[1. Reflektion och värdering: Anser du att värden finns? Är dessa värden det viktigaste i ditt liv?]

Ett vanligt svar i den europeiska filosofin är detta: det är i ett rationellt moraliskt självmedvetande som ett värde dyker upp. Det finns inte utanför oss utan i vårt eget rationella och moraliskt medvetna liv. Om vi inte hittar några värden sitter felet i vårt eget medvetande -- det är skadat eller väldigt outvecklat.

[2. Reflektion och värdering: Anser du att personer som finner livet värdelöst är skadade på något sätt?]

Värden kommer till när när vi med vårt tänkande kan göra rationella val av något vi anser gott. Vi kan till exempel se att ett visst sätt att leva skapar en ordning i vårt liv som önskar. När det är möjligt att välja denna livsstil blir den ett objekt som utgör värde. Ett objekt som inte kan väljas, som är omöjligt för oss, kan inte bli ett värde eftersom det inte går att förverkliga.

[3. Reflektion och värdering: Anser du att värden kan vara som ideal? De kanske inte går att förverkliga men är ändå värden?]

Många betraktar FN:s deklaration om om mänskliga rättigheter som vackra ideal som är värda att fira. Denna deklaration kom på pränt den 10 dec. 1948. Denna föreställning om rättigheters värde utgör en central punkt för grekisk filosofi, särskilt stoicismen och är en integrerad del av den judisk-kristna synen på människans värdighet. Eleanor Roosevelt, som ledde arbetet med FN:s deklaration, var varmt troende kristen i den episkopala kyrkan och hade kontakt med bl. a. Martin Luther King, som skriver i ett brev 4 nov. 1956: "....jag tror fortfarande att kärlek är den mest hållbara kraften i världen. Under seklerna har tänkande människor sökt efter det högsta värdet. Detta har varit den mest centrala av alla filosofiska frågor, den grekiska filosofins största fråga. Epikureerna och stoikerna försökte hitta detta värde, Platon och Aristoteles försökte svara på denna fråga: vad är livets summun bonum, det högsta värdet? Jag tror jag har svaret... det är kärlek. Denna princip står i centrum av kosmos. Som evangelisten Johannes säger: "Gud är kärlek". Den som har kärlek är en del av Guds vara. Den som hatar känner inte Gud."

[4. Reflektion och värdering: Anser du att livets summun bonum, det högsta värdet är kärlekens princip?]

De klassiska medborgerliga och politiska rättigheterna bygger på denna kombination av judisk-kristen människosyn och grekisk politiskt filosofi. En av författarna till deklarationen i FN medgav att innehållet i den var ren kristendom utan att nämna ordet Gud, vilket var politiskt motiverat. 

Finns mänskliga rättigheter? Argumenten för att mänskliga rättigheter är ett objektivt värde hämtas inte från naturen eller biologin utan i regel från det osannolika framtidsprojket som beskrivs i Genesis 1:26 – Gud sade: "Vi skall göra människor som är vår avbild, lika oss. De skall härska över havets fiskar, himlens fåglar, boskapen, alla vilda djur och alla kräldjur som finns på jorden. Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne. Som man och kvinna skapade han dem.” Genomgående i Bibeln finns idén om att människan föds med värde och har rättigheter till kärlek, etiskt gott liv och rättvisa i det samhälle hon lever - och att samhällen som saknar detta agerar mot Guds vilja. Olika former av naturalism förnekar denna uppfattning eftersom man inte kan belägga något sådant medfött värde empiriskt. Snarare gäller Herbert Spencers ord om att "den starke överlever".

[5. Reflektion och värdering: Anser du att Gamla Testamentets beskrivning av den värdefulla människan stämmer rent faktiskt? Som mål och måttstock? Eller har biologin och Spencer rätt att naturen inte har några värden i sig?]

Karin Rebas, journalist och bloggist skriver: "De flesta har någon gång hört den vackra inledande artikeln till FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna: "Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter." Det är färre som har läst igenom - och reflekterat över - samtliga 30 artiklar. Det handlar inte bara om klassiska medborgerliga och politiska rättigheter, som att man har rätt att uttrycka sina åsikter, att slippa tortyr och godtyckligt fängslande.

Nej, i deklarationen ingår också ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Det står tydligt uttryckt att var och en har rätt till en utbildning, till arbete, mat, kläder, bostad och hälsovård. Var och en har dessutom rätt att njuta av konst och att få ta del av vetenskapens framsteg.

Realistiskt? Nej, självklart inte. Om man är medveten om hur världen ser ut är det svårt att betrakta de sociala och ekonomiska rättigheterna som något 
annat än ouppnåeliga välfärdsideal.

[6. Reflektion och värdering: Anser du att Rebas har rätt i att mänskliga rättigheter är ouppnåeliga ideal?]

Men det har inte hindrat deklarationen i sin helhet från att göra stor nytta, som mål och måttstock för civiliserade samhällen. Det är något av ett mirakel att detta osannolika projekt faktiskt blev av och har överlevt. Efter andra världskriget slut satte Unesco samman en kommitté som fick i uppdrag att undersöka om det var möjligt att sammanställa en "lista med rättigheter". De valde att skicka ut frågeformulär till statsmän och kulturpersonligheter 
över hela världen, och fick förvånansvärt samstämmiga svar. Det visade sig att 
det var möjligt att formulera rättigheter som - åtminstone på ett teoretiskt 
plan - kunde accepteras globalt. Själva texten arbetades sedan fram under 
Eleanor Roosevelts ledarskap."

[7. Reflektion och värdering: Anser du att Rebas har rätt i det kan ses som ett mirakel att projektet har genomförts till del?]
 

En dek kritiker hävdar till och med att det vore mer rakryggat att slopa idealen och erkänna att ekonomisk och politisk makt är det som styr oss - att medge att det aldrig kommer att bli möjligt att utrota fattigdom, ohejdad kapitalism, krig och förtryck. Försäljningen av barnorgan ("donationer") till medicinsk forskning ökar och abortkliniker världen över tjänar stora pengar på framkallade sena aborter. Barn sätts dagligen i arbete världen över för att tillfredsställa marknaden i väst som kräver låga priser. Tusentals barn kidnappas varje vecka i de stora världsstäderna för sexindustrin som skyddas av tryckfriheten i många länder. Trots tillkortakommandena behövs deklarationerna. De sätter fokus på individens rättigheter och visar att demokratier inte kan eller bör vara neutrala i värdefrågor. Det är med deklarationerna som med hela FN-systemet: om de av-skaffades skulle man genast behöva uppfinna dem på nytt.

[8. Reflektion och värdering: Anser du att du själv varken kan eller bör vara neutral i värdefrågor trots att det inte vetenskapligt kan bevisas att värden i sig finns utan snarare bygger på tro?]

Men varifrån kommer då våra västerländska värden? Från kyrkan och kristendomen? Men vi lever i en sekulär tid och de stora katedralerna i Europa besöks mestadels av turister. De som tillber är oftast ett fåtal äldre kvinnor. Jean Elshtain beskriver sina intryck: "Några få äldre kvinnor kan återfinnas i gudstjänsten. Alla andra är turister, kameror hänger på brösten, de vandrar betraktande omkring

n the great cathedrals in Europe, a few people­usually clderlv women-can be found at worship. Evervbody° else is a tourist, cameras hanging around their necks, meandering through. I was recently in Scot­land, and I read a newspaper story commenting on three hundred deserted churches dotting the Scottish countryside, asking if they should be destroyed or turned into bars and cafes. Europe herself, in her pro­posed constitution, refuses to acknowledge the heritage of Judaism and Christianity-although Greece and Kome and the Enlightenment are acknowledged.
Europe cannot remember who she is unless she remembers that she is the child not only of the ancient Greck and Roman worlds and the Enlightenment but also of Judaism and Christianity-the child, therefore, Of Catholicism and the Reformation. If Europe aban­dons her religious heritage, the idea of Europe dies. And Europe has abandoned, or forgotten, her religious her­itage. Europe is now "post-Christian." What does this mean? What does it portend?
If a culture forgets what it is, as I believe Europe has done, it falls first into an agnostic shrugging of the shoulders, unable to sav exactly what it is and believes, and from there it will inevitably fall into nihilism. Detached from its religious foundations, Europe will not remain agnostic. The first result is manifest in those ideologies of multiculturalism that make "difference" a kind of sacred, absolute principle, although no principle is considered to have any such status. Difference tells us _~othing in and of itself. ~Some ways of life and ways of being in the world are brutal, stupid, and ugly. Some a human rights-oriented culture cannot tolerate. A cul­ture must believe in its own enculturating responsibility and mission in order to make claims of value and to
li W3unihi - Ei sr rnnm is the Laura ,~pclrnan XockefellerPro­trssor of Social and Political Ethic-sat the Unnuersity of C'hicago.
institutionalize them in social and political forms. This a post-Christian Europe cannot do.
Multiculturalism is then, in practice, a series of monoculturalisms that do not engage one another at all; rather, the cultural particulate most enamored of gain­ing and holding power has an enormous advantage: One day, it proclaims, we will bun, you. A sign carried by radical Islamist protestors in London during the fra­cas over the Dutch cartoons proclaimed, "Europe is a cancer / Islam is the answer." A perverted idea of Islam confronts a Europe that has lost a sense of who she is and what she represents.
For that Europe, the window to transcendence is slammed shut. Human values alone pertain. But these human values are shriveled by a prior loss of the convic­tion that there is much to defend about the human per­son, and they are seen as so many subjectivist construals without any defensible, objective content. Unsurpris­ingly, what ~comes to prevail is a form of reduced utili­tarianism that rationalizes nihilism.
The territory as one's own property is the self itself, or an understanding of the self shorn of any encum­brances of the past, any shackles of old defunct morali­ties. The self blows hither, thither; it matters not, if it blows my way. The question of what the self is, and whether it has any transcendent meaning, is answered with a shrug.
The late John Paul II saw the result of the belief that we are sovereigns of ourselves, whollv self-possessing. In Evangelium Vitae he writes: "If the promotion of the self is understood in terms of absolute autonomy, peo­ple inevitably reach the point of rejecting one another. Everyone else is considered an enemy from whom one has to defend oneself." Society "becomes a mass of indi­viduals placed side by side, ~ but without any mutual bonds."
Someone may attach a value to us-we may have a market price, so to speak-a price, but not a dignity.
 

Filosofen Bernard Lonergan har tänkt sig en tredelning av värden. Det finns sanna värden -- det är de som är rationella och möjliga att välja. Det finns falska värden -- det är de som blir möjliga bara genom att vi flyr från det rationella, eller fegar ut från ansvaret att vara rationella och intelligenta i våra val. Värden är "färdiga" saker, principer, genom att vara valbara objekt för oss men "ofärdiga" saker genom att valet av dem förändrar vårt moraliska beteende. Väljer vi goda ting blir vi starkare i vanan att göra det, väljer vi dåliga saker förstärks denna tendens. Modern neurobiologi menar t o m att vi faktiskt förändrar vår egen genetik genom dessa val.

[9. Reflektion och värdering: Anser du att falska värden finns? Eller att det finns fega val?]

Värden är aktuella genom att vara en process i livet, genom att vara förväntan på något gott, genom att vara något vi skulle vilja bestämma oss för. Värden är alltså inte passiva regler eller dogmer om det rätta livet. Sådana regler blir livlösa om de inte omsätts i aktuella val av ett rationellt självmedvetande.

[10. Reflektion och värdering: Anser du att värden kan vara just tydliga regler? Till exempel en policy för en skola?]

Ett värde finns alltid i en hierarki. De saker vi vill välja som värden för oss hamnar alltid i en skala, en ordning, en hierarki. Vissa saker är uppenbarligen bättre för oss, andra sämre. Vissa är bra på kort sikt, andra bra på lång sikt. Vårt moraliska medvetande ordnar alltid valbara objekt i hierarkiska skalor. Sj'lva valet är en handling av vår vilja. Viljan går efter det som tänkandet finner tilltalande, som tänkandet finner begripligt, det som ger en god helhet av känsla och välmående. Viljan går inte efter det som är kortvarigt, tillfälligt och inte bidrar till någon god ordning i livet.

[11. Reflektion och värdering: Anser du att du själv väljer dina handlingar och moraliska val med din intelligens? Eller är det känslorna som styr?]

Färdiga regler och värden sorterar under processvärden. Det beror på att värden som processer är det som grundar vår aktiva vilja. Denna aktiva och praktiska vilja är det som kan förverkliga värden. Därför måste den praktiska processen av värden ligga till grund för färdiga och fixerade regler och värdelistor. Men även bland de färdiga och fixerade värdena -- till exempel alla människors lika värde -- finns en hierarki där vissa går före andra i en konflikt. Man kan säga att varje värde representerar en ordning. Vissa former av ordning inkluderar andra mindre värden inom sig själva.

[12. Reflektion och värdering: Anser du att den praktiska sidan är viktigast i ditt moraliska liv?]

Just därför att värden existerar i en hierarki ser vi dynamiken i vårt moraliska självmedvetande. Vi utvecklas hela tiden i vår strävan efter begriplig och sammanhållande ordning -- vårt samvete är inte en stel konstruktion som vi lärt oss av föräldrar eller tvingats att anpassa oss till. Det är en levande kropp som måste tränas och utvecklas och bli alltmer självmedveten i det moraliska livet.

[13. Reflektion och värdering: Anser du att värden kan tränas upp? Att man kan lära sig bli godare och hitta en allt bättre ordning i sitt liv?]

Men redan innan vi börjar träna och utveckla vår medvetna moral är vi involverade i det moraliska livet genom att vi tidigt som barn känner motvilja mot vissa saker och starka begär för andra saker. Vi lär oss tidigt i vilka sammanhang vi kan tillfredsställa våra begär och i vilka sammanhang vi kan undvika obehagliga saker. Detta är en tidig moralisk kunskap om ordning och hierkarki av omständigheter. Vi lär oss tidigt att vi själva är kapabla att välja situationer och objekt som är moraliska.

[14. Reflektion och värdering: Anser du att barn fattar moraliska värden? Att de förstår när något är fel?]

Det är egentligen omöjligt att "inte välja"  moraliska värden och handlingar. För vad som sker då är att undvika eller hindra vårt rationella självmedvetande att fungera.  Våra vall kan vara mer eller mindre kloka, mer eller mindre kunniga men att inte välja är omöjligt för vårt medvetande. Vårt sätt att vara kräver val och kunskap om val. Om vi förnekar värden eller vägrar välja så hindrar vi bara en naturlig aktivitet, vi påstår ingenting.

[15. Reflektion och värdering: Anser du att vi måste välja moraliskt varje dag? Att vi inte kan låta bli att göra det?]

Värden är alltså dynamiska och krävande saker -- de är operativa imperativ. Det betyder att vi alla behöver utföra val av värden. Värden kräver en begriplighet i praktiken -- inte i första hand i teorin. Man kan tänka sig absurda värdeteorier som tycks stämma i teorin men inte går att utföra i verkligheten. En teori som säger att endast människor med platta näsor har mänskligt värde, tillfredsställer inte en god och rationell moralisk livssyn. Samma sak gäller en teori som tillägnar endast den vita rasen ett mänskligt värde. Den kan se logisk ut i teorin men blir ohygglig i den praktiska verkligheten. Den tillfredsställer inte kravet på begriplighet och god moralisk ordning.

[16. Reflektion och värdering: Anser du att folk har rätt till bisarra teorier om värden?]

I det konkreta moraliska livet behöver vi dessutom färdiga och fixerade värden och regler  som kommit till genom praktiken. Dessa fixerade värden -- till exempel respekt för människolivet -- måste i sin tur vara begripliga för alla och vinna vårt allmänna gillande. De fixerade värdena i lag och i former av policy kan alltså inte vara godtyckliga. De kan heller inte vara självmotsägande eftersom begripligheten då försvinner. När forskaren Crick föreslog att människovärdet skulle bestämmas något år efter födelsen, då man sett att barnet är friskt, vände sig många mot detta förslag som obegripligt och självmotsägande.

[17. Reflektion och värdering: Anser du att moraliska regler alltid är begripliga? Har du exempel på regler som inte är det?]

Precis som vårt medvetande är dynamiskt när det gäller att söka kunskap om naturen är det dynamiskt när det gäller att söka insikter i moraliska värden. Därför bygger etik på vår sätt att vara medvetna om världen och oss själva. Precis som ett lagbundet och proportioneligt universum är sammansatt av potentiella tillstånd, formella lagar och aktuellt skeende är också vårt moraliska liv sammansatt av objekt som vi begär, en begriplig ordning och värden i en hierarki.  Det goda som en människa kan göra under sitt liv på ett intelligent och rationellt sätt är inget annat är en frukt av vissa val i ett stort fält av moraliska möjligheter. Möjliga tillstånd finns där men vi väljer vissa av dem genom insikt och strävan efter begriplighet och godhet.

[18. Reflektion och värdering: Anser du att biologin tvingar oss till vissa val, att vi inte alls har så stora valmöjligheter?]

Precis som naturvetenskapen består av sanna påståenden som motsägs av mindre sanna eller rent falska påståenden, finns det sanna värden och falska värden i alla de moraliska möjligheter vi har i det praktiska livet. De falska uppstår genom otillräcklig kunskap eller insikt eller av att medvetandet domineras av irrationella impulser och häftiga passioner. God ordning hotas ibland av brist på ordning. Mindre medvetna begär kan "sänka" oss till en nivå vi inte finner särskilt behaglig och vår kunskap ökar när vi inser denna dynamik i livet.

[19. Reflektion och värdering: Anser du att starka passioner har ett visst värde?]

Precis som otillräckligt utvecklade teorier om medicin eller psykologi kan skada människor i praktiken  kan också falska värden skada människans samvete och självmedvetande när de omsätts i val av handlingar. Liksom vetenskapen förverkligar människans anpassning till naturen, innebär också den moraliska utvecklingen att vi blir fullödigare människor ju klokare val vi gör.

[20. Reflektion och värdering: Anser du att vi vet mer om moraliska värden idag än för tvåtusen år sedan?]

[21. Reflektion och värdering: Anser du att alla människor har förmågan till att inse moraliska värden?]

En persons självmedvetande är aktivt inför varje nytt moraliskt val och därför blir  det universellt på ett objektivt sätt också, inte bara subjektivt. Moralens värden är inte abstrakta eller påhittade utan blir aktuella inför varje nytt val för alla medvetna personer. Etiken som metod är därmed metafysisk och kan möta varje person där hon är i sina egna aktuella val. Etiken kan därmed sätta upp regler och normer, olika former för policy men basera dessa på aktuella erfarenheter. Därigenom blir etikens metod också en kritik av de regler och normer när de inte stämmer med levande personers moraliska val.

[22. Reflektion och värdering: Anser du att du själv avgör din moral i varje ny situation? Blir dina moraliska val universella?]
 

[23. Reflektion och värdering: Anser du att vi kan hitta på egna nya moraliska värden?]

[24. Reflektion och värdering: Anser du att det finns något gott i själva tillvaron som sådan?]

Om det goda värdet finns i själva tillvaron som sådan har den tre former: möjligheter, begriplig ordning och förverkligade handlingar som expanderar människan moraliskt. Känslor däremot kan inte spela någon huvudroll eftersom de naturligtvis uppstår i början när vi begär ett objekt men viker undan så fort vi ska bedöma situationen. Vi kan heller inte lita på någon mätning av smärta eller vällust eftersom det goda inte består i någon övervikt av vällust utan i en insikt om värden och begriplighet.

[25. Reflektion och värdering: Anser du att vi kan mäta lust och olust? Är det viktigt för hur vi handlar moraliskt?]

En hedonist -- en som ser njutning som det moraliskt viktiga -- hävdar normalt att meningen med ett värde måste avgöras genom upplevelsen av lust eller olust. Det goda är det som känns bra, det onda det som känns dåligt. Det har inte med intelligens eller begriplig ordning att göra. Hedone är lustkänsla, njutning. Mänskliga handlingar är först och främst är motiverade av strävan efter lustkänslor och  undvikande av smärta och olustkänslor. Lust är det enda 
som är gott i sig själv, och olust och smärta är det enda som är ont i sig själv. 
Alla andra s.k. goda eller onda ting har indirekt värde, nämligen i den utsträckning de framkallar lust eller. Hedonismens mest berömda förespråkare är Epikuros och Jeremy Bentham. 

[26. Reflektion och värdering: Anser du att lust som sådan saknar intelligens och begriplig mening? Vilka argument för och emot hedonismen kan du hitta?]
 

[27. Reflektion och värdering: Anser du att du kan skapa ett gott liv genom klok bedömning och smart vilja?]

.
 

(Efter Bernard Longergan, Insight)