VÄRDEFILOSOFI:  VAD ÄR ETT VÄRDE?        Assisi


Vi talar ofta om värdegrund i skolan, etiska värden på arbetsplatsen, värden hos människor och djur, värden i naturen. Nästan alla människor påstår att värden finns och är viktiga för  samhället. Internetdejting bygger på kommunikation av värderingar och värden, säger vissa undersökningar. Men vad är ett värde?

[1. Reflektion och värdering: Anser du att värden finns? Är dessa värden det viktigaste i ditt liv?]

Ett vanligt svar i den europeiska filosofin är detta: det är i ett rationellt moraliskt självmedvetande som ett värde dyker upp. Det finns inte utanför oss utan i vårt eget rationella och moraliskt medvetna liv. Om vi inte hittar några värden sitter felet i vårt eget medvetande -- det är skadat eller väldigt outvecklat.

[2. Reflektion och värdering: Anser du att personer som finner livet värdelöst är skadade på något sätt?]

Värden kommer till när när vi med vårt tänkande kan göra rationella val av något vi anser gott. Vi kan till exempel se att ett visst sätt att leva skapr en ordning i vårt liv som önskar. När det är möjligt att välja denna livsstil blir den ett objekt som utgör värde. Ett objekt som inte kan väljas, som är omöjligt för oss, kan inte bli ett värde eftersom det inte går att förverkliga.

[2. Reflektion och värdering: Anser du att värden kan vara som ideal? De kanske inte går att förverkliga men är ändå värden?]

Ur detta följer en tredelning av värden. Det finns sanna värden -- det är de som är rationella och möjliga att välja. Det finns falska värden -- det är de som blir möjliga bara genom att vi flyr från det rationella, eller fegar ut från ansvaret att vara rationella och intelligenta i våra val.. Värden är färdiga saker genom att vara valbara objekt men ofärdiga saker genom att valet av dem förändrar vårt moraliska beteende. Väljer vi goda ting blir vi starkare i vanan att göra det, väljer vi dåliga saker förstärks denna tendens.

[4. Reflektion och värdering: Anser du att falska värden finns? Eller att det finns fega val?]

Värden är aktuella genom att vara en process i livet, genom att vara förväntan på något gott, genom att vara något vi skulle vilja bestämma oss för. Värden är alltså inte passiva regler eller dogmer om det rätta livet. Sådana regler blir livlösa om de inte omsätts i aktuella val av ett rationellt självmedvetande.

[5. Reflektion och värdering: Anser du att värden kan vara just tydliga regler? Till exempel en policy för en skola?]

Ett värde finns alltid i en hierarki. De saker vi vill välja som värden för oss hamnar alltid i en skala, en ordning, en hierarki. Vissa saker är uppenbarligen bättre för oss, andra sämre. Vissa är bra på kort sikt, andra bra på lång sikt. Vårt moraliska medvetande ordnar alltid valbara objekt i hierarkiska skalor. Sj'lva valet är en handling av vår vilja. Viljan går efter det som tänkandet finner tilltalande, som tänkandet finner begripligt, det som ger en god helhet av känsla och välmående. Viljan går inte efter det som är kortvarigt, tillfälligt och inte bidrar till någon god ordning i livet.

[6. Reflektion och värdering: Anser du att du själv väljer dina handlingar och moraliska val med din intelligens? Eller är det känslorna som styr?]

Färdiga regler och värden sorterar under processvärden. Det beror på att värden som processer är det som grundar vår aktiva vilja. Denna aktiva och praktiska vilja är det som kan förverkliga värden. Därför måste den praktiska processen av värden ligga till grund för färdiga och fixerade regler och värdelistor. Men även bland de färdiga och fixerade värdena -- till exempel alla människors lika värde -- finns en hierarki där vissa går före andra i en konflikt. Man kan säga att varje värde representerar en ordning. Vissa former av ordning inkluderar andra mindre värden inom sig själva.

[7. Reflektion och värdering: Anser du att den praktiska sidan är viktigast i ditt moraliska liv?]

Just därför att värden existerar i en hierarki ser vi dynamiken i vårt moraliska självmedvetande. Vi utvecklas hela tiden i vår strävan efter begriplig och sammanhållande ordning -- vårt samvete är inte en stel konstruktion som vi lärt oss av föräldrar eller tvingats att anpassa oss till. Det är en levande kropp som måste tränas och utvecklas och bli alltmer självmedveten i det moraliska livet.

[8. Reflektion och värdering: Anser du att värden kan tränas upp? Att man kan lära sig bli godare och hitta en allt bättre ordning i sitt liv?]
 
Men redan innan vi börjar träna och utveckla vår medvetna moral är vi involverade i det moraliska livet genom att vi tidigt som barn känner motvilja mot vissa saker och starka begär för andra saker. Vi lär oss tidigt i vilka sammanhang vi kan tillfredsställa våra begär och i vilka sammanhang vi kan undvika obehagliga saker. Detta är en tidig moralisk kunskap om ordning och hierkarki av omständigheter. Vi lär oss tidigt att vi själva är kapabla att välja situationer och objekt som är moraliska.

[9. Reflektion och värdering: Anser du att barn fattar moraliska värden? Att de förstår när något är fel?]

Det är egentligen omöjligt att "inte välja"  moraliska värden och handlingar. För vad som sker då är att undvika eller hindra vårt rationella självmedvetande att fungera.  Våra vall kan vara mer eller mindre kloka, mer eller mindre kunniga men att inte välja är omöjligt för vårt medvetande. Vårt sätt att vara kräver val och kunskap om val. Om vi förnekar värden eller vägrar välja så hindrar vi bara en naturlig aktivitet, vi påstår ingenting.

[10. Reflektion och värdering: Anser du att vi måste välja moraliskt varje dag? Att vi inte kan låta bli att göra det?]

Värden är alltså dynamiska och krävande saker -- de är operativa imperativ. Det betyder att vi alla behöver utföra val av värden. Värden kräver en begriplighet i praktiken -- inte i första hand i teorin. Man kan tänka sig absurda värdeteorier som tycks stämma i teorin men inte går att utföra i verkligheten. En teori som säger att endast människor med platta näsor har mänskligt värde, tillfredsställer inte en god och rationell moralisk livssyn. Samma sak gäller en teori som tillägnar endast den vita rasen ett mänskligt värde. Den kan se logisk ut i teorin men blir ohygglig i den praktiska verkligheten. Den tillfredsställer inte kravet på begriplighet och god moralisk ordning.

[11. Reflektion och värdering: Anser du att folk har rätt till bisarra teorier om värden?]

I det konkreta moraliska livet behöver vi dessutom färdiga och fixerade värden och regler  som kommit till genom praktiken. Dessa fixerade värden -- till exempel respekt för människolivet -- måste i sin tur vara begripliga för alla och vinna vårt allmänna gillande. De fixerade värdena i lag och i former av policy kan alltså inte vara godtyckliga. De kan heller inte vara självmotsägande eftersom begripligheten då försvinner. När forskaren Crick föreslog att människovärdet skulle bestämmas något år efter födelsen, då man sett att barnet är friskt, vände sig många mot detta förslag som obegripligt och självmotsägande.

[12. Reflektion och värdering: Anser du att moraliska regler alltid är begripliga? Har du exempel på regler som inte är det?]
 
Precis som vårt medvetande är dynamiskt när det gäller att söka kunskap om naturen är det dynamiskt när det gäller att söka insikter i moraliska värden. Därför bygger etik på vår sätt att vara medvetna om världen och oss själva. Precis som ett lagbundet och proportioneligt universum är sammansatt av potentiella tillstånd, formella lagar och aktuellt skeende är också vårt moraliska liv sammansatt av objekt som vi begär, en begriplig ordning och värden i en hierarki.  Det goda som en människa kan göra under sitt liv på ett intelligent och rationellt sätt är inget annat är en frukt av vissa val i ett stort fält av moraliska möjligheter. Möjliga tillstånd finns där men vi väljer vissa av dem genom insikt och strävan efter begriplighet och godhet.

[13. Reflektion och värdering: Anser du att biologin tvingar oss till vissa val, att vi inte alls har så stora valmöjligheter?]

Precis som naturvetenskapen består av sanna påstående som motsägs av mindre sanna eller rent falska påståenden, finns det sanna värden och falska värden i alla de moraliska möjligheter vi har i det praktiska livet. De falska uppstår genom otillräcklig kunskap eller insikt eller av att medvetandet domineras av irrationella impulser och häftiga passioner. God ordning hotas ibland av brist på ordning. Mindre medvetna begär kan "sänka" oss till en nivå vi inte finner särskilt behaglig och vår kunskap ökar när vi inser denna dynamik i livet.

[14. Reflektion och värdering: Anser du att starka passioner har ett visst värde?]

Precis som otillräckligt utvecklade teorier om medicin kan skada människor i praktiken -- som när Freud skrev ut kokain för avslappning --  kan också falska värden skada människans samvete och självmedvetande när de omsätts i val av handlingar -- som när man väljer att ta kokain för avslappning. Liksom vetenskapen förverkligar människans anpassning till naturen, innebär också den moraliska utvecklingen att vi blir fullödigare människor ju klokare val vi gör.

[15. Reflektion och värdering: Anser du att vi vet mer om moraliska värden idag än för tvåtusen år sedan?]

Roten till värden i moralen ligger alltså inte i påståenden och argument i första hand utan i den struktur vårt  rationella självmedvetande har. Värden är inte fixerade begrepp utan en dynamisk verklighet där vi utvecklar vår kunskap. Denna dynamiska struktur är latent och därmed är den operativ i varje persons egna val, den gäller universellt för alla subjekt som fungerar rationellt.

[16. Reflektion och värdering: Anser du att alla människor har förmågan till att inse moraliska värden?]

En persons självmedvetande är aktivt inför varje nytt moraliskt val och därför blir  det universellt på ett objektivt sätt också, inte bara subjektivt. Moralens värden är inte abstrakta eller påhittade utan blir aktuella inför varje nytt val för alla medvetna personer. Etiken som metod är därmed metafysisk och kan möta varje person där hon är i sina egna aktuella val. Etiken kan därmed sätta upp regler och normer, olika former för policy men basera dessa på aktuella erfarenheter. Därigenom blir etikens metod också en kritik av de regler och normer när de inte stämmer med levande personers moraliska val.

[17. Reflektion och värdering: Anser du att du själv avgör din moral i varje ny situation?]


En persons moraliska självmedvetande har alltså en oförändrad struktur som utvecklar henne i praktiska situationer. Värden blir därmed inte något relativt och något som kan hittas på för varje nytt begär eller behov men samtidigt är värden inte något för evigt fixerat utan kan utvecklas genom intelligens och förnuft.

[18. Reflektion och värdering: Anser du att vi kan hitta på egna nya moraliska värden?]

Genom att värdenas grund är ett dynamiskt självmedvetande måste vi erkänna att denna grund ligger i själva existensen, i själva varandet. Därigenom kan vi säga att det goda är identiskt med existensens begriplighet och inte ett enbart språkligt eller enbart känslomässigt fenomen.  Vi bör alltså tala om värde och och det goda inte som saker vi begär eller handlingar vi har lust att utföra utan om något som finns i själva tillvaron.

[19. Reflektion och värdering: Anser du att det finns något gott i själva tillvaron som sådan?]

Om det goda värdet finns i själva tillvaron som sådan har den tre former: möjligheter, begriplig ordning och förverkligade handlingar som expanderar människan moraliskt. Känslor däremot kan inte spela någon huvudroll eftersom de naturligtvis uppstår i början när vi begär ett objekt men viker undan så fort vi ska bedöma situationen. Vi kan heller inte lita på någon mätning av smärta eller vällust eftersom det goda inte består i någon övervikt av vällust utan i en insikt om värden och begriplighet.

[20. Reflektion och värdering: Anser du att vi kan mäta lust och olust? Är det viktigt för hur vi handlar moraliskt?]

En hedonist -- en som ser njutning som det moraliskt viktiga -- hävdar normalt att meningen med ett värde måste avgöras genom upplevelsen av lust eller olust. Det goda är det som känns bra, det onda det som känns dåligt. Det har inte med intelligens eller begriplig ordning att göra. Problemet med denna attityd till värden är att vi inte kan undvika intelligenta självmedvetandet som ställer frågor om ordning och mening. I själva lusten finns vare sig någon specifik ordning eller mening.

[21. Reflektion och värdering: Anser du att lust som sådan saknar intelligens och begriplig mening?]

Bara genom att tvinga bort relevansen i frågor om ordning och begriplighet går det att hävda att själva objekten för begär ska vara utgångspunkten för värde, eller att hävda att själva lusten eller olusten ska vara grunden för värde. När vi istället sätter det rationella självmedvetandet och viljan att skapa ett gott liv i centrum får vi fram en möjlighet till kunskap om värden, en diskussion om värden och en utveckling av genomförandet av värden.

[22. Reflektion och värdering: Anser du att du kan skapa ett gott liv genom klok bedömning och smart vilja?]

.



(Efter Bernard Longergan, Insight)