ett farligt spel och lever farligt.
g) Filmen slutade lyckligt. Den hade ett lyckligt slut.
h) Det är ovanligt att Oskar hittar något ovanligt billigt på rea.
i) Elefanten är ett ofantligt djur och ofantligt stark.
 
 
 

Pronomen

Pronomen ersätter substantiv eller bildar en hel sats:
- Bilen var inte ny. Den var begagnad.
- Ordföranden kom för tidigt till sammanträdet. Hon fick vänta i en kvart innan de andra kom.
- Magnus kan inte simma, vilket gör att han inte tycker om att bada.

personliga pronomen:
subjektiv form:jag du han hon den det vi ni de
objektiv form: mig dig honom henne den det oss er dem

possesiva pronomen:
min mitt mina din ditt dina hans henns dess vår vårt våra er ert era sin sitt sina

reflexiva pronomen:
mig dig sig oss er sig
 

Ägande kan uttryckas med antingen genitivformer av personliga pronomen eller med possessiva pronomen. Pos- sessiva betyder ägande (jämför engelskans possess = äga).

I engelskan finns inga genitivformer av personliga pronomen utan bara possessiva, som har olika former beroende på om de står tillsammans med ett substantiv eller för sig:
It is my book. - The book is mine.

Sin, sitt, sina och sig syftar tillbaka på subjektet i satsen:
- Flickan åt upp sin kaka (= egen kaka).
- Flickan åt upp hennes kaka (= en annan flickas kaka).

Den här skillnaden uttrycker engelskan på annat sätt: The girl ate her biscuit. - The girl ate the biscuit.
 

Demonstrativa pronomen - utpekande:

singular: den det denne denna detta den här det här den där det där (den)samme, (det)samma sådan sådant
plural: de dessa de här de där (de)samma sådana

Engelskan har this-these och that-those.
Tillbakasyftande pronomen (relativa)
 

Relativa pronomen - tillbakasyftande pronomen:

är som  vars vilken  vilka vad

De inleder s.k. relativa bisatser och syftar tillbaka tidigare nämnt ord eller en hel sats. Om de syftar en hel sats, används pronomenet vilket:
- De såg en film, som handlade om vampyrer.
- Sverige förlorade landskampen, vilket var oväntat.

I engelskan syftar who tillbaka på människor och djur och saker.
 
 

Frågande pronomen (interrogativa)

De frågande pronomina är:
vem, vad, vilken, vilket, vilka, vilkendera, vilketdera, hurdan, hurdant och hurdana.

Frågeorden när, var och hur är adverb.

Engelskan har who, med formerna whose och whom, which och what.
 

Ömsesidigt pronomen (reciprokt)

Det ömsesidiga pronomenet heter varandra.
- Romeo och Julia älskade varandra.

Engelska: Romeo and juliet loved each other.
 

Obestämda pronomen (indefinita)

Det finns många pronomen som hör till denna kategori: man, ens, någon, något, några, någondera, någotdera, någonting, ingen, inget, inga, ingendera, ingenting, varje, varenda, vartenda, vardera, all, allt, alla, samtliga, allihopa, somliga, många, annan, annat, andra.

Dessa pronomen kallas obestämda, eftersom de inte syftar på någon bestämd person eller sak. De är allmänna och vaga till innebörden och används när man inte vill eller kan säga vem som utför en handling.
- Man hade opererat fel ben.
- Alla tycker om choklad.

Bland engelskans obestämda pronomen hittar vi some, any, no, every, each, other, little, few, much, many, all.
 

Uppgift 25: Ersätt de kursiverade orden med pronomen.

a) Camilla drack Camillas choklad och åt Camillas smörgås.
b) Erik körde Pontus bil.
c) Niklas hade Niklas trevliga sambo med på festen.
d) Niklas hade Patriks trevliga sambo med på festen.
e) Henrik lagar Henriks cykel.
f) Henrik lagar Niklas cykel.
g) Åsa och Johan ska gå på bio.
h) Niklas har köpt biljetter åt Åsa och Johan.
i) Handledaren gav Martin och Peter beröm.
j) Kassören skällde på Niklas, Åsa och Peter som inte hade betalt.
 

Uppgift 26: Vad är skillnaden mellan följande meningar?

Vi försökte lösa uppgiften, som inte var lätt.
Vi försökte lösa uppgiften, vilket inte var lätt.
 

Räkneord

Grundtal: ett, två, 236, 10 000,
Ordningstal: den första, 2:a, tionde
Arabiska siffror:  1   5   10 50 100 500 1000
Romerska siffror: I  V     X   L      C    D    M

Ett till tolv skrivs med bokstäver i löpande text.
Runda tal som 10, 30, 100 skrivs med bokstäver i löpande text.
Tusen tack! Där fanns flera tusen åskådare.
Tänk på bindestrecket och kolon vid 1950-talet, 91:an, 1:a

I löpande text skrivs datum så här: den 27 februari 1950
 
 

Prepositioner

Prepositioner är obetonade småord som står framför substantiv eller pronomen. De vanligaste prepositionema är:
av bakom bredvid efter enligt framför från för för ... sedan för ... skull före genom hos i innanför inom kring längs med mellan mot nedanför nära om ovanför på på grund av sedan tack vare till trots under ur utan utanför utöver vid
åt över

(Vissa av dem, t.ex. för, om, sedan och utan kan också fungera som andra ordklasser.)

Uppgift 27: Vilka prepositioner saknas? Är du osäker, så titta i Svensk handordbok.

Eleverna såg fram__ praktiken.
Vetenskapsmannen drevs__nyfikenhet.
Eva har en bra relation__sina föräldrar.
Finansmannen har byggt upp en stor förmögenhet__årens lopp.
Facket måste göra allvar__sin hotelse.
Marie har en stark böjelse__godis.
Reservofficeren blev inkallad__tjänstgöring. Elevrepresentanterna reserverade sig__förslaget.
Säg vad du tycker. Det är inget att hyckla__.
De förundrade sig__hur lätt allting gått.
De samlade sig__en kraftansträngning och gick i riktning__i bollplanen.
Prylen, som verkstadsteknikerna hade konstruerat, var användbar__sitt ändamål.
Främlingen beskylldes__mordet.
 

Konjunktioner

Konjunktioner kallas också bindeord. De binder samman ord, satsdelar och hela satser.

Samordnande konjunktioner binder samman ord,
lar och satser av samma slag: och, men, eller, utan,
både ... och, dels ... dels, antingen ... eller, varken
vare sig ... eller.

Underordnande konjunktioner binder samman
med huvudsatsen, inleder bisatser och anger
-  tid: då, medan, under det att, just som, innan,
till dess (att)
-  orsak: därför att, eftersom, emedan
-  villkor: om, ifall, såvida
-  avsikt: för att, på det att,
-  följd: så att
-  fråga: om, huruvida
-  jämförelse: som, liksom, såsom, ju ... desto
-  medgivande: fastän, även om, trots att

Dessutom finns den vanligaste underordnande
nen, att. Bisatser kan också inledas av relativa pronomen.
 

Interjektioner

Interjektioner kan vara
- utropsord: oj, aj, fy, usch, ack
- svarsord: ja, jo, nej
- hälsningsord: hej, goddag, morsning, adjö, farväl - svordomar: fan, djävlar
- övriga: hoppsan, hallå, pang, svisch, tioff
 

Uppgift 28: Skum kan vara både substantiv (skum på havet) och adjektiv (en skum person). Följande ord kan vara två, tre eller fyra ordklasser beroende på betydelse. Vilka ordklasser kan de höra till? Använd SAOL, så du får med alla betydelserna. Sätt orden i meningar så att de olika betydelserna kommer fram:

bi att sex man för två vind så hälsa under med vad ur
repa må ända värja var
 
 
 

Satslära
 

Det finns två slags satser - huvudsatsen och bisatser. Man brukar säga att huvudsatsen kan stå självständigt, men att en bisats måste stå tillsammans med en huvudsats. Du kan säga och skriva "På gatan står en bil", men knappast "som är svart". Den första satsen är alltså en huvudsats och den andra en bisats. Du kan också ha hjälp av olika regler och kännetecken:
- Om du sätter in ordet inte i en bisats hamnar det omedelbart före första predikatsverbet, t ex "som inte är svart". Detta kallas för BIFF-regeln, som uttyds: i Bisats kommer Inte Före Första predikatsverbet.

I huvudsatsen kommer inte omedelbart efter första predikatsverbet, t ex "Bilen står inte på gatan.

En bisats börjar vanligtvis med ett bindeord, en konjunktion eller ett relativt pronomen.

Uppgift 29: Vad är huvudsats och vad är bisats i följande meningar?
Det regnade. Därför kom han.
Han kom, därför att det regnade.
Att han kom, berodde på regnet.
Det regnade, men han kom ändå.
Han kom faktiskt, trots att det regnade.
När det regnade, kom han.
Han kom hem, därför att det regnade.
Han kom hem, för att det regnade.
Han sa, att det regnade.
Att hon ville åka med berodde på, att hon gärna ville se matchen.
Varför du måste se just den filmen, begriper jag inte.
Det gäller att smida, medan järnet är varmt.
Varför sa du, att du aldrig hade sett henne förut?
 

Subjekt och predikat

En fullständig sats består av två huvuddelar, en predikatsdel som talar om vad som händer eller vad någon/något gör, och en subjektsdel som talar om vem eller vad som gör något.

Huvudord och attribut

Finns det mer än ett ord i en satsdel, är det viktigaste ordet huvudord och de andra bestämningar. Huvudordet i en subjektsdel är oftast ett substantiv och bestämningarna till detta kallas attribut.
 

Predikat
-  talar om vad som händer eller görs i en sats.
-  svarar på frågorna Vad händer? eller Vad gör någon/något?
-  består av ett eller flera verb.

Om predikatet består av ett ensamt verb, står detta i presens (Mäklaren säljer hus), imperfekt (Mäklaren sålde hus) eller imperativ (Sälj hus!). Predikatet kan också innehålla sammansatta tempus, dvs bestå av flera verb:
(futurum) (konditionalis) (perfekt) (pluskvamperfekt)
Mäklaren ska sälja hus. Mäklaren skulle sälja hus. Mäklaren har sålt hus, mäklaren hade sålt hus.
 
 

Subjekt
- talar om vad, vem eller vilka som utför handlingen i
satsen.
- svarar på frågan Vem/Vad/Vilka gör något?
- består oftast av substantiv (Mäklaren säljer hus) eller pronomen (Hon säljer hus).

Uppgift 30:Tag ut subjekt och predikat i följande meningar. Om subjekten består av flera ord, så ange huvudord och attribut.

Då man hade rest sig från bordet, blev Kunigunda och Can- dide ensamma bakom en skärm. Kunigunda lät sin näsduk falla till golvet, Candide tog upp den. Kunigunda gav Candide i all oskuld sin hand; den unge mannen kysste i all oskuld den unga damens hand, med egendomlig glöd, ömhet och uttrycksfullhet deras ögon glänste, deras knän skälvde, deras händer förirrade sig.
Herr baron von Thunder-ten-Tronck kom i detsamma förbi skärmen, och när han såg denna orsak och denna verkan, jagade han Candide ut ur slottet med kraftiga sparkar i hans bak.
(Voltaire, Candide)
 

Objekt - ackusativ
- tillhör satsens predikatsdel och är en bestämning till verb. - svarar på frågan Vad/Vem/Vilka + predikat + subjekt?
- består ofta av substantiv eller pronomen.
 

Objekt - dativ
- tillhör satsens predikatsdel och är en bestämning till verb. Bara vissa verb kan ha indirekt objekt, t.ex. ge, köpa, skicka, tillåta.
- svarar på frågan Åt/för/till vem + resten av satsen?
- består ofta av substantiv eller pronomen.

Uppgift 31: Bygg ut följande meningar med direkta objekt och, där det är möjligt, med indirekta objekt. Låt vissa av objekten bestå av huvudord och attribut. Tag ut satsdelarna.

a) Kristina kan  ...
b) Göran vill  ...
c) Nils fick ...
d) Jessica sprang ...
e) Mamma köpte     ...
f) Min bror skickade..
g) fonnv vägrar  ...
h) De spelar ...
i) Orkestern ger  ...
i) Läraren visar...
 
 

Predikatsfyllnad
-  förekommer bl a efter verben vara, bliva, heta, kallas, anses, tyckas, förefalla och väljas.
-  syftar på subjektet eller ett objekt.
-  kan föregås av orden som, för och till.
-  svarar på frågan Vad/Vem/Vilka + predikat + subjekt?, dvs samma fråga som direkt objekt, så förväxla dem inte.

Uppgift 32: Fyll ut följande meningar med predikatsfyllnad. Tag ut satsdelar.
Exempel:
Bibeln kallas
Bibeln kallas "Böckernas bok"

a) Bo är ...
b) vi blir ...
e) Hon heter..
d) Han kallas.
i) Läraren anses.,
f) fohanna tycks.
g) De förefaller ...
b) Hon valdes  ...
 

Adverbial
- är bestämningar till verb, adjektiv, adverb eller en hel sats.
-  anger
tid - svarar på frågorna När? Hur länge? Hur ofta ?
rum - svarar på frågorna Var? Vart? Varthän?
sätt - svarar på frågan Hur?
mått/grad orsak - svarar på frågorna Hur långt?, Hur mycket Varför?

Även frågeorden är adverbial. Satsadverben och relationsor, den är också adverbial.
 

Agent
- är en speciell typ av adverb som förekommer i passiva satser.
- föregås alltid av propositionen av.
- anger vem som egentligen utför handlingen och motsvarar subjektet i den aktiva satsen:

Katten jagar råttan. Råttan jagas av katten
 

Alla satsdelar:

Uppgift 33:Tag ut satsdelarna i följande text:

En dag mojnade vinden och seglet hängde slakt vid masten. Tristan lät förtöja skeppet vid en ö och de hundra riddarna från Cornwall steg iland på ön. Endast Isolde och en tärna dröjde kvar ombord. Tristan trädde fram till drottningen och försökte lugna hennes hjärta. Solen brände och de blev törstiga och bad om något att dricka. Barnet gick att hämta dem en dryck, och medan hon letade fann hon lägeln som Isoldes moder hade anförtrott åt Brangien.
- Jag har funnit vin! ropade flickan. Nej, vin var det inte;
det var lidelse, bitter lycka, ängslan utan ände och döden.
Barnet fyllde en bägare och räckte den till sin
härskarinna. Hon drack i djupa klunkar och därpå gav hon
bägaren till Tristan som tömde den.
(Bédiers version av Tristan och Isolde)