CS Lewis
CS LEWIS





Moralens tre delar: argument för moralen





Människans djupaste önskan är att bli sedd och förstådd. Därför försöker hon hela tiden förstå sina egna tankar, känslor och beteenden - men också andras. Denna process kallas nu för tiden mentalisering och tillmäts i dag en allt större betydelse inom den kliniska psykologin. Tidigare har denna process varit en central del av moralfilosofin.  Moralfilosofi är det som alla talar om nästan hela tiden ! Om du lyssnar på människors samtal handlar de nästan alltid om vem som gjorde rätt eller vem som gjorde fel och  diskussionen gällar oftast alla varianter däremellan, från det rent onda till det rent goda. Vår tillvaro är en blandning av de båda. Vi tolkar
hela tiden, på ett mestadels omedvetet plan, vårt eget och andra människors moraliska beteende utifrån inre, mentala tillstånd: "Hon sa nog så där för att hon kände sig besviken egentligen och ville inte såra någon", eller: "Först trodde jag
att jag var arg över det du gjort, men när jag känner efter är jag nog snarare ledsen och vill inte skylla något på dig".

Vi läser av ansiktsuttryck, gester och röstlägen hos andra och tänker på vad som rör sig inom dem, och på motsvarande sätt vänder vi uppmärksamheten inåt mot våra egna känslotillstånd och försöker förstå vilken moral vi själva har och vad vi själva känner inför olika handlingar. Att på detta sätt tolka och förstå beteenden utifrån inre, mentala tillstånd och utifrån vår moraliska instinkt är fortfarande en filosofisk aktivitet som alla håller på med.

[1. Reflektion och värdering: Anser du att människor i din närhet gör fel ibland? Vilka är de vanligaste?]

Moralen har tre sidor kan vi säga. Den första är REGLER. Det finns en historia om en liten skolpojke som fick frågan om hur Gud är. Han sa: Gud är en  typ som smyger runt för att se om någon har roligt och då försöka stoppa det. På liknande sätt upplever många de moraliska reglerna - något som lägger sig i och hindrar oss från att ha roligt.

[2. Reflektion och värdering: Anser du att det viktigaste är att ha roligt? Eller att göra rätt?] 

Men moraliska regler är egentligen regler för hur man kör själens bil. Varje moralisk regel är till för att hindra motorfel och trafikolyckor. Det är därför dessa regler i början verkar hindra oss i vårt naturliga körande. Det är samma sak som när vi lär oss andra maskiner. Instruktören säger: nej gör inte så, gör så här istället. Det finns naturligtvis en massa saker som verkar helt ok att göra men som är katastrofala om du gör dem. Det finns handlingar som verkar naturliga men som ruinerar vår själ om vi utövar dem.

[3. Reflektion och värdering: Anser du att du spontant gör rätt hela tiden? Kan du reglerna från början?]

Vissa filosofer vill tala om moraliska IDEAL snarare än REGLER  och om moralisk idealism istället för moralisk lydnad. Det är naturligtvis sant att det är ett ideal att fungera moraliskt perfekt, eftersom vi aldrig kan nå detta på egen hand. På samma sätt är alla perfekta saker ideal. Vi kan aldrig spela hockey perfekt eller måla perfekta linjer. Men det kan vara väldigt fel att kalla moral för ideal. Om du säger att din cykel eller din båt eller din pojkvän är ditt ideal så är du ganska dum om du menar att alla andra borde ha exakt detsamma som du har. Vi har ju rätt att ha personlig smak och personliga ideal som inte gäller som normer för andra. Men om du försöker ha en så god moral som möjligt i ditt liv är det ju inte fråga om ditt eget tycke och smak längre. Det handlar om alla människor.

[4. Reflektion och värdering: Anser du att moraliska ideal är viktiga? Vilka har du?]

En perfekt moral är lika omöjlig att uppnå som att köra bil perfekt. Ändå är det nödvändigt att ha detta ideal om själen ska fungera bra, precis som pefekt växling är ett nödvändigt ideal när du lär dig köra bilen  - på grund av växelådans konstruktion. Vår själ är konstruerad för det perfekta. Du säger ju inte "Jag har höga ideal" när du försöker låta bli att ljuga alls istället för att ljuga lite. Eller när du försöker vara trogen istället för att vara lite otrogen ibland. Eller när du försöker låta bli att stjäla alls istället för att stjäla lite. Eller när du låter bli att mobba en person istället för att mobba henne lite grann. Om du tror att du har höga ideal i dessa lägen blir du snart en rätt löjlig person, speciellt om du kalla dig idealist. Det är som om du vill få beröm varje gång du räknar ut ett tal. Det är ju inte något speciellt fint i att räkna rätt; varför skulle det vara något specielt fint i att vara trogen sin pojkvän eller flickvän? Liksom det blir problem i växellådan om du växlar på fel sätt blir det problem i själen om du inte försöker följa de moraliska reglerna. Du skadar andra människor när du gör fel och i synnerhet dig själv.

[5. Reflektion och värdering: Anser du att du skadar andra när du gör fel? Hurdå?]

Att prata om moral i termer av regler istället för ideal påminner vi oss själva att moral handlar om fakta, inte bara vackra ideal. 

[6. Reflektion och värdering: Anser du att det finns moraliska fakta? Eller är vi djur som saknar moral?]

Det finns två sätt för den mänskliga maskinen att gå sönder moralfilosofiskt. Det ena är när två människor glider isär från varandra eller kolliderar med varandra och allvarligt skadar varandra genom låga handlingar mot varandra. Det andra är då något blir fel inuti en individ. De olika delarna av vårt inre kolliderar med varandra eller glider isär på ett onaturligt sätt eller hindrar varandras hälsosamma funktioner.

[7. Reflektion och värdering: Anser du att det moraliska livet kan skadas eller gå sönder eller vara lågt? Har du något exempel på det hos dig själv eller andra i din omgivning?] 

Tänk dig en flotta med en massa skepp ute på havet. En lyckad färd i livet får vi när inga skepp kolliderar med varandra eller hindrar varandra och samtidigt varje individuellt skepp är sjövärdigt och i gott skick. Du ser genast de två riskerna: att några skepp i formationen hindrar varandra eller kolliderar, eller att ett enskilt skepp inte är sjövärdigt. Det går faktiskt inte att ha en bra flotta utan enskilda sjövärdiga skepp. Om skeppen kolliderar är snart inga individuella skepp sjövärdiga längre. Å andra sidan, om ett individuellt skepp har trasigt roder kan kollisioner inte undvikas. De båda aspekterna förutsätter varandra.

[8. Reflektion och värdering: Anser du att en person kan förlora sin moraliska styrning? Vad är det som orsakar detta tror du?] 

Ytterligare en aspekt på moralen kommer nu: vi måste fråga vilken destination flottan på väg i havet har fått order om. Hur väl denna flotta än fungerar blir det ett katastrofalt misstag om den hamnar i Stavanger istället för i New York.
Moralfilosofi handlar därför om minst tre saker:
1 harmoni mellan individer, rent spel
2 harmoni inom individen, städa sin hall
3 det allmänna syftet med livet, vad vi är till för, vilken mission hela flottan bör ha

[9. Reflektion och värdering: Anser du att någon del är viktigare än någon annan här? Vilken är viktigast för dig?]

Märk väl att många filosofer idag oftast tänker på de första två och glömmer det tredje. De försöker diskutera vad rent spel kan betyda men glömmer varför vi spelar över huvud taget.  När staten säger att gymnasiet ska sträva efter kristen värdegrund menar de vanligen att i ska ha rent spel och försöka städa i den egna hallen. Vi ska ha respekt för andra individer oavsett härkomst och klass och inte mobba någon. Det handlar bara om del 1. 

[10. Reflektion och värdering: Anser du att rent spel är det viktigaste i skolan?]

När någon säger att han gör rätt därför att det inte skadar någon annan, tänker hon eller han endast på del 1. Som om det inte spelar roll hur det individuella skeppet ser ut inuti, bara det inte kör på något annat. Visserligen är det naturligt att börja med del 1, med sociala relationer. Det märks ju så tydligt när det går fel, konflikten är uppenbar: terrorism, bedrägeri, misshandel, sexuellt utnyttjande, abort och eutanasi. Alla kan också vara tämligen överens om del 1. Vi vet alla hur fel det går när vi bryter reglerna för en harmoniska social samvaro. Därför har nästan alla människor i nästan alla kulturer varit överens om att vara hjälpsamma mot varandra, inte mobba varann, inte vara orättvisa mot varandra, försöka respektera alla andra individer. Allt detta är dock bara första delen. Vi kan inte sluta tänka där.

[11. Reflektion och värdering: Anser du att man får ha vilken perversion som helst bara man inte skadar någon annan? Vad menar du med "får ha"?] 

Om vi inte går vidare till del 2 lurar vi endast oss själva moralfilosofiskt. Vilken mening har det att säga till alla skepp i flottan att styra rätt om det inte finns något inne i varje skepp som kan styra? Vilken mening har det att skriva lagar om hur vi ska vara mot varandra om de sju dödssynderna sitter vid rodret på det enskilda skeppet? Giriga personer kan inte styra rätt, otrogna människor kan inte skapa harmoni, personer med glidande moral kan ingen lita på, läkare utan moral är livsfarliga, domare med tvivelaktig sexuell moral är en katastrof för rättsväsendet, lärare som tvivlar på sanningen förstör barnens tänkande. Naturligtivs ska vi förbättra det sociala systemet i samhället, dess ekonomi och dess välfärd. Men inget socialt eller politiskt system kommer någonsin att fungerar utan goda individer som städat i sin egen hall. Annars kommer de sju dödssynderna att fortsätta styra i vilket nytt politiskt system som helst.

[12. Reflektion och värdering: Anser du att läkare och lärare, domare och politiker får ha vilken privat moral som helst? Är deras moral privat?] 

Många filosofer har upptäckt att vi inte kan göra människor moraliskt goda med lagens hjälp. Samtidigt kan vi aldrig få en god lagstiftning utan goda människor. Tolkning och tillämpning av skrivna lagar kräver goda och förnuftiga människor.
Därför måste vi arbeta med del 2 i moralfilosofin: hur den moraliska insidan ser ut.

[13. Reflektion och värdering: Anser du att en domare med låg moral kan sköta sitt arbete?]

Men olika uppfattningar om universum leder till olika moraliska beteenden. Därmed är vi inne på del 3. Många människor vill gärna stanna vid del 2 och inte gå vidare, eftersom det är lättare att vara överens där. Men som filosofer går vi vidare. Vi måste komma ihåg att filosofiska och religiösa världsbilder innehåller serier av påståenden om fakta. Dessa påståenden måste alltid vara sanna eller falska. Om de är sanna blir det konsekvenser för hur den mänskliga flottan ska segla. Om de är falska blir det andra, helt annorlunda, konsekvenser.

[14. Reflektion och värdering: Anser du att världsbilden är viktig för moralen? Kan vi godta vilken världsbild som helst, t. ex. djävulsdyrkarnas världsbild? Eller den militanta islams? Eller naturfolkens?] 

Ett exempel. En person som säger att något är moraliskt ok bara det inte skadar någon annan människa (som t. ex. vissa pedofiler) vet ju mycket väl att han inte får skada någon annan båt i konvojen, men vad han gör på sitt eget skepp, menar han,  är hans privata affärer som ingen annan har att göra med. Men är det verkligen hans privata skepp? Är han ägare av sin kropp eller hyr han den bara av en större ägare som han är ansvarig inför? Om mitt individuella skepp är tillverkat av ägaren för ett visst syfte så kan jag inte privatisera min moral. Jag skadar alla i flottan om jag gör det.

[15. Reflektion och värdering: Anser du att du privat äger din kropp? Får du göra vad du vill med den?] 

Många europeiska filosofer och teologer säger att vi lever för evigt genom vår individuella själ. Detta måste vara endera sant eller falskt. Detta får grova konsekvenser. Om jag endast lever 80-90 år på jorden är det många moraliska svagheter  jag kan strunta i som blir mycket allvarliga om jag ska leva för evigt. Kanske min svartsjuka eller min vrede blir allt värre med åren. På 80 år blir det inte så farligt men det blir rena helvetet på en miljon år. Termen "helvete" är den korrekta tekniska beskrivningen för vad det faktiskt blir för mig om denna filosofi om själen är riktig.

[16. Reflektion och värdering: Anser du att det objektiva helvetet måste antas finnas? Finns även himlen som ett moralfiosofiskt faktum?]

Filosofin om själens eviga existens får också betydelse för demokrati och diktatur. Om individer lever endast ca 80 år på jorden är staten eller landet eller kulturen mycket viktigare än individen. Men om filosofin om själen är riktig är individen inte bara viktigare utan oändligt mycket viktigare än staten eller landet eller kulturen. Den individuella själen lever för evigt medan kulturen eller landet hon eller han levde i varar jämförelsevis endast en kort stund.

[17. Reflektion och värdering: Anser du att moralen blir viktig om själen finns? Anser du att du har en själ?]

Moralfilosofin handlar alltså om alla delarna, inte endast den första eller de två första. Relationer mellan människa och människa (del 1), tillståndet inom individen (del 2) och relationen mellan individen och kraften som skapat och programmerat individen (del 3). Vi kan alla ganska enkelt samarbeta inom del 1. Konflikterna börjar i del 2 och blir allvarliga i del 3. Det är i arbetet med del 3 du ser skillnader mellan europeisk filosofi och andra kulturers filosofi och teologi, det är där du ser skillnader mellan religioner inom olika kulturer. Det viktiga är att ta ställning.

[18. Reflektion och värdering: Anser du att du har tagit ställning? Hur?]