HÄRNÖSTUDIER: Filosofi A & B



Termerna "Gud" och  "tro" och deras betydelser.
När du skriver och reflekterar och använder fraser som "Jag tror på Gud" eller motsatsen, måste du precisera dig. Du kan aldrig få något högre betyg om du bara kastar in den frasen och använder den som argument eller bakgrund till det du säger.
På filosofikurser och religionskurser spelar det  inte så stor roll om du säger att du tror eller inte. Det är betydelsen av de två viktiga termerna "tro" och "Gud" som spelar roll. Därför mste du tala om vilken betydelse du använder. Först då går det att förstå om det har någon betydelse för den filosofiska fråga du arbetar med.
Här får du hjälp med olika vanliga betydelser av "Gud" och "tro".


Termen Gud

1 Dynamisk orsak -- aktiv eller passiv
Det här är den betydelse som de flesta teoretiskt lagda filosofer och vetenskapsmän tänker på när de pratar om Gud. Albert Einstein och Isaak Newton är två exempel. De talar om en dynamisk orsak till all materia och de lagar som gäller för materien.

De förutsätter att orsaklagen alltid gäller och ser det som helt logiskt självklart att orsaken har sådana attribut som smart, i besittning av en enorm kunskap, tidlös men med fullständig kontroll över händelser i tid, stark vilja eftesom den orsakat organismer med uttalad stark och fri vilja. Att ge den dynamiska orsaken dessa attribut är logiskt riktigt för att kunna tala begripligt. Vårt tänkande kräver det.

Två varianter finns av denna dynamiska orsak: den som är passiv i sig själv och låter skeendet pågå efter lagarna och den som är aktiv,  operativt närvarande i alla fysiska, kemiska, biologiska, historiska, psykologiska,  sociala, teologiska händelser i universum. Att tro på Gud är att veta om  och begrunda denna grund för alla fenomen i universum.


2 Kärleksrelation

Här handlar det om en icke-historisk och icke-kausal kärlek till en viss person som kallas Gud. Denna relation är ett sätt att leva som påverkar varje detalj i livet och förvandlar personen allteftersom denna intima kärlek pågår under ett liv. Personer som använt denna definition av Gud är t ex Franciskus, Ghandi, Moder Theresa. Att tro på Gud i denna mening är att leva i relation till en person som är överlägsen i alla viktiga hänseenden.

3 Förbund/familj och kärlek

Denna definition av termen Gud kanske är den historiskt sett vanligaste. Det handlar om Gud som grunden för kärlek i familjen, kärlek inom ett folk, en nation, men framför allt kärleken mellan man och kvinna. Det är tron på att en mänsklig person inte blir vad hon ska vara utan kärlek i ett familjesammanhang. Ingen "klarar sig själv" utan att bli halv människa.

Teologiskt uttrycks detta ofta i Abrahams förbund, Noas förbund, Mose förbund, den kristna treenigheten och julfirandet med krubban och den Heliga Familjen, samt den historiska kristna kyrkan som familjen av Guds barn.

Det är också en historisk definition av Gud. I historien ser vi hur förbund upprättas och krossas av svek, genomgår en rening och upprättas igen för att bilda en evig kyrka. Att tro på Gud i denna mening är att göra och tro på de handlingar som är bra för familjen, släkten, samhället, landet och folket man tillhör - vilket i princip kan vara alla människor på jorden.


4 Operativssystemet bakom applikationerna
Här är en definition som är populär bland hjärnforskare, neurologer och vetenskapsmän. Man definierar Gud som ett operativsystem bakom alla de bilder av världen vi gör för oss själv med hjälp av applikationer vi fått gratis i vårt system för tanke, känsla och sensorisk input.

Den vanligaste känslomässiga reaktionen är tacksamhet, eftersom vi av outgrundliga skäl fått födas in i ett operativsystem som vi inte förstår och vi får njuta av en rad fantastiska världsbyggarsystem där vi är väldigt fria i smådelar av valen.

Detta är en lite "nördig" gudsdefinition men tilltalande för många i vår tid. Den har gott stöd i GT eftersom "sola dei gloria" lätt kan kopplas till den. Kalvinister borde tycka mycket om denna definition. Gud är framför allt allsmäktig i ett enormt system där regler finns som inte kan brytas för då spricker applikationerna, systemet hänger sig och en rensning av systemet måste ske innan det går att fortsätta. Synden definieras på ett klart och nödvändigt sätt. Att tro på Gud i denna mening är att vara medveten om hur våra sinnen och våra tankar och känslor fungerar när vi "konstruerar" vår värld.



5 Textguden

Denna definition av Gud koncenterar sig på hur vi använder språket. Gud är ett ord som ingår i vissa satser som kan hantera många olika situationer i livet. Att tro på Gud i denna mening är att tro på ett sätt att tala och tänka kring allt som händer. Bättre än alla andra språk, eller åtminstone lika bra, hanterar det religiösa språket målsättningar i livet, kamp för det man vill göra, styrka i motgångar, klokhet i val av livspartner, godhet som medmänniska och familjemedlem. Detta språk finns kodifierat i GT och NT och i en rad katekeser. Genom att ständigt studera och använda detta språk tror man på Gud i denna mening.



Termen "tro"

När vi talar om religion och tro bör vi ha i minnet att termen "tro" används på flera tämligen åtskillda sätt. Här är några.


1 Gissning

Många människor ställer sig inte avvisande till tanken på en gud någonstans. Skulle de göra en bildad gissning skulle de tippa att så är fallet. Man "tror" i den meningen att man inte utesluter och dessutom lutar åt hypotesen om en gud. Men mer än så sträcker sig denna form av tro inte.

 2 Påstående

När vi talar om Gud använder vi språket och alla utsagor om Gud och om att tro på Gud är just språkliga satser. Därför menar många att religion är en språklig värld. Tro är att handskas med tankar/utsagor och att man inte ska bortse från den språkliga karaktären i troshandlingen.


 3 Pragmatisk

Ett annat sätt att se på tro och religion är att se den praktiska sidan - har tron någon form av framgång för personen som har tron? Förändrar själva tron denna persons liv eller känsla eller beteende i världen? Många finner att tron framför allt gör skillnad i praktiken och att det är detta som är kärnan i tron. Samtidigt avvisar man former som inte har någon som helst effekt i praktiken och betecknar gärna dessa som bristande, oäkta, kanske rentav falska.


4 Absolut visshet

En mer intellektuell använding av ordet "tro" betecknar en visshet som liknar den matematiska. Vi förstår ett system och vissa villkor för det systemet och ser att inget tvivel kan råda för existensen av detta system. Inga begränsade sanningskrav kan heller ställas på en sådan systematisk absolut sanning, varför anhängare till denna form av tro inte känner sig berörda av några historiska argument, eller argument som har att göra med människans tillstånd, känslor, handlingsliv.


5 Tillstånd/perception

I vår moderna där välmående, psykisk hälsa och subjektiv tillfredsställelse spelar stor roll har termen "tro" ofta kommit att handla om vilket tillstånd "jag" befinner mig i. Många väckelserörelser har byggt på starka subjektiva tillstånd som ansetts andligt betydelsefulla. Tro i denna mening bygger på verkliga händelser i de tillstånd en människa känner och minns. Samtidigt förändrar sådana tillstånd uppfattningen om verkligheten och pecerptionen påverkas av de andliga upplevelserna. Ofta vill man ta avstånd från tro som inte bygger på dessa tillstånd och kalla sådan tro för "död" tro.


6 Tro som gåva

Många har förbryllats av det faktum att vissa människor kommer till tro medan andra inte gör det, trots att förutsättningar och miljö är jämförbara. Ur detta har en teologi vuxit fram där tron betraktas som en skänk från ovan, eller i mer psykologiska termer, en inre mognad eller beredskap för tro. Därmed frigörs termen från viljemässiga aktiviteter eller moraliskt värde och betraktas som en nåd eller en gåva som vi inte kan beskriva rationellt eller utifrån yttre egenskaper. Det finns gott om stöd för en sådan teologi i de bibliska skrifterna, i Koranen och i en rad andra kulturer heliga skrifter.


7 Tro som insikt

En tänkare som Karl Barth, menar att tron är en intellektuell insikt som är speciell. Vi kan inte ställa den vid sidan av andra insikter eftersom dess objekt är hela verkligheten. Dessuto har denna insikt en stark inverkan på den individ som har insikter.

Så här förklarar Karl Barth sin uppfattning:

Den kristna tron är den förnuftets upplysning, vari män­niskor frigöres till att leva i Jesu Kristi sanning och där­igenom också få visshet om meningen med deras egen tillvaro och grunden och målet för allt som sker.

Kanske förvånar det Er att ordet förnuftet dyker upp i detta sammanhang. Jag använder det dock avsiktligt. Det var inte en profet utan Goethes Mefisto, som gav parollen om att för­akta förnuft och vetenskap. Kristenheten och dess teologer har alltid haft dåliga auktoriteter, då de menat, att de på grund av sin entusiasm eller teologiska konception på något sätt borde befinna sig i ett förnuftsfientligt läger. Över den kristna kyrkan såsom inbegreppet av uppenbarelsen och det Guds verk, som utgör hennes grundval, står Ordet. "Ordet blev kött." Logos har blivit människa. Kyrklig förkunnelse är tal, och inte något tal av tillfällig, godtycklig, kaotisk eller obe­griplig art, utan ett tal, som uppträder med anspråk på att vara sant och göra sig gällande såsom sanning gentemot lög­nen. Låt oss inte motas bort från den klarhet detta ställnings­tagande innebär!

När det gäller det Ord, som kyrkan har att förkunna, är det inte fråga om sanningen i någon tillfällig eller sekundär me­ning utan om sanning i ordets primära betydelse. Det är fråga om Logas, som i människans förnuft, människans nous, visar och uppenbarar sig som Logos, dvs. som mening och över­tygande sanning. I den kristna förkunnelsens Ord har vi att göra med Ratio, förnuftet, i vilket sedan också människans ratio kan återspeglas och återfinna sig självt. ­